Jag vill ligga med min kollega, är gift

Något dåligt samvete har i.a.f inte jag sett någon gång under detta året som denna romans pågått. Ts motiverar/försvarar allt med att inget otillbörligt hänt. Dom har inte ens rört varann. Tro't om ni vill.Förstår dig...Men jag är så nyfiken på hur detta drama kommer att sluta.

Egentligen ganska löjligt för ts kan ju avsluta när som helst, eller bara fantisera ihop ett lämpligt slut.

Tja, du har ju använt det argumentet hela tiden som orsak att fortsätta flirten, och hänget. Jag menade inte något smek i skrevet. Men kan du ärligt säga att det inte blivit någon kram då och då? Eller någon gång? Kanske lite för lång? Sen fokuserar du på helt fel sak i min text. Det var en kommentar till "Ingen kul jul igen" och en självrannsakan över min egen nyfikenhet...Inget du behövde ta åt dig.

Däremot blev frågan om samvetet obesvarad.

Dina känslor?...Eller de känslor du haft?

Hoppas nån om några år hittar denna tråd. Den skulle man nog kunna skriva en intressant uppsats om på nåt universitet.

Inte bara om TS beteende i sig, utan även om den kringkultur av följare som skapats. Nånting för en psykolog/beteendevetare att sätta tänderna i.

TS då, hur mår du? Du låter lite bittrare på sistone?

Sedan är väl det så, handen på hjärtat nu, att du kommer väl aldrig dra ner samvaron med Pelle till noll, eller hur. Spelar ingen roll vad någon säger här.

Den enda som skulle kunna få ner det till noll är väl om din man ställer ett hårt ultimatum.....men jag får känslan av att det aldrig kommer att hända.

Nåväl. Hoppas din man, trots allt, mår bra och detsamma gäller givetvis dig. 

 

Orolig man...

Förstår inte riktigt vad du menar med "kringkultur av följare"? Det är ju en intressant tråd, och om inte ts hade varit öppen med att dela med sig av valda delar i sin relation, inkl. bakslag med kollegan, hade den dött för länge sedan.

I princip är det ts som eldat på tråden genom att med jämna mellanrum gjort något huvudlöst, och då satt igång diskussionen igen.

Ts...samma sak med det du upplever som "upprepa samma saker om och om igen"...Det är du som upprepar ett beteende som "Kringkulturen" upplever som fullständigt huvudlöst i den känslomässiga situation du är/varit i.

Om jag skall vara ärlig är det fortfarande oklart för mig om det är , eller har varit, eftersom det tydligen är så förtvivlat svårt att bryta helt.

Jag skall inte argumentera emot var du står idag, det vet jag inte. Och som du säger har du mest svarat på frågor/påståenden. Sällan något konkret.

Och då är det inte så konstigt att man undrar vad som egentligen händer bakom kulisserna.

Men det är just det som gör, att du lägger ved på brasan.

Du hänger, och du gör dittan och dattan med jämna mellanrum, ett steg fram och ett halvsteg bak. Men du talar sällan klarspråk. Du bygger upp funderingar om vad som egentligen sker..Ta spellistan t.ex...den kom fram om jag inte missminner mig genom en annan tråd?? Inget du tänkte dryfta här.

Och du har passerat gränser...!!

Kanske inte fysiska gränser. Men gränser du ansett själv du passerat.

T.ex lunchdaten, då förslaget om en övernattningslägenhet kom fram från kollegan. Eller nu senast, frukostdaten, då du själv var tveksam till om det var schysst mot din man. (Du gick ändå) Spellistan...ett annat ex. där låttitlar och textrader kunde tolkas efter eget tycke och fantasi...

Men visst...så länge du inte gått över någon fysisk gräns är ju allt lugnt, och din man har inget att säga, fundera på, eller oroas över??? Bara vanlig kollegial samvaro. Detta fortsätter nu med, med samma argument, Ingen gräns har passerats?? Inte lika mycket som förr??

Hur är det egentligen med respekten för din man?

Så en sista sanning-eller-kånke fråga då.

När du nu ändå hänger med Pelle, känner du fortfarande nåt pirr då?

Nu låter du som en nykter alkoholist, nyss hemkommen från senaste AA-mötet. Suget finns där men du kan hantera det - tror du...

Är det inte trots allt den lilla blixten, som numera mestadels bara kommer nån gång ibland, som gör att du inte kan eller vill avstå från att fortsätta med era hängmöten i bokade konferensrum? Utan detta elektriska fenomen mellan er, som beskrivs i trådstarten, vill det väl ur många synsvinklar vara onödigt att hålla på sådär? 

Tackar som frågar.

Vi har det faktiskt bättre än på många tycker jag.

Kollegan slutade efter förra årsskiftet, han var konsult.

Hjälpte tråden mig. Ja det tycket jag. Fick mig att ta tag i det "obehagliga" och börja prata. 

Lätt hänt att bli attraherad, det har nog alla blivit nån gång. Skillnaden mellan de som agerar och de som inte gör det är väl en hög impulskontroll och förmågan att se konsekvenser, även om man är känslomässigt "exalterad / störd".

Dåligt konsekvenstänk och folk som i ens tråd hejar på en är väl ingen lyckad kombo nej, där håller jag med dig.