Jag är gift och ligger (snart) med en gift man. Fråga vad ni vill!

Var inget celibat här,tvärtom. Men oerhört upphetsande då jag fick henne att ha besök av vår trekantsman på egen hand.

Han är okej med det.

Vi har haft flera år med taskigt sexliv, nästan som ett tvångsmässigt celibat de senaste fem åren. Vi vill inte leva så men vill inte heller leva utan varandra. Tiden går och vi kryper närmare 40. Det är livet som går- ett liv utan sexualitet. Vi tänker båda att den dagen vi är gamla kommer vi ångra fler saker som vi inte har gjort än saker som vi har gjort.

Den andre mannen gör mig kåt, jag reagerar på ett sätt som jag inte trodde var möjligt längre.

Jag tänder inte på min egen man och han vet om det. Tycker objektivt att han är riktigt snygg och önskar att jag kände så för honom för jag älskar honom djupt och delar allt med honom. Men det händer inget i kroppen. Det är helt dött. Det är inte spännande. Jag blir inte kåt. Inte våt. Inget som pirrar.

Det är en förhoppning hos honom att detta kommer att tända gnistan generellt. Han vill också att jag ska bli lycklig och att jag ska få njuta och känna nyförälskelse. Han tror det gynnar oss och vår relation och det tror jag också. Och om han någonsin hittar någon som han tänder på så är det ju helt okej att han får ha sex med den personen också. Dock har han ingen kandidat i nuläget och han har inte heller riktigt samma problem att uppleva upphetsning tillsammans med mig som jag har med honom. Han har inte behov av någon annan säger han. Och så kanske det är. Det är också något som kan ändras.

Ja, min man vet om det.

Jag blir lite fundersam när jag läser vad du skrivit. Din man verkar attraheras av dig och problemet med ert obefintliga sexliv ligger snarare i att du inte känner dig attraherad av honom. Nu har han gått med på detta delvis i förhoppning att det ska bli en nytändning för er som par. Är det något du på allvar tror skulle kunna ske? För mig låter det nämligen osannolikt att lösningen på det här problemet skulle vara att plocka in någon annan i leken. Om inget förändras, ser du det som en rimlig lösning att ni har ett öppet förhållande resten av era liv för att lösa den sexuella biten?

Han är okej med det.

Vi har haft flera år med taskigt sexliv, nästan som ett tvångsmässigt celibat de senaste fem åren. Vi vill inte leva så men vill inte heller leva utan varandra. Tiden går och vi kryper närmare 40. Det är livet som går- ett liv utan sexualitet. Vi tänker båda att den dagen vi är gamla kommer vi ångra fler saker som vi inte har gjort än saker som vi har gjort.

Den andre mannen gör mig kåt, jag reagerar på ett sätt som jag inte trodde var möjligt längre.

Jag tänder inte på min egen man och han vet om det. Tycker objektivt att han är riktigt snygg och önskar att jag kände så för honom för jag älskar honom djupt och delar allt med honom. Men det händer inget i kroppen. Det är helt dött. Det är inte spännande. Jag blir inte kåt. Inte våt. Inget som pirrar.

Det är en förhoppning hos honom att detta kommer att tända gnistan generellt. Han vill också att jag ska bli lycklig och att jag ska få njuta och känna nyförälskelse. Han tror det gynnar oss och vår relation och det tror jag också. Och om han någonsin hittar någon som han tänder på så är det ju helt okej att han får ha sex med den personen också. Dock har han ingen kandidat i nuläget och han har inte heller riktigt samma problem att uppleva upphetsning tillsammans med mig som jag har med honom. Han har inte behov av någon annan säger han. Och så kanske det är. Det är också något som kan ändras.

Ok, Då ska Du bara ta för Dig. Som jag alltid säger, Man ska inte sitta på hemmet och ångra något som man ville gjort tidigare i livet. Lycka till och ha det så mysigt. Och trevlig helg.