Inlägg från: Anonym (man) |Visa alla inlägg
  • Anonym (man)

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Diversifierat skrev 2018-12-07 00:00:42 följande:
    Om du vill ta del av de förslag jag givit så är det bara att bläddra bakåt i tråden, har lagt ett flertal.

    TS mans situation är såklart inte önskvärd men det är ju extremt svårt, närmast omöjligt, att styra över sina känslor.

    Alla är sig själv närmst. Sen har man såklart ett samvete som reglerar vad man kan göra mot andra och inte.

    Såklart kan det vara bra att påminna TS om även konsekvenserna för andra av hennes handlande. Det kan annars glömmas bort. Men du måste ju förstå TS sits här för att du ska kunna nå fram med några råd. TS är mitt uppe i alla känslor.
    Vi har nog alla förstått att TS är känslomässigt förvirrad och att det är svårt. Men det är just av den anledningen vissa av oss tycker att hon inte är i stånd att ta rätt beslut oavsett hur mycket vi påminner henne. 

    Egentligen spelar det ingen större roll hur mycket vi påminner henne, hon VET ju redan allt vi säger så det är inte där problemet ligger, Problemet ligger i vad hon ska göra av det?

    Situationen påminner om en berusad person som funderar på att göra något dumt och hennes omgivning försöker få henne att tänka om. Hade hon varit nykter så hade det inte varit något problem, men nu är hon ju inte nykter.

    Förslaget med att snacka med sin sambo går ut på att ta ifrån henne möjligheten att sitta och vela hur länge hon vill. Då blir det allvar på riktigt och hon måste göra ett val på riktigt och börja agera efter sitt val på riktigt.

    Dina förslag är lite motsägelsefulla, å ena sidan bekräftar du att TS inte tänker rationellt och är starkt påverkad av känslor, (vilket vi alla är överens om) men sen tycker du att hon bara ska komma fram till rätt beslut på egen hand, hur ska det gå till om hon inte tänker rationellt? För att agera rätt i en sån situation krävs väl att man tänker rationellt?

    Exakt vad är det som är så enormt hemskt med att snacka med sin man om vad hon känner? Hade jag varit hennes man så hade jag hellre velat att hon pratade med mig om det INNAN hon gjorde något dumt.

    Ta bara (det borde vara fel...men) story, om hon hade snackat med sin man INNAN hon hamnade i säng med kollegan så hade det kanske aldrig hänt? Istället gjorde hon det du föreslår, försökte lösa det själv och trodde hon hade full kontroll över situationen vilket hon bevisligen inte hade för det enda som krävdes var att hon och kollegan skulle få möjligheten att ligga ostörda för att de skulle göra det. Hur tror du TS kommer agera när hon och kollegan får den chansen?
  • Anonym (man)

    Hela det här snacket med att man "skyddar" någon genom att undanhålla saker som är avgörande för deras GEMENSAMMA förhållande och deras ungars framtid är ju bara rent skitsnack som i grunden baserar sig på dels rädsla och skam och dels på att man inte gärna vill släppa spänningen och pirret man upplever med den andra. För man vet ju att i samma sekund man berättar så har man gjort ett val och möjligheten att äta kakan och ha den kvar försvinner.

    De enda som resonerar så är de som varit otrogna och de som är på väg att vara det. Frågar du deras partner så kommer nästa alla säga att de vill veta / hade velat veta INNAN det går / gick för långt. Och om personen man säger sig vilja skydda SJÄLV säger att han vill veta så kan man väl inte påstå att man skyddar personen? Då är det väl ganska uppenbart att den man egentligen vill skydda är sig själv.

  • Anonym (man)
    Anonym (Avdramatisera) skrev 2018-12-07 12:05:06 följande:
    Instämmer...plus att det är lite försvarsmekanismer som återigen faller in.
    Om TS öppnar sitt hjärta för sin man och det skulle bli slitningar mellan dem som slutar med att de separerar är det ju hennes fel....bättre att hinta lite fint då och då och vänta tills mannen för det på tal...då är det ju han som har sabbat allt...
    Omvänt som någon var inne på tidigare...berätta för kollegan är ju bra för samvetet...då lägger hon ju bollen hos honom...bara vänta på att bli förförd, för i den situationen som uppstod KUNDE hon ju inte stå emot honom...
    Ja, det har du rätt i. Dessutom är det inte så att det KOMMER uppstå slitningar, de HAR redan slitningar. Att frun är dökåt på en kollega och överväger att knulla sönder vårt förhållande skulle iaf jag kategorisera som en ganska stor slitning. 

    Om hon skulle berätta det för mig så skulle jag klassa som en klart mindre slitning än att hon undanhåller det eftersom bara det faktum att hon berättar det för mig skulle göra det tydligt att hon dels bekräftar sin lojalitet och ärlighet mot mig och sin vilja att vilja lösa problemet tillsammans istället för att hålla mig utanför. Det skulle snarare stärka mitt förtroende för henne. 

    Sen är det väl klart att det inte är det roligaste att få höra, men sett ur ett större och längre perspektiv så är det en klar mindre plåga än att bli lämnad utanför loopen och att frun tar beslut om vårat gemensamma förhållande på egen hans eller att hon är otrogen och låter mig leva i en lögn. Jag tycker att "berätta inte" förespråkarna överdriver plågorna man påstår sig skydda partnern från rätt grovt. Jag tror de allra flesta normalt funtade människor kan ha förståelse för att man ibland kan få känslor för andra, det är inte helt otänkbart att de kanske själva haft det någon gång eftersom det trotts allt är väldigt vanligt. 

    Generellt sett tycker jag att HUR man hanterar eventuella problem säger mer om en person än problemen i sig. 
  • Anonym (man)
    Anonym (Avdramatisera) skrev 2018-12-07 13:11:44 följande:
    Jag håller med om att vem som helst som lever i ett längre förhållande helt plötsligt kan bli förälskad i någon annan. Inget konstigt med det, känslor kan man ju inte styra över.
    Jag tror som du skriver att när en person är förälskad och hormonerna bubblar i kroppen så är det omöjligt att på egen hand fatta rationella beslut som inte är direkt styrda av känslorna.
    En person i den situationen behöver draghjälp från något håll. Helst naturligtvis från sin partner som ska vara den man anförtror sig åt i livets upp och nergångar.
    Vidare borde ärlighet och lojalitet vara två ganska grundläggande förutsättningar i ett väl fungerande förhållande. Det är intressant att TS verkar vara villig att vara mer ärlig och lojal mot kollegan som hon bara har känt några månader än mot sin man som hon nog har tillbringat nästan halva sitt liv med. 
     
    Ja, hela "bestäm dig" argumentet har en ganska stor brist. Det VERKLIGA beslutet tas ju när man ställs inför situationen där man ska säga ja eller nej till sex med kollegan INTE långt i förväg. Man kan sitta och intala sig själv att man har beslutat sig för att man aaaaaldrig kommer göra det hur mycket man vill, när man väl är där ensam med kollegan med ett sovrum till förfogande så är inte det värt ett skit och det är DÄR det verkliga beslutet kommer tas.

    Det är ju den absolut vanligaste felet så många gör, tror att de har full koll över situationen och intalar sig att de har gjort ett val bara för att de sagt år sig själva att inte göra något dumt. Det är bara rena självlögner. Det enda säkra sättet är att se till att möjligheten för att man öht ska göra något dumt inte finns. Dvs inte utsätta sig för situationer där man kan göra något dumt.
  • Anonym (man)

    Om man ska visualisera det riktigt övertydligt...

    Om jag blivit biten av en varulv och kommer bli helt jävla skogstokig varje gång det är fullmåne... vilket är mest ansvarsfullt...

    1) Jag säger inget till min partner utan hoppas på att jag inte kommer skada någon när det blir fullmåne

    2) Jag säger till min partner att jag blivit biten av en varulv och kommer därför kedja fast mig i källaren varje gång det bli fullmåne för att vara säker på att inte skada någon tills VI hittat en lösning på det

    Om vi jämför det med TS situation (innan någon gnäller över att vara varulv och vara kåt inte är samma sak)

    Vilket är mest ansvarsfullt....

    1) Att jag inte säger något till min partner utan bara hoppas på att jag inte kommer knulla skallen av mig med kollegan om chansen kommer

    2) Att jag talar om för min partner att jag fått känslor för någon annan och inte litar på mig själv och att jag därför kommer försöka undvika att utsätta mig för situationer där jag kan göra något dumt och tills det gått över

  • Anonym (man)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2018-12-07 16:25:14 följande:

    Jag ser att flera sv er tycker att jag ska prata med min man. Men nej, det känns inte rätt. Ju mer allt sjunker in och när jag fått bolla det här ?högt? med bl.a er så landar jag mer och mer. Jag sa ja till att jobba utanför kontoret för några dagar sen med kollegan som tyckte att vi kunde lämna kontoret istället för att sitta där när han bokade in ett möte. Och jag sa ja, med dubbla känslor (shit vad gör vi?! / spännande! / helvete vad dumt). Så satt på en närliggande restaurang och jobbade för några dagar sen (ville inte skriva det här just då) - men vi pratade mer än jobbade, vilket vi båda visste att det skulle bli.

    Kände dock när jag gick därifrån en ledsamhet. Ville nästan gråta i bilen på väg hem. Inte för att något hänt utan för att jag kände på riktigt att nej, det här går inte. Det är inte ok. Varför ledsam? För att beslutet landade att det här går hit, men inte längre. Nog nu. Det finns inget gott som kan komma ur detta. Känner mig fortfarande tung i sinnet, som lite ledsen för nåt som aldrig blev. Jag vet inte om nån kan förstå den känslan, men så känns det nu. Jag vet inte varför det landade så hårt just när jag gick därifrån där och då, men det gjorde det. Kanske för att jag kände att jag fortsätter att flytta gränserna. Jag tycker om honom väldigt mycket, men det är nog nu.


    Låter ju bra om man bara pratar känslor, du KÄNDE att du gick därifrån med en annan KÄNSLA än vad du hade innan.... men om vi ser det ifrån vad du GJORDE så gjorde du raka motsatsen till vad du sagt att du skulle göra... du skulle ju inte prata om din känslor med honom eller hur? Du var ju själv med på att det inte var en bra idé men ändå var det precis det du GJORDE.

    Så nej TS, du är inte det minsta övertygande, för du GÖR hela tiden saker du själv sagt att du INTE skulle göra. Vilket bevisar att det är inte ditt förnuft som styr utan dina känslor.

    Om vi säger såhär, du har sagt att du inte ska ligga med honom men vad är det som säger att du inte kommer GÖRA det och sen gå därifrån med en hel annan KÄNSLA än vad du hade innan? Du har ju gång på gång brutit mot vad du sagt att du INTE skulle göra.
  • Anonym (man)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2018-12-07 16:44:59 följande:
    Vi har INTE pratat om känslor med eller för varandra. Vart får du det ifrån?! Vi har inte sagt nånting till varann om det. Inte då heller.
    ok, ni pratade inte känslor... men varför gick du dit öht när du själv sagt att du skulle undvika ensammöten med honom och när du på förväg redan VISSTE att ni skulle göra annat än jobba?

    Ert "möte" låter mer som en dejt / träff än ett möte för ni visste ju båda två redan innan att ni skulle göra annat än att jobba.

    Om du hela tiden gör saker du sagt att du inte skulle göra och som du själv sagt att du förstår är dumt, vad är det som talar för att du inte kommer ligga med honom?
  • Anonym (man)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2018-12-07 17:20:19 följande:
    Därför att jag inte känslomässigt var redo att bryta innan dess, hur mycket logiken än sa det. Men att jag gått runt med en klump i magen sedan jag sa ja till det mötet. För att den dåliga eftersmaken kom redan när jag sa ja. Jag kände själv att vi förklär en dejt. Och att det direkt efter landat i att nej, jag kan inte göra det här. Trots att det var som vilket samtal som helst som vi brukar ha så var känslan som sagt ledsamhet när jag gick. Allt är annorlunda i tanken än i fantasin, och nu gick jag över min gräns för hur långt jag kan ta det här i verkligheten.
    Och nu drar du igång med att snacka känslor igen, jag pratar om vad du GÖR inte vad du känner, vi vet redan vad du känner... frågan är varför du GÖR saker du sagt att du inte skulle GÖRA och hur du menar att vi ska tro på dig att du inte kommer ligga med kollegan när du hela tiden GÖR raka motsatsen till det du säger och hela tiden tar det ett steg närmare?

    Tror du din man kommer bry sig om vad du KÄNDE när han fått reda på att du knullat kollegan? Tror du dina barn kommer bry sig när de pendlar mellan två hem?

    Dina känslor är säkert skitviktiga för DIG men betyder inte ett skit för din omgivning, för dem är det vad du GÖR som räknas. Är det inte dags att du börjar GÖRA rätt saker istället för bara prata känslor att GÖRA fel saker? Det är inte dina känslor som kommer sabba ditt förhållande, det är dina HANDLINGAR.
  • Anonym (man)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2018-12-07 17:43:02 följande:
    Men det är mina KÄNSLOR som styrt vad jag GJORT. Och nu har jag landat i en insikt som säger hit men inte längre. Efter det för några dagar sedan har vi ju inte GJORT något eller haft något mer möte?! Så det jag håller med om är - upp till bevis.
    Ja precis, det är dina känslor som styr inte ditt förnuft och det var ju precis det du INTE skulle göra, för dina könslor söger att du ska knulla din kollega och förstöra din familj och det var ju det du skulle undvika. Och istället för att agera efter ditt förnuft så fortsätter du agera på känslorna istället och går på dejt med kollegan. 

    Upp till bevis har du sagt sen början av tråden men du har konsekvent gjort raka motsatsen till vad du sagt. Så det behövs inga bevis för du har redan bevisat att allt du säger bara är toma ord,  för när det kommer till kritan så GÖR du raka motsatsen till vad du säger.
  • Anonym (man)
    Anonym (Avdramatisera) skrev 2018-12-08 10:28:51 följande:

    Ts...Jag tror att de flesta som har följt din tråd blev frustrerade och kanske på något konstigt sätt besvikna över ditt sätt att agera.

    Ena dagen skriver du om att du fått ett wake-up-call av orolig mans tråd och nästa dag sitter du på tu man hand på restaurang med kollegan. Dock beundransvärt att du skriver det här med tanke på vilka reaktioner du kunde vänta dig...starkt.

    Personligen är jag också orolig för din familjs framtid.

    Orolig man har nog rätt angående din kollega... Han spelar sina kort helt rätt och är nog i grunden ganska manipulativ, han läser av dig, håller det på precis rätt nivå och drar det hela tiden lite längre och märker att du hänger med på varje steg...helt upplagt för att hamna mellan lakanen en dag...

    Du måste bli bra mycket bättre på att stå emot om du ska ha en chans att komma ur detta.

    Nog sagt om det.

    Ha en underbar semester med familjen och släng gärna in något framöver som uppdatering.

    Lycka till!


    Man kan ju alltid hoppas att hon skärper sig till slut men ska man döma efter vad hon hittils gjort så går det ju inte åt rätt håll direkt. Hon har tagit det ett steg närmare hela tiden. Jag menar nu har hon gått på dejt med snubben utanför jobbet, steget till en otrohet är inte lång borta nu.
Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift