Jag vill ligga med min kollega, är gift

V v visa var jag någonsin skulle ha gjort någon lång och filosofisk utläggning om detta extremt enkla faktum? Citera gärna tack!

Det man inte vet mår man inte ont av.
Det är en en allmänt vedertagen 100% sanning som aldrig har blivit motbevisad. Det är ingen harang utan det beskriver ett mycket enkelt faktum.
Du och andra må tycka att det känns svårt men dina personliga känslor kan inte ändra fakta och sanning.

Kan du kortfattat förklara på vilket sätt du kan ändra denna enkla sanning eller på vilket sätt detta inte är ett faktum?
Du blir i så fall helt unik som den första människa i världshistorien som kan ändra denna enkla sanning...

Jag har inte överhuvudtaget resonerat om sannolikheter, problem, risker eller faktorer.
Fortfarande gäller sanningen: Det man inte vet har man inte ont av.

Sedan kan du eller vem som helst hitta på en massa olika argument eller påhittade scenarior, typ "det kanske kommer fram".
Jag har aldrig sagt emot detta!
Men det ändrar ändå inte den enkla sanningen.

Om min partner skulle vara otrogen så vill jag inte veta,
för det jag inte vet mår jag inte dåligt av.

Sedan kan det vara annorlunda för dig och för andra, jag accepterar det.
Men du/ni måste också acceptera att sanningen ändå gäller!
Och att jag och flera med mig vill inte veta.

Jag citerar del av mitt tidigare inlägg:
"Sedan kan du eller vem som helst hitta på en massa olika argument eller påhittade scenarior, typ "det kanske kommer fram". (Tillägg: Inkl eventuell risk för sjukdom etc, etc, etc.)

Jag har aldrig sagt emot detta!

Men det ändrar ändå inte den enkla sanningen.
.
Ni kan fortsätta hitta på hur många olika sannolika eller osannolika argument som helst. Ni kan ändå inte ändra den enkla och otvetydiga sanningen.
Jag inser att ni önskar ändra på sanningen, men tyvärr har ni bara acceptera att det är inte möjligt.

Om min partner skulle vara otrogen så vill jag inte veta.
Det jag inte vet mår jag inte ont av.
Ni önskar annorlunda och jag respekterar det. Varför kan ni inte respektera min egen personliga vilja?

I verkligheten är otrohet är inte särskilt ovanligt. Jag förstår att jag inte kan äga en annan människa och jag förstår och accepterar att man kan aldrig hindra sin partner från att vara otrogen.
Kan du/ni klara av att förstå detta och acceptera det för er egen del?

Jag tror att alla som gifter sig, eller som på annat sätt avger ett trohetslöfte, verkligen menar vad de säger.
Beslutet är fattat, åtminstone då vid tillfället.
Senare händer det en massa saker, omvärlden förändras och personer förändras.
Blir man tillräckligt missnöjd med sig själv, sitt liv och sin man (kvinnligt?) eller tillräckligt sugen på sex (manligt?) så har personen inga större problem med att inför sig själv rättfärdiga att trohetslöftet nu inte gäller riktigt lika start som det gjorde då det gav sig. De omständigheter som nu gäller gör att det dåvarande beslutet går att rucka lite grand, eller så är det möjligt att fatta ett helt annat beslut. Beslutet var inte allvarligare än att för många räcker det med att skylla på alkoholintag för att beslutet inte ska gälla.

Detta är ju helt uppenbart eftersom otrohet inte är särskilt ovanligt.
Undersökningar visar att otrohet sannolikt är väldigt mycket vanligare än de fall som blir uppdagade.
Min slutsats är att otrohet förekommer och det rätt vanligt att det går hemlighålla utan att uppdagas.
Och det man inte vet mår man inte ont av.

FYI, och alla dina andra nick?, nu tror jag att du kanske blandar du ihop saker och ting igen?
Det är nog uppenbart för alla, utom möjligen för dig?, att TS och jag inte är samma person, åtminstone av olika kön.
Men du får givetvis tro vad du vill.

Som så ofta verkar du döma andra utifrån dig själv.
Om du väljer att ha flera olika nick så måste det väl inte innebära att andra har det?
Du anklagar andra för att uppträda med olika nick i samma tråd. Kanske gäller att: Utifrån sig själv känner man andra?

Jag döljer inte att jag, som så många andra, använder olika anonyma nick men då i olika trådar.
Men om jag tolkar dig rätt så har du kommit på något knep hur att använda dig av olika nick i samma tråd? Oklart dock i så fall ditt syfte? Kan det vara för att hylla dig själv och hålla med dig själv i dina inlägg? Eller framstå som att en majoritet stödjer din åsikt?

Nåja, det är väl ingen stor sak,
jag önskar dig en bra dag och bättre lycka nästa gång.

Jag tycker att du är mycket snabb i att döma andra människor och att du ofta är oerhört hård i tonen.
Men läs en gång till vad du själv skriver.

Du erkänner att du "tappat tonen" ibland.

Men i nästa andetag skyller du ifrån dig och du skyller ditt fel på att det är en annan människas fel, nämligen din kund.

Alltså min fråga till dig, mot bakgrund att du dömer andra, hur ser du själv på att du vägrar ta ansvar för att du "tappat tonen ibland" och i stället väljer du att skylla på en annan människa?

Jag kanske missförstod, men som jag uppfattade det så var ju du som anklagade TS för att ha flera nick?

Nä, men du kanske skulle tänka efter en liten sekund innan du är så där hård i tonen och framförallt innan du dömer en annan människa?
Trots allt verkar du ju inte vara så himla mycket bättre själv.

Du pratar mycket om att andra människor saknar normer och om moral. Var finns då dina egna normer och din moral när du begår ett tydligt fel men du väljer att skylla på en annan människa?

On topic:
TS säger att hon vill leva resten av sitt liv med sin man och att hon älskar honom.
Så vitt jag kan se så har inte TS ens för en sekund tänkt lämna sin make för kollegan. Tvärtom fastslår hon tydligt att det inte är aktuellt att lämna sin make.

Du skriver om dina egna känslor och utgår från dina egna historier. 
Flera (alla kanske är du?) verkar känna behov av att hitta på egna fruktansvärda skräckhistorier.
Men av dessa verkar ingen ha förmåga beakta de fakta som TS har skrivit i sin inledning.

Du har tidigare medgett din egen känslomässiga kortslutning, gällande trådens ämne.
Men vad är din egen förklaring till att du tillåter dig känna så? 

Vad menar du att TS faktiskt har begått för allvarligt fel?
Hur drabbar det dig personligen?
OBS: Hon har alltså INTE varit otrogen. 

TS skapar en tråd för att fråga och resonera med andra om sin känsla/lust/vilja.
Och detta får dig att gå helt bananas!
På vilket sätt anser du att hennes känsla/lust/vilja motiverar att du tycker du har rätt att döma henne (som om hon faktiskt hade varit otrogen!) uttrycka dig nedsättande och att gå till personangrepp mot henne?

För mig är det fakta att TS inte har varit otrogen.
Dessutom tar jag till mig de fakta som TS har beskrivit, bl a att hon är lycklig med sin man och älskar honom, hon vill leva resten av sitt liv med honom, de har sex och närhet med varandra, snarare mer och bättre på senare tid.
Dessutom förutsätter jag, efter att ha läst inläggen, att TS själv är mer kapabel än alla andra i tråden att avgöra vad som är bäst för henne och familjen.

Vissa i tråden (kanske är det en och samma person?) tillåter sina egna känslor att fantisera ihop en katastrof bara för att TS, eller någon annan, kanske känner sig dragen till, känner lust eller kanske tom vill vara otrogen.
Men känsla/lust/vilja har ju ingenting att göra med vad som faktiskt har hänt!

Vem har rätt fördöma någon för att hon känner sig sugen att vara otrogen? 
Flera här kan inte skilja på sak och person och bemöter TS och andra som att hon faktiskt redan skulle ha varit otrogen. 
En uttalar sig på så sätt som om det i så fall var han som var drabbad av hennes otrohet...
Trots att fakta är att det är begränsat till TS känsla/lust/vilja.

Jag tycker det är intressant att resonera runt TS frågor och funderingar och därav följer min fråga: 
Rent faktabaserat, vad är det som är så himla dramatiskt med att ens partner har en tillfällig sexuell upplevelse med någon annan? 
Alltså om allt annat är lika, t ex att vår ömsesidiga kärlek till varandra är opåverkad eller kanske tom starkare?
Var är dramatiken i att ens partner känner sig dragen, känner lust, har en vilja, men som hon väljer att inte fullfölja IRL?

Om min fru har en sexuell upplevelse med en annan och jag aldrig får reda på det: Vad är då rent faktabaserat de negativa konsekvenserna?

På mina frågor har ingen hittills kunnat ge några vettiga svar eller ens några vettiga tankar.

Större delen av inläggen i denna tråden har inte heller besvarat TS frågor och funderingar utan man har i stället valt att utgå från sig själva, sina egna påhittade scenarior och de allra hemskaste fantasier man förmår, i stället för att beakta TS beskrivning.
Varför?

Som sagt:
"-Jag tar till mig de fakta som TS har beskrivit, bl a att hon är lycklig med sin man och älskar honom, hon vill leva resten av sitt liv med honom, de har sex och närhet med varandra, snarare mer och bättre på senare tid.
Dessutom förutsätter jag, efter att ha läst inläggen, att TS själv är mer kapabel än alla andra i tråden att avgöra vad som är bäst för henne och familjen."

Fakta är alltså att TS inte har varit otrogen.
Hon vill inte och tänker inte vara otrogen.
Hon älskar sin man och är lycklig.
De har mer och bättre sex nu än tidigare, trots (eller tack vare?) att hon känt sig attraherad av den andra mannen.

Av det jag ovan beskriver, VAD ÄR DET DU INTE FÖRSTÅR?

Det enda du verkar klara av är att uppträda fördömande och hånfullt både mot mig och mot TS.
Du bemöter TS på samma sätt som om hon faktiskt hade varit otrogen. Klarar du inte att skilja på om TS eller någon annan faktiskt har varit otrogen eller INTE har varit det? Vad är ditt syfte?