Jag vill ligga med min kollega, är gift

Du får ligga med vem du vill. Det är en rättighet vi människor har. Och en frihet.

Men jag tycker du ska vara tydlig mot din partner. Gör inget bakom ryggen för det kan uppfattas som ett svek.

Om du känner stark förälskelse för någon (som är en positiv känsla)- varför ska du kväva den?

Om någon annan känner svartsjuka (som är en negativ känsla som tillohcmed fått namnet -sjuka och benämns med en färg som symboliserar ondska)- är det inte bättre att den personen lägger band på sin svarta sjuka?

Varför ska par fängsla varandra och äga varandra och förhindra varandra från att känna stark njutning av förälskelse? Förälskelse är bland det härligaste en människa kan känna och det är bara grymt att tvinga varandra att leva ett liv utan den. Förälskelse och stark sexuell attraktion känner man inte hur länge som helst för samma person. Och känslan är till råga på allt ett grundläggande mänskligt behov. Jag anser att monogama parrelationer förstör livet för många människor. Att det inte är naturligt utan en förlegad kvarleva från medeltiden. Sexualmoral. Fy!!!

Prata med din äkta hälft, berätta helt ärligt hur du känner och berätta vad du vill. Om din partner verkligen älskar dig så vill personen inte begränsa din frihet på grund av svartsjuka och vanföreställningar om hur ett förhållande "ska" vara.

Det kan sluta i något riktigt bra för både dig och din partner.

Och slutar det dåligt, ja då hade ni väl inte ett så bra förhållande. Då kanske det är bästa att gå vidare i alla fall!

Jag är i precis samma sits, har min mans tillåtelse och har berättat för den andre gifta mannen vad jag känner. Vi ska ligga och har bokat in tid och plats för att träffas. JAG SKA LIGGA!!!

Människor gör så stor grej av att en snopp doppas i ett hål. Varför då?

/En som ville ge sin syn på saken :)

Han har inte limmat på direkten. Vi har jobbat mkt ihop senaste året och han har inte varit flirtig / fysisk eller så - det är först nu typ 6-8 mån efter att jag började känna att det fanns en spänning mellan oss som han öht sagt eller skrivit ngt flirtigt. Jag har jobbat på ställen med flirtiga män, och jag upplever honom inte som en klassisk casanova. Det är han och jag som hänger för mkt, ingen av oss hänger enskilt med nån annan på det sättet (då tar man en kaffe i grupp). Hade han velat försöka eller verkligen velat flirta öppet med mig har han haft många chanser senaste halvåret - men isåfall låtit bli. Jag tror att han, om han öht har samma tankar, sitter med liknande dilemma / ångest som jag i grunden. Annars borde han vara rakare med vad han vill, när vi gått som katten runt het gröt så länge.

Du får ligga med vem du vill. Det är en rättighet vi människor har. Och en frihet.

Men jag tycker du ska vara tydlig mot din partner. Gör inget bakom ryggen för det kan uppfattas som ett svek.

Om du känner stark förälskelse för någon (som är en positiv känsla)- varför ska du kväva den?

Om någon annan känner svartsjuka (som är en negativ känsla som tillohcmed fått namnet -sjuka och benämns med en färg som symboliserar ondska)- är det inte bättre att den personen lägger band på sin svarta sjuka?

Varför ska par fängsla varandra och äga varandra och förhindra varandra från att känna stark njutning av förälskelse? Förälskelse är bland det härligaste en människa kan känna och det är bara grymt att tvinga varandra att leva ett liv utan den. Förälskelse och stark sexuell attraktion känner man inte hur länge som helst för samma person. Och känslan är till råga på allt ett grundläggande mänskligt behov. Jag anser att monogama parrelationer förstör livet för många människor. Att det inte är naturligt utan en förlegad kvarleva från medeltiden. Sexualmoral. Fy!!!

Prata med din äkta hälft, berätta helt ärligt hur du känner och berätta vad du vill. Om din partner verkligen älskar dig så vill personen inte begränsa din frihet på grund av svartsjuka och vanföreställningar om hur ett förhållande "ska" vara.

Det kan sluta i något riktigt bra för både dig och din partner.

Och slutar det dåligt, ja då hade ni väl inte ett så bra förhållande. Då kanske det är bästa att gå vidare i alla fall!

Jag är i precis samma sits, har min mans tillåtelse och har berättat för den andre gifta mannen vad jag känner. Vi ska ligga och har bokat in tid och plats för att träffas. JAG SKA LIGGA!!!

Människor gör så stor grej av att en snopp doppas i ett hål. Varför då?

/En som ville ge sin syn på saken :)

tror du?

Är det därför han bokar upp ensammöten för er två?

För att han känner sån ångest?

Det jag lutar åt nu, är att faktiskt prata med honom. Adressera det som är mellan oss, berätta att jag känner att det är nåt mellan oss men att vi inte kan ha så mycket kontakt som vi har eller boka upp såna möten. Han bokade upp ett möte för oss nästa torsdag, döpt till ?ett av de viktigaste mötena ever!?. Vi behöver gå igenom en del jobbgrejer, men ändå. Som sagt, förut har det bara varit jobbmöten. Nu känns det som en ursäkt för att hänga. Även om vi bara sitter och snackar så kommer vi ju närmre varann ju mer vi lär känna varann, och det gör inte saken lättare. Förklara att jag känner att det börjar gå för långt och att jag inte vill vara otrogen mot min man och vi därför måste sluta innan det går för långt.

Vad tror ni? Vi måste ju ha kontakt pga jobb, men lyfter vi upp det så spräcker vi ju en del av den enorma spänning som byggts upp så länge medan vi bara cirklat runt allt? Om jag är tydlig med att vi måste dra en gräns? Istället för att bara ignorera?

Det jag lutar åt nu, är att faktiskt prata med honom. Adressera det som är mellan oss, berätta att jag känner att det är nåt mellan oss men att vi inte kan ha så mycket kontakt som vi har eller boka upp såna möten. Han bokade upp ett möte för oss nästa torsdag, döpt till ?ett av de viktigaste mötena ever!?. Vi behöver gå igenom en del jobbgrejer, men ändå. Som sagt, förut har det bara varit jobbmöten. Nu känns det som en ursäkt för att hänga. Även om vi bara sitter och snackar så kommer vi ju närmre varann ju mer vi lär känna varann, och det gör inte saken lättare. Förklara att jag känner att det börjar gå för långt och att jag inte vill vara otrogen mot min man och vi därför måste sluta innan det går för långt.

Vad tror ni? Vi måste ju ha kontakt pga jobb, men lyfter vi upp det så spräcker vi ju en del av den enorma spänning som byggts upp så länge medan vi bara cirklat runt allt? Om jag är tydlig med att vi måste dra en gräns? Istället för att bara ignorera?

Det jag lutar åt nu, är att faktiskt prata med honom. Adressera det som är mellan oss, berätta att jag känner att det är nåt mellan oss men att vi inte kan ha så mycket kontakt som vi har eller boka upp såna möten. Han bokade upp ett möte för oss nästa torsdag, döpt till ?ett av de viktigaste mötena ever!?. Vi behöver gå igenom en del jobbgrejer, men ändå. Som sagt, förut har det bara varit jobbmöten. Nu känns det som en ursäkt för att hänga. Även om vi bara sitter och snackar så kommer vi ju närmre varann ju mer vi lär känna varann, och det gör inte saken lättare. Förklara att jag känner att det börjar gå för långt och att jag inte vill vara otrogen mot min man och vi därför måste sluta innan det går för långt.

Vad tror ni? Vi måste ju ha kontakt pga jobb, men lyfter vi upp det så spräcker vi ju en del av den enorma spänning som byggts upp så länge medan vi bara cirklat runt allt? Om jag är tydlig med att vi måste dra en gräns? Istället för att bara ignorera?

Se där. Det finns hopp om dig trots allt. Det du skriver har de flesta föreslagit redan. Flera gånger....

Och om han inte tycker att ni ska ta avstånd och vill ta det längre då?

Hur gör du då?