Inlägg från: Anonym (Man med egen erfarenhet) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2018-11-06 19:38:12 följande:
    Jag vet ju innerst inne att det kommer äta upp mig om jag gör nåt.
    Om du "vet" att det kommer äta upp dig så är mitt tydliga råd att du omedelbart avbryter din lek och ditt flörtande med den andra mannen.

    Om du älskar din make och du vill dela ditt liv med honom så bör du ta ditt ansvar, för din egen skull och för alla inblandade, och avbryta absolut omgående och extremt tydligt,
    alltså om du "vet" att det kommer äta upp dig.

    Annars är det ganska givet att du gör ett medvetet val att riskera ditt äktenskap.

    Det har varit min åsikt hela tiden.
    Men det är första gången som jag märker att du inte är säker på att du känslomässigt skulle vara kapabel att hantera ett äventyr med den andra mannen.
    Därav följer mitt råd att omedelbart avbryta.

    Om man ens ska överväga att ha ett äventyr med en annan, och fortsätta som tidigare i sitt eget förhållande, måste man enligt min uppfattning vara absolut övertygad att man känslomässigt klarar av det utan några andra konsekvenser.

    Lycka till!
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Inga bekymmer skrev 2018-11-06 20:41:49 följande:
    För att klara av det rent känslomässigt som du beskriver det och fortsätta som om ingenting har hänt, så förutsätter det att man har lätt för att stänga av och förtränga känslor, samt att man har taskig känsla för moral..vilket sannerligen inte är några positiva egenskaper!! Man är dessutom en mästare på att ljuga och manipulera om partnern av nån anledning skulle fatta misstankar och börja ställa frågor...
    Nej, där har jag en annan uppfattning än du.
    Det måste inte alltid vara så som du beskriver utan det finns många andra möjligheter, omständigheter och bakgrunder som gör att man kan gå vidare utan att det känslomässigt påverkar i någon betydande grad. 

    I mitt resonemang har jag utgått från att partnern inte behöver misstänka något och börja ställa frågor. Alltså behöver man inte vara någon mästare på att ljuga eller manipulera.

    Otrohet är inte särskilt ovanligt.
    Uppenbarligen klarar många av att ha en tillfällig sexuell förbindelse med någon annan utan att det avslöjas.
    Det finns dock inga belägg för att så många skulle vara mästare på att ljuga och manipulera.
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Inga bekymmer skrev 2018-11-06 22:51:33 följande:
    Ja, jag förstår att du har en annan uppfattning än jag om det allra mesta! Det är klart att det finns en massa olika scenarior och att det finns finns grader av allt.. Jag dömer inte alla som varit otrogna som dåliga och elaka människor, men jag tror inte att man är i bra kontakt med sina känslor och har ett helt fungerande samvete om man gör en sådan sak utan att det märks att något är fel och utan att man själv mår dåligt av vad man har gjort. Att några klarar av att gå vidare efter en tid är en annan sak.

    Och jag utgick i mitt resonemang ifrån att RISKEN FINNS att partnern skulle fatta misstankar och kunna börja ställa frågor. Och då om ditt argument - det man inte vet har man inte ont av-ska hålla, så måste den som varit otrogen KUNNA ljuga och manipulera och göra det för att misstanken och känslan av oro ska släppa för den andra. Annars kommer nämligen den som varit otrogen med stor sannolikhet avslöja sig då. Jag menade alltså inte att så många är mästare på att ljuga och manipulera, utan att det krävs att man är bra på det om dina argument ska hålla OM partnern får en känsla av att nåt är fel. Problemet med ditt resonemang är ju att du redan på förhand har ett facit på hur det kommer gå. Det har man inte. TS kan def inte vara säker på att hennes man INTE kommer upptäcka otroheten.
    Menar du att du har en annan uppfattning än mitt tydliga råd till TS, citat:
    "Om du "vet" att det kommer äta upp dig så är mitt tydliga råd att du omedelbart avbryter din lek och ditt flörtande med den andra mannen.
    Om du älskar din make och du vill dela ditt liv med honom så bör du ta ditt ansvar...
    Annars är det ganska givet att du gör ett medvetet val att riskera ditt äktenskap.
    Därav följer mitt råd att omedelbart avbryta."

    Jag har aldrig gett något annat råd till TS
    (resten är bara mina resonemang, delvis hypotetiska resonemang och frågeställningar och mina försök att nyansera debatten en aning).

    Men du menar då att du har en annan uppfattning än mitt tydliga råd till TS?
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Inga bekymmer skrev 2018-11-06 22:51:33 följande:
    Ja, jag förstår att du har en annan uppfattning än jag om det allra mesta! Det är klart att det finns en massa olika scenarior och att det finns finns grader av allt.. Jag dömer inte alla som varit otrogna som dåliga och elaka människor, men jag tror inte att man är i bra kontakt med sina känslor och har ett helt fungerande samvete om man gör en sådan sak utan att det märks att något är fel och utan att man själv mår dåligt av vad man har gjort. Att några klarar av att gå vidare efter en tid är en annan sak.

    Och jag utgick i mitt resonemang ifrån att RISKEN FINNS att partnern skulle fatta misstankar och kunna börja ställa frågor. Och då om ditt argument - det man inte vet har man inte ont av-ska hålla, så måste den som varit otrogen KUNNA ljuga och manipulera och göra det för att misstanken och känslan av oro ska släppa för den andra. Annars kommer nämligen den som varit otrogen med stor sannolikhet avslöja sig då. Jag menade alltså inte att så många är mästare på att ljuga och manipulera, utan att det krävs att man är bra på det om dina argument ska hålla OM partnern får en känsla av att nåt är fel. Problemet med ditt resonemang är ju att du redan på förhand har ett facit på hur det kommer gå. Det har man inte. TS kan def inte vara säker på att hennes man INTE kommer upptäcka otroheten.
    Du svarar på mitt inlägg som du citerar. 
    Du utgår från ditt eget resonemang och dina egna känslor och du sätter upp nya förutsättningar, du hittar på egna om och men, som skiljer sig från mitt inlägg som du citerar.
    Utifrån din utgångspunkt och att du ändrar förutsättningarna skriver du ditt eget facit, som säkert stämmer utifrån dina egna påhittade förutsättningar.

    Men i mitt inlägg, med mina förutsättningar, som du citerar, så stämmer inte ditt skapade facit utan i det fallet är det mitt facit som är rätt.

    Jag förstår att du har svårt att hantera dina egna känslor inför den självklara sanningen. Men i verkligheten spelar det ingen roll för dina egna problematiska känslor kan ändå inte ändra sanningen.
    Det man inte vet mår man inte dåligt av.

    Visst kan detta krassa konstaterande vara obekvämt och visst känner du och många att du måste försöka argumentera och hitta på egna egna om och men. Även om du anser att det är något fel på mig eller på hela världen, om du anser att det finns risker eller om du gör vilka antaganden som helst, om du anser att det är både hemskt och förskräckligt, så förändras ändå inte denna enkla sanning.


    Du och vi alla måste också förlika oss med konstaterandet att det går aldrig hindra sin partner från att vara otrogen. Det är ett faktum som vi alla känner till när vi går in i ett förhållande, även om många kanske väljer att dölja eller förneka detta faktum för sig själv. 
    Det enda man kan ha kontroll över är sina egna val.
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (FYI) skrev 2018-11-07 11:29:48 följande:
    Men fattar inte du att dina "hypotetiska resonemang" kan i ts, och i andras trådars fall, där ts faktiskt ser ett problem med sina känslor, och kanske inte vill ha dom, elda på ett beslut som hon kommer att kunna ångra i framtiden.
    Det finns liksom ingen anledning att skriva här på FL om man redan tagit ett beslut att vara otrogen, Dina inlägg ger ved på elden, att det inte är fel, och att "det man inte vet, har man inte ont av" o.s.v.
    Vad jag förstår vill dom flesta som skriver om detta ämne hitta skäl att INTE gå över gränsen....Där hjälper inte du !!
    Du må ha hur stora problem som helst med dina egna känslor. Men du borde ändå kunna klara av att läsa och förstå att jag i hela denna tråden endast har gett ett enda råd till TS? 
    Dessutom ett mycket tydligt råd.
    Jag är helt övertygad att TS är kapabel och har tillräcklig läsförståelse för att klara läsa detta enkla!
    "Om du "vet" att det kommer äta upp dig så är mitt tydliga råd att du omedelbart avbryter din lek och ditt flörtande med den andra mannen.
    Om du älskar din make och du vill dela ditt liv med honom så bör du ta ditt ansvar...
    Annars är det ganska givet att du gör ett medvetet val att riskera ditt äktenskap.
    Därav följer mitt råd att omedelbart avbryta."

    Jag har aldrig gett något annat råd till TS.
    Jag har aldrig någonsin i något enda sammanhang påstått att otrohet inte är fel. Det är lögnaktigt av dig att påstå.

    FYI du borde avstå från att försöka dumförklara andra, det slår bara tillbaka på dig själv.
    Du och några till här är den direkta orsaken till att jag tycker det är påkallat att nyansera debatten och att föra hypotetiska resonemang.
    Att du i din bedömning om TS och andra människor förutsätter att de inte själva skulle vara kapabla förstå saker som du anser du är mera kapabel förstå säger så mycket mera om dig än om dem.

    Du visar att du tillhör dem som har mycket stora problem att acceptera den enkla sanningen men du kan inte förklara varför du känner dig tvingad argumentera mot sanningen. Trots dina ansträngningar lyckas du inte en enda millimeter ändra på sanningen.

    Du verkar ju inte kapabel komma med något enda vettigt svar på de frågeställningar jag tidigare ställt till dig och i tråden i allmänhet.
    Men ändå verkar du tro dig har facit och du tror dig veta allt. 
    Det tycker jag att du själv borde reflektera över en stund alldeles för dig själv innan du kastar in ditt nästa inlägg med dina anklagelser och fördömanden.
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (Claire) skrev 2018-11-07 12:56:37 följande:
    Så om jag får veta att min partner är otrogen ska jag känna mig helt trygg för könssjukdomar, eftersom den andra personen också lever i ett förhållande? Realitycheck please. Oftast kommer kännedomen om otroheten efter att den är ett faktum och då är det redan för sent att säkra upp med kondom.

    Om du inte förstår varför otrohet kan vara katastrofalt för de personer som drabbas av den kan jag tyvärr inte hjälpa dig.
    Citat:
    "I min fråga förutsatte jag allt annat lika = inga sjukdomar."

    Om du inte får veta att din partner varit otrogen så kan jag inte förstå hur din trygghet skulle kunna påverkas?

    Nej.
    Om t ex min partner har en tillfällig sexuell upplevelse med någon annan och jag inte får reda på det kan jag inte förstå hur det skulle kunna vara katastrofalt för mig. Jag kan inte förstå ens hur jag skulle kunna känna mig drabbad?
    Du får gärna förklara så jag kan förstå, tack.
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (FYI) skrev 2018-11-07 13:47:17 följande:
    Bara nyfiken..Var har jag dumförklarat någon annan ?
    Du skriver att TS själv inte klarar av att förstå att skilja på saker.
    Du skriver att du klarar av att förstå det jag skriver, men påstår att jag lägger eld på brasan och att TS inte klarar av att skilja på mitt tydliga råd visavi mina hypotetiska resonemang.
    Det tycker jag tyder på att du tror att du själv är klok och sitter inne på sanningen men du försöker dumförklara TS som enligt dig inte klarar att förstå på samma sätt som du.
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (FYI) skrev 2018-11-07 13:47:17 följande:
    även det ett hypotetiskt uttalande eftersom hon inte gått hela vägen ännu. Hur skall hon då kunna veta hur hon kommer att reagera?

    din enda sanning, och jag säger inte att du har fel..teoretiskt, men det finns så många hål och osäkerheter
    Hon säger i sitt inlägg att hon vet.
    Därför är det inte ett hypotetiskt resonemang.
    Till skillnad mot dig finner jag ingen anledning misstro eller ifrågasätta hennes vetskap.

    Sanningen är sann. Det kan inte bli min sanning utan den är allmängiltig för dig, mig och alla.
    Sanningen kan inte vara teoretisk, praktisk eller tvetydig. Sanningen är sann utan förbehåll eller inskränkningar.
    Trots att det må vara obekvämt och känslomässigt svårt för dig och vissa andra att acceptera men i sanningen finns inga hål eller osäkerheter.
  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (FYI) skrev 2018-11-07 13:47:17 följande:
    Sorry..Har inga som helst problem med mina känslor.

    Du har gett mig intrycket att du har problem med dina känslor.

    Min bedömning är att du och många som skriver i denna och i andra trådar som handlar om s k otrohet tillåter sig själva att styras helt av sina egna känslor.
    Förmodligen är många så svartsjuka och avundsjuka att de har ett behov försöka försäkra sig om att deras egen partner alltid skulle berätta allt för dem. Därför ställer de alltid och generellt detta krav även på andra.


    Vad är egentligen din eller någon annans svartsjuka och avundsjuka? Det är ju bara känslor, eller hur?
    Varför tillåter sig så många att styras så av sina känslor att de blir så extremt svartsjuka, avundsjuka och/eller missunnsamma?

    Jag tycker det är intressant att resonera runt frågan och jag undrar fortfarande så där i största allmänhet: 
    Rent faktabaserat, vad är det som är så himla dramatiskt med att ens partner har en tillfällig sexuell upplevelse med någon annan? 
    Alltså om allt annat är lika, t ex att vår ömsesidiga kärlek till varandra är opåverkad eller kanske tom starkare?


    Och om jag aldrig får reda på det: 
    Vad är då rent faktabaserat, de negativa konsekvenserna?


    FYI; på dessa mina funderingar har vare sig du eller någon annan hittills kunnat ge några vettiga svar eller ens några vettiga tankar.

  • Anonym (Man med egen erfarenhet)
    Anonym (Claire) skrev 2018-11-07 15:01:11 följande:
    Jag är ledsen, men du kan inte förutsätta att ingen har några sexuellt överförbara sjukdomar, och det är också min poäng - om jag blir utsatt för otrohet genom att min man är otrogen med någon som jag inte känner, VET jag inte vilka eventuella smittor jag är utsatt för, jag vet ingenting om den andra personens sexliv och det kanske inte min man gör heller.

    Nej, kommer det inte fram är det ju ingen katastrof förrän könssjukdomen är ett faktum. Men jag skulle inte räkna med att en otrohet förblir en hemlighet.

    Om du svarar och citerar mitt inlägg så måste du självfallet svara på de förutsättningar jag skriver.
    Det skulle du önska om jag kommenterar ditt inlägg, eller hur?


    (Men om du skriver ett eget inlägg så är du självfallet fri att skapa dina egna förutsättningar.)

    Du måste försöka förhålla dig åtminstone någorlunda till sanningen när du citerar mitt inlägg.

    Jag har väl aldrig förutsatt att INGEN har sjukdomar?

    Allt annat lika = ingen könssjukdom blir ett faktum.
    Nu pratar du och jag i TS tråd där det handlar om två gifta personer som av beskrivningen framstår som hittills helt trogna sina partners. Alltså mycket osannolikt för några sjukdomar. Dessutom kan vi nog räkna med att kondom skulle användas, om det skulle bli aktuellt överhuvudtaget.
    Risken för könssjukdomar är alltså knappast ens mikroskopisk.
    I det här fallet behöver du inte ens resonera om någon risk för sjukdomar.

Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift