• Äldre 15 Nov 15:05
    2371 visningar
    47 svar
    47
    2371

    Ca 30 dagar kvar, fler?

    Jag har 17 dagar kvar, är i vecka 38 (37+3) och är så jävla less på att vara gravid haha..! Letar tecken som en tok och läser trådar om tecken på förlossning som besatt! Tycker det är jättespännande att läsa hur det startade för andra och när deras bebisar föddes osv.

    Jag räknas som omföderska, var tvungen att avbryta min förra graviditet i vecka 20 förra året och gick igenom en förlossning. Så detta är egentligen mitt andra barn.. Jag kom ju aldrig såhär långt sist så jag vet inte vad jag ska förvänta mig när det gäller tecken osv! Därför är det så spännande att läsa om andras erfarenheter!

  • Äldre 16 Nov 02:44
    #3
    Längtar efter Dig skrev 2018-11-15 23:28:23 följande:

    Ja men precis detta gör jag med, känns som jag gått igenom alla trådar här om tecken på förlossning.

    Ja jag tycker också det är spännande att läsa om andras förlossningar. Mest spännande är det att höra hur värkar kommit helt plötsligt och några timmar senare har bebis kommit.

    Vad tråkigt att höra att du fick avbryta graviditeten. Orkar du berätta vad som hände?


    Ja nu går man ju bara och väntar på att något ska hända! Önskar att vattnet kunde gå eller att man kunde få vakna upp med värkar eller nåt sånt! Såå spännande! De enda tecknen jag har är smärtfria sammandragningar några gånger per dag och ibland lite mensvärk i ryggen. Annars är det helt lugnt! Har du fått några nya tecken på förlossning, eller är det fortfarande stills hos dig också? :-P

    Ja det var inte en rolig upplevelse att vara tvungna att avbryta.. Det visade sig på RUL i vecka 18 att det knappt fanns något fostervatten då bebisens njurar och blåsa var missbildade och därför inte kunde kissa ut fostervattnet igen. Så samma dag jag gick in i vecka 20 blev jag igångsatt och 7,5 timme senare föddes vår bebis (två dagar innan igångsättningen fick jag ta en tablett som fick moderkakan att sluta producera hormoner, och den typ "stängdes av"). Vi valde att inte titta på bebisen efteråt och vi ville inte veta vad det var för kön. Det hade ju liksom inte spelat någon roll ändå! Obduktionen visade senare att det mycket riktigt var fel på blåsa och njurar, och det var även något med ansiktet. Dock var det ingen kromosomavvikelse och det var inget genetiskt, det var bara ren otur att det drabbade oss. :-/

    Det känns skönt att veta att det inte var genetiskt med tanke på nuvarande bebisen i magen, och vi fick göra extra ultraljud och sånt för att jag skulle vara lugn. Allt har sett jättebra ut, men ändå så tänker jag ju att de kan ha missat något och att det är fel på den här bebisen också! Bra nojig man blir..!
  • Äldre 16 Nov 12:16
    #5
    Elisabet82 skrev 2018-11-16 11:39:35 följande:

    Hej!

    Jag hakar på här - 15 dagar kvar!

    Är mitt tredje barn men de andra är 9 och 7 så känner mig som om det vore första????????

    Letar med tecken men har nog inga, lite menssmärta i ryggen från och till. Sover otroligt dåligt på nätterna så är trött hela dagarna.

    Ska på tid på prat om igångsättningen på måndag så bebis var 23,7% större när jag var 36+3 mätte de den till 3500...

    Så väntar en bjässe. 7årinhen vägde 4480 när hon kom och vet ärligt inte om kroppen pallar större.


    Åh skulle också vilja veta ungefär hur stor min bebis är.. Är jätterädd för att få en stor bebis av någon anledning..! Ska till min BM på måndag och ska passa på att fråga då!

    Blev du igångsatt med tidigare barn eller startade de förlossningarna av sig själva?
  • Äldre 16 Nov 12:59
    #7
    Elisabet82 skrev 2018-11-16 12:21:44 följande:

    De starta av sig själva. Men eftersom dottern var så stor så fick jag göra tul. Och ja denna är ju med stor. Så på måndag ska det mätas igen och pratas om igångsättning. Vilket jag egentligen inte vill... vill att det startar av sig själv. Tror mest på det. Men känner även att kroppen inte klarar en 5- 5,5 kilos klump som det lutar mot just nu.


    Aha, jag förstår! Ja det är klart man hellre vill att det startar av sig självt! Skulle enbart vilja ha igångsättning just för att jag är så sjukt trött på att vara gravid och är rädd för en stor bebis haha, men när man läser om alla risker och så med att bli igångsatt så är jag inte lika sugen, även om det inte är stora risker såklart!

    Föddes dina innan eller efter BF?

    Jag har tre syskon, jag och mina två äldre bröder kom strax innan BF om jag inte minns fel, och min lillasyster kom någon dag efter BF. Ska man gå efter sin mors förlossningar så startar väl min också runt BF, men vill sååå gärna att bebis kommer tidigare!
  • Äldre 17 Nov 12:57
    #14
    Längtar efter Dig skrev 2018-11-17 00:17:47 följande:

    Jag har precis samma tecken som dig. Min sammandragningar känns knappt. Vill ju bara att det ska starta:D

    Fast jag tyckte det kändes bättre när vattnet var kvar under latensfasen. Så även fast jag hoppas på att det bara startar så hoppas jag det börjar med värkar istället för vattenavgång.

    Jag har haft start med både och.

    Vad tråkigt att det blev så för er bebis.. Kan inte föreställa mig den känslan :( så hemskt.. Önskar dig en helt underbar förlossning denna gången!

    Har du känt något mer idag?


    Jaa nu får det banne mig ta och hända något haha!

    Jag hade faktiskt lite fler sammandragningar under gårdagen än vad jag haft tidigare, plus att jag hade mer mensvärk i ryggen än vanligt! Brukar bara ha mensvärk i ryggen nattetid, så jag var jätteglad haha! Har du känt något mer?

    Ja den upplevelsen önskar jag ingen annan, men jag försöker tänka att allt händer av en anledning liksom. Vi hade inte fått möjligheten till denna bebis annars.Testade positivt på graviditetstestet med denna bebis samma dag som BF skulle varit för vårt första barn.. Försöker se det som ett tecken av något slag för att lätta lite på sorgen! Som en hälsning från vårt första barn!

    Tack snälla du, oavsett hur denna förlossningen går så får jag ju uppleva det jag inte fick uppleva förra gången - känslan av att få upp mitt barn på bröstet! Kan knappt vänta..!
  • Äldre 18 Nov 14:31
    #16
    Längtar efter Dig skrev 2018-11-18 12:39:40 följande:

    Åh, hoppas att det händer något där nere då :D Jag får för mig att jag känner att jag öppnar mig, men jag vet inte.. Det är som att jag har lite värk fast bara där nere vid tappen/hålet så att säga. Men inga onda sd, bara samma små små sd nån gång ibland. Så jag läser massor här på FL om förlossningar sin startar från tomma intet och hoppas och hoppas. Bebisen borrar sig ner iaf allt mer som gör att jag får mer ont i ryggen. Men känner inte alls igen detta ryggont från tidigare graviditeter. Allt känns helt annorlunda.

    Jag tycker det är fint att du tänker så, jag tänker desamma när min mormor dog under min förlossning med mitt första barn. Tänker att mormor lever liksom kvar i mitt barn på något vis.

    Ja känslan att få upp sitt barn på bröstet är helt obeskrivligt.. Och man tröttnar aldrig:D


    Det kan ju vara så att du håller på att öppna dig! Tycker jag läser massor om folk som inte känner nåt men tydligen öppnat sig en del ändå! Då tycker man ju att det GARANTERAT borde hända något om man känner mensvärk, ilningar osv haha! Kunde knappt ta mig upp ur sängen i morse, än mindre ta några steg utan att kvida, det kändes som om det var en "spricka" i tappen haha, eller att den satt i kläm eller något. Inte skönt alls, men nu blir man ju glad för minsta lilla..!

    Känner du något tryck neråt? Jag tycker jag läser om kvinnor som känner vääärldens tryck neråt, själv känner jag ingenting sådant :o Tycker inte magen har sjunkit heller även om bebis är fixerad sen flera veckor tillbaka. Varje gång jag går förbi en spegel lyfter jag på tröjan för att titta om magen hänger haha.. Vet ju att det inte har att göra med när förlossningen sätter igång, men det känns ändå som ett steg i rätt riktning!

    Men usch vad hemskt! Men jag vill gärna tro på såna saker - att allt händer av en anledning. Det finns säkert en anledning till varför din mormor var tvungen att lämna livet, likaså att det finns en anledning till varför min bebis inte klarade sig! Jag tror inte på himlen (är inte religiös på något sätt) men tycker om tanken på återfödelse, och någonstans hoppas jag att vi kommer träffa (eller redan har träffat) våra avlidna nära och kära igen, bara i en annan form! Jag hör nu att det låter sjukt religiöst hahah, men någonstans fattar jag ju att jag bara försöker intala mig såna saker för att finna tröst haha!
  • Äldre 20 Nov 18:56
    #18
    Längtar efter Dig skrev 2018-11-19 12:09:25 följande:

    Ja, jag är öppen 2 cm enl min bm som kollade för en vecka sen men har inte känt något alls. Men vill att det händer mer ???? Jag har sedan igår fått mer sammandragningar iaf. Helt normala sd så inga som säger mig att det är dags hehe. Men håller tummarna. Jag kan känna bebisen huvud ligga långt ned genom om bara trycka vid troskanten på magen typ. Stenhårt där.

    Känner samma som dig som att något går i sönder där nere.. Det är bebisen som borrar sig djupare ner. Så ont. Och ja jag känner tryck nedåt. Ont ont!

    Tyckte min mage sjönk för kanske 2-3 veckor sedan.. Fick lite lättare att andas då ????

    Jag är inte alls religiös heller men väljer att se det på samma vis som dig. Jag tycker tanken är fin och att man mår lite bättre i själen av att se det på det sättet.. Därför blev jag glad av att höra att du såg det på samma sätt som mig ??


    Ååh vad spännande, bara 8 cm kvar då! ;) Var hos min BM igår och kollade blodtryck, mätte magen och lyssnade på bebis. Allt såg bra ur tack och lov! Vågade inte fråga om hon kunde känna om jag var öppen, gillar inte vaginalundersökningar och tror inte jag öppnat mig nåt ändå.. Har försökt känna efter tappen själv bara för att känna om den finns där haha, men har inte lyckats hitta den än, så tror den sitter jääättehögt upp och är tillbakalutad. Har inte haft problem att hitta den innan jag blev gravid haha.

    Har varit ute och tagit lite promenader för att bebben ska sjunka djupare ner (min BMs råd) och det har varit skönt att röra på sig, även om foglossningen blir värre och smärtorna i bäckenet känns fruktansvärda haha! Försöker tänka att alla smärtor och krämpor jag har är jättebra, de tar mig närmare målet!

    Låg sömnlös inatt, och då tittade jag på en tjejs förlossningsvideo och då slog paniken till! Minns smärtan från förra förlossningen, och nu kommer det ju bli ett jobbigare utdrivningsskede eftersom bebisen är fullgången! Förra gången kändes det knappt när jag krystade fram bebisen, den var ju så liten..

    Kanske redan har frågat haha (virrig) men hur tänker du kring smärtlindring??
  • Äldre 24 Nov 17:31
    #22
    Längtar efter Dig skrev 2018-11-23 17:43:24 följande:

    Jag har inte hittat min tapp heller. Magen är i vägen så jag jag inte så långt upp.

    Härligt med promenad! Jag kan gå några 100 meter sen är det stopp hehe

    Skönt att allt såg bra ut med bebisen! Vet ni vad det blir? (kanske har frågat det?)

    Åh vad kul vad hittade du den videon? Det kommer gå jättebra! Kroppen vet nog ändå lite vad den ska göra denna gången. :D

    Jag kommer nog köra på tens med en gång när jag kommer in, funkade så himla bra sist. Så det rekommenderar jag att prova! Sen lustgas och spinalbedövning var bra för min del iaf. Provade eda med första barnet men det var hemskt, men min ryggrad är tydlig svår att komma in i verkar det som. Det var det jag ska köra på denna gången.

    Med första provade jag akupunktur också men det var inte heller bra då.

    Vad tänkte du prova?


    Nu kan jag känna min tapp!! Efter en halv natt med djävulska förvärkar/oregelbundna verkar så märkte jag dagen efter att den åkt ner och pekar framåt! Har fått snorigare flytningar också så gissar att slemproppen håller på att lösas upp! Behöver ju inte betyda något, men det är kul att iallafall NÅNTING sker..! Har du känt något mer?

    Vi har ingen aning om vad det blir, vi valde att inte ta reda på det! Ska bli sååå spännande att se vad det blir! Vet ni vad ni ska få?

    Sökte bara på youtube, finns massor med spännande förlossningsvideos Kul att se hur olika alla förlossningar är!

    Vad skönt att du hittat något som fungerar för dig! Har aldrig provat TENS men kanske får den möjligheten nu då!

    Huvaligen, är så rädd för EDA och spinal att jag kommer göra allt i min makt för att undvika det haha.. Men kanske ångrar mig sen när man väl ligger där och har så jävla ont haha så jag ska ändå ha ett öppet sinne!

    Sist fick jag morfin, varmvattenkudde och lite lustgas på slutet och det funkade bra för mig, så ska nog försöka köra på typ samma denna gång! Morfinet kanske jag inte kan få eftersom det kan påverka bebisen, men jag tänkte köra så långt som möjligt på andning, värme och sen lustgas så får vi se var det leder! Kanske någon sorts bedövning i underlivet vid utdrivningsskedet också, läser fortfarande på om PDB och infiltrationsbedövning hihi.
  • Äldre 26 Nov 16:12
    #32
    Längtar efter Dig skrev 2018-11-25 16:50:43 följande:

    Wow stor eloge till dig som lyckades känna dig.. Min är för långt bak för att jag ska nä:(

    Jag hade ont igår morse av värkar och då tänkte jag att "nu startar det bannemig" men nej. Sen så sa det stopp och inte en ända värk efter det.

    Vi har heller ingen aning vad vi väntar så det är det som gör det så sjukt spännande:D

    Ja prova TENS, det är ju ändå naturlig smärtlindring. Kände mig så stolt över mig själv att jag lyckades öppna mig till 9cm på bara TENS och lustgas, till skillnad från min första gång då jag var så rädd för smärtan.

    Infiltrationsbedövning får jag läsa mer om... Man kan ju hoppas att jag inte kommer behöva spinalbedövningen idag.. Men jag är så sjukt smärträdd hehe.. Sån mes är jag hehe

    Nu skrev du igår, så nu vill jag höra igen om något nytt har hänt:D?


    Ååh det är så irriterande med dessa falsklarm haha!! Förhoppningsvis sätter det igång på riktigt snart för oss båda, det är nog inte långt kvar!

    Oj, grymt jobbat! Inte för att det är sämre att vilja ha EDA eller spinal såklart, men jag skulle också känna mig extra stolt om jag klarat det på bära TENS och lustgas!

    Äh, mes är du ju inte! Det är ju fullt naturligt och helt rimligt att inte vilja ha ont, det är ju superbra att det finns mediciner att få för att hjälpa mot smärtan En del av mig skulle vilja ha EDA eller spinalbedövningen, men är mer rädd för både nålen och biverkningarna än vad jag är rädd för smärtan så ska iallafall försöka hålla mig ifrån det haha.. :-P

    Infiltrationsbedövning är, om jag förstått det rätt, samma sak som lokalbedövningen man får efteråt om man behöver sys! Den läggs ju bara runt slidöppningen medan bäckenbottenbedövningen läggs i slidväggen! Ska läsa på ordentligt och även fråga BM på förlossningen när vi väl åker in dit vad hon rekommenderar haha

    Inte mycket mer har hänt här, inga ordentliga värkar eller så, bara lite mensvärk och sammandragningar... Astråkigt! Slemproppen håller på att gå i omgångar, men inte i klumpar, utan mer som slemmiga, gula flytningar haha! Behöver ju inte betyda något, men minsta lilla blir man ju glad över
  • Äldre 26 Nov 16:16
    #33
    Elisabet82 skrev 2018-11-26 15:49:03 följande:

    Hej igen!

    De vill se om det kan starta förlossningen då bebisen är stor.

    Dock är jag nu riktig risig i magen plus sjuk molande värk i ryggen så önskar att det ska sättas igång av sig självt- vore det allra allra bästa!

    När har ni bf?


    Åh hoppas det sätter igång av sig själv då! Det låter ju iallafall som om det kan vara på gång, håller tummarna!

    Jag har BF på söndag 2/12 och har alltså 6 dagar kvar!
  • Äldre 29 Nov 15:48
    #37
    Längtar efter Dig skrev 2018-11-27 12:17:21 följande:

    Nej precis, förhoppningsvis sätter det igång snart!

    Ja men det är sån tur att det finns ganska mycket att testa. Så att det finns något som passar alla.

    Jag minns min första förlossning där en tjej (som då var 19 år) skröt om att hon bara tog Alvedon och inget mer och det kändes knappt.. Hade då lust att strypa henne lite grann.. Eftersom jag hade så ont då trots att jag fick EDA. Men alla är vi så olika :D

    Ja okej, då förstår jag, låter så läskigt med sprutor i underlivet :O

    Vet inte om jag skulle våga det...

    Ja men ökade flytningar med lite slemmis skulle jag se som tecken:D

    Jag har haft (ursäkta äckelvarning) väldigt blöta flytningar vissa dagar och andra dagar tycker jag att jag känns snustorr.. Känns helkonstigt att det kan variera så.


    Meh, lite onödigt av henne att skryta, fast samtidigt skulle jag väl själv göra samma sak haha! Men oavsett hur man föder barn så ska man ju vara stolt!

    Jaa jag tycker egentligen också det låter läskigt med sprutor i underlivet hahah, men förväntar mig såklart att jag kommer spricka och tanken på att få sprutor och svidande bedövning när det redan är trasigt där nere känns inte så lockande..! Så tänker köra det säkra före det osäkra om möjligt!

    Jag kan säga att det hänt en hel del här, hela dagen igår gick jag och hade förvärkar/värkar med jämna mellanrum men det var väldigt lång tid mellan dem! Sen ökade det på kvällen/natten och strax innan midnatt började jag klocka dem. De var fortfarande oregelbundna: ibland var det tre minuter emellan, ibland nio minuter osv. Gjorde inte jätteont, men var tillräckligt för att jag inte skulle kunna somna! Använde vetekudden som var sååå skön!

    Somnade till slut av utmattning men vaknade tre timmar senare av att jag hade ont så då gick jag upp, tog två alvedon och satte mig i duschen i typ två-tre timmar. Det blev liite bättre så gick och lade mig igen eftersom jag var såå trött haha.. Vaknade till och från innan jag gick upp vid 12. Fortfarande värkar men inte lika starka. Sen försvann dem mer eller mindre, men kände fortfarande av som mensvärk. Gick på toa och såg mer av slemproppen (igår kom en stor, vattnig, blodblandad manet ut haha) och nu är det mer färskt blod som kommer också!

    Har i skrivande stund klockat tre lite starkare värkar med 5-6 minuters mellanrum som hållt i sig mellan 50-60 sekunder.

    Vill ringa förlossningen men ändå inte haha, vet inte vad jag ska säga!
  • Äldre 1 Dec 11:36
    #38

    Hej tjejer!

    Ville bara säga att igår den 30/11 kl 16.12, två dagar innan BF, föddes vår son! <3 Allt gick jättebra och väldigt snabbt! Hoppas era knosar också har kommit, eller att de kommer snart!!

Svar på tråden Ca 30 dagar kvar, fler?