• Anonym (FYI)
    Äldre 28 Feb 10:51
    411524 visningar
    2871 svar
    2871
    411524

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-02-28 10:34:56 följande:
    Fast så har jag aldrig sagt att jag ?helt kallt konstatera att om jag var otrogen och det kom fram får jag deala med då? Nej. Nu är du orättvis och vrider mina ord. Du skrev om mina kollegor skulle ringa min man och säga att jag flirtar m en annan kollega ?DET sa jag att jag skulle hantera då, om det hände men att jag inte ser att det kommer ske.
    Jag skrev..
    "Att en till synes, och enligt egen utsago lycklig kvinna/man kan satsa sin familjs välmående för ett knull, nykter och planerande."

    Det är företeelsen som sådan, som du i mitt inlägg symboliserar.
  • Anonym (FYI)
    Äldre 28 Feb 11:54
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-02-28 11:14:42 följande:
    Men alltså. Rykten och osanningar. Det kan ju hända vem som helst? Jag har inte varit otrogen. Om min man ändå skulle nås av ett rykte att jag ligger med min kollega - vilket jag inte gör - så skulle jag få förklara det?!
    Förklara vad??
    Att du är/varit fruktansvärt kåt på din kollega, och att du under vissa förutsättningar, som visserligen inte yppat sig, hade varit otrogen.
    Knappast...Du hade förmodligen serverat en historia som inte har något med sanningen att göra.

    Men om vi leker med tanken att ett sådant scenario skulle bli verklighet, tror du att din man bara skulle rycka på axlarna och, tro obetingat på dina förklaringar där du förmodligen skulle bli tvungen att ljuga ordentligt?
    Och skulle han svälja din historia utan att tilliten skadats

    Vi är lite OT från din ts nu men det är en intressant diskussion rent allmänt, så du behöver inte ta allt som personliga påhopp
  • Anonym (FYI)
    Äldre 28 Feb 12:21
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-02-28 12:11:32 följande:
    Du vet ju tydligen redan vad jag skulle svara så jag ser ingen anledning att svara. Du har din uppfattning klar.
    Nä jag har ingen aning. Men det intresserar mig.
    Inte varje dag man har möjligheten att diskutera sådana här frågor med någon som sitter i smeten.
  • Anonym (FYI)
    Äldre 6 Mar 13:00
    Anonym (felix) skrev 2019-03-06 12:27:44 följande:
    Du förtjänar åtminstone en eloge för din ärlighet. Låt oss hoppas att din handlingsförlamade make inte får reda på något omkring din generositet jämtemot din kollega. 

    Ett äktenskap kan ju bara lite som att vara med i ett mc-gäng, det är stor skillnad på om man lämnar det med god eller bad standing.
    Är det något att ge en eloge för?
    Ingen större bedrift att vara ärlig i ett öppet, anonymt forum. Däremot om hon varit öppen och ärlig mot sin man.
  • Anonym (FYI)
    Äldre 6 Mar 13:18
    Anonym (Samma båt) skrev 2019-03-06 13:12:02 följande:
    Min man vet att jag inte är tillfreds i nuvarande läge. Han vet att jag vill ha ut mer av livet. Han vet inte om att jag spelat ett spel med min kollega. Det är inget som skulle tillföra något positivt för någon att ta upp.

    Jag har sagt att jag är villig att jobba på våran relation men att han får visa att han är villig till förändring genom att vara den som i så fall bokar familjeterapi. Han har inte gjort det, han tycker att vi har det bra som vi har det. Så lite status quo typ.
    Tala om att du är otrogen. Det kanske skulle "sätta eld i röva" på honom.
    Kanske t.o.m så mycket mod och handlingsvilja att han kastar ut dig.
  • Anonym (FYI)
    Äldre 6 Mar 14:01
    Lione81 skrev 2019-03-06 13:49:14 följande:
    Är det möten i bilen el hotellrum ni ses. Med tanke på att ni båda har respektive hemma så är väl inte bostaden en lösning?

    Så länge din man väljer att leva det livet, så är det bara fortsätta boka dina sexmöten med kollegan. Och njuta av ohämmat sex
    Oj...180 graders omsvängning från dina inlägg till ts i hennes dilemma...
    Varför?
  • Anonym (FYI)
    Äldre 6 Mar 15:38
    Anonym (Ingen kul jul igen) skrev 2019-03-06 14:15:44 följande:

    Men hallå!

    Varför kapa denna tråd? Skapa en egen tråd för dessa diskussioner!!


    Kan i viss mån hålla med dig, men är det inte så att ts har ett visst ansvar att hålla liv i sin egen tråd?
  • Anonym (FYI)
    Äldre 6 Mar 20:07
    Anonym (Samma båt) skrev 2019-03-06 19:40:47 följande:
    Om jag har ett problem med min arbetsgivare så tar jag upp det med min arbetsgivare och hoppas att vi hittar en gemensam lösning. Alternativt söker jag mig till en annan arbetsgivare.

    Vad det gäller min och min makes relationsproblem så är inget egentligen något nytt. Vi har alltid haft kommunikationsproblem. Han är väldigt tystlåten, tar sällan initiativ och ser helst att jag löser det mesta. Själv är jag verbal, med stort behov av att prata, är drivande och blir således den som tar ansvar för nästan allt hemma. Min man vet sen många år att jag vill ha mer jämt uppdelad fördelning hemma, jag vill också att han kommunicerar mer för att vi ska komma framåt. Tyvärr fortsätter allt i samma spår och jag har på många sätt ledsnat medans han tycker att vi har det jättebra. Vi har troligen olika långsiktiga önskemål av livet.

    Han säger att han vill jobba på vår relation, mitt önskemål var då att han som ett bevis på det skulle boka parterapi som ett steg på väg. Det har han inte gjort.
    Och då var ju den naturliga lösningen att vara otrogen???
    Bra byte mot lite hushållsarbete...
  • Anonym (FYI)
    Äldre 8 Mar 00:01
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-03-07 20:23:26 följande:
    Vi ses inte och hörs inte lika intensivt som i höstas. Nu har vi fr.om. den här veckan och typ tre veckor framåt en lite intensivare period med det vi jobbar med gemensamt, dvs lite fler möten, sen kommer det lugna sig under resten av våren som det ser ut. Att vi satt kvar idag har jag inte dåligt samvete för. Jag vet vart jag har mig själv nu. Och om nån plågas av det är det i såna fall jag själv och ingen annan. Men vi kan inte hänga som vi gjorde i höstas, det vet jag.
    Och så här fortsätter det, sida upp och sida ner..Spel, Spel, Spel.
    Visst har ts börjat tänka lite annorlunda än i höstas (åtminstånde vad hon skriver här). Men till syvende och sist känns det inte som hon förändrat sig speciellt mycket i förhållandet till kollegan.
    Fortfarande förälskad,
    Fortsätter sina "icke jobbmöten".
    Inget sökande efter hjälp, och argument verkar inte bita.
    Däremot vill hon gärna höra historier av andra som är/har varit i samma sits, och hur det gått för dom...
    Säkert intressant men inte rätt väg om man vill fortsätta med sin man och gå tillbaka till det som var innan kollegan.

    Nu kommer tre veckor med intensivt jobb och möten med honom. Kanske med AW,
    Konferens,
    Ensamma kundmöten,
    Kvällsjobb,
    En avslutande fest när projektet är avslutat..
    Får se hur det går. Men som vanligt håller hon sådana saker för sig själv, och släpper hon det, släpper hon det efter det hänt, eller i någon systertråd.

    Funderar lite på om denna tråden i sig, är lika viktig i jakten på bekräftelse som kollegan.
    Från start har hon genomgående ignorerat alla råd som getts i tråden och kört sitt eget race, även om det p.g.a omständigheter blivit (igen som hon säger) mindre möten med honom efter jul, eller efter Baliresan.

    Förlåt ts. Jag hoppas jag har fel i allt detta, men det är så här jag uppfattar det.
  • Anonym (FYI)
    Äldre 9 Mar 00:23
    Anonym (Känner samma) skrev 2019-03-09 00:11:15 följande:

    Lång historia vid det här laget.. Varit ihop med min man i 13 år, tre barn. Vi har aldrig haft det dåligt. Hade praktik och ?den andra? var min handledare, vi hade sjukt bra flyt i vår kommunikation från start. Eftersom han var min handledare hängde vi ju väldigt mycket ihop och i vissa arbetsmoment väldigt fysiskt nära. Och så blev vi tvungna att prata väldigt mycket. Tänkte inte så mycket på det under praktiken mer än att jag kände mig kär när jag gick därifrån, men kopplade ihop det med att jag äntligen hittat mitt drömyrke och min typ av folk. När sista dagen kom så tänkte jag att vi måste ju bli bästisar.

    Efteråt sågs vi på lunch och då märkte jag att det var pirrig stämning mellan oss och tänkte att det här går ju inte.. Vi smsade en del och det var flirtig stämning men vi nämnde aldrig elefanten i rummet. Till slut bad jag honom att sluta höra av sig för jag kände att jag måste få distans och försöka glömma alltihop. Det gick ett tag men sedan hörde han av sig ändå och till slut sa vi båda som det var telefonledes; att fan vad jag är förälskad i dig men det går ju inte. Så bestämde vi återigen att vi skulle sluta höras och glömma varandra.

    Problemet är att oavsett om vi hörs eller inte så kan jag inte sluta tänka på honom. Så just nu har vi sporadisk sms-kontakt och jag försöker lära mig att leva med vemodet. Typ. Önskar så att vi kunde bli just bästisar men just nu går inte det. Det är för jobbigt. Typ så, kortfattat alltså ;)


    Och det är väl typ så här dom flesta har rått ts att sköta saken...
Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift