Ångest, Bröstsmärtor, Utmattningssyndrom
Jag drabbades för några månader sedan av utmattningssyndrom.
Har svår ångest dygnet runt med massor av fysiska symtom och det som känns värst är bröstsmärtor som finns där dygnet runt samt domningar/stickningar/värk i armar och ben. Samt Yrsel.
Detta har lett till att jag hela tiden går och oroar mig för hjärtinfarkt eller stroke.
Jag tror hela tiden att nu är det hjärtinfarkt och jag klarar inte av att vara ensam om det skulle hända.
Jag har varit i kontakt med flera läkare ang. ångestdämpande, men känner att det enda som hjälper någorlunda är benzo, men det vägrar varenda läkare att skriva ut.
Jag har dock fått imovane till natten, men några benzo till dagtid får jag inte. Har även venlafaxin som jag ätit i flera år pga av ångest men då kopplat till kräkfobi.
Jag jobbade in i det sista. Tvingade mig till jobbet varje dag eftersom jag ej vågade att vara ensam, men till sist gick det inte längre då jag höll på att svimma på jobbet och kunde inte koncentrera mig över huvud taget. Jag har nu varit sjukskriven sen oktober, men är extremt jobbigt att vara ensam om dagarna.
Är det någon som har liknade symptom och som vet vad jag kan göra för att bröstsmärtorna ska avta för jag står inte ut längre. Jag är så rädd så jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Vad har ni haft för fysiska symptom på utmattningssyndrom?
Jag var riktigt, riktigt sjuk. Klarade inte av enkla saker som att låsa upp ytterdörren, starta bilen, sätta igång tvättmaskinen. Jag fick lära in sådana enkla saker på nytt. I början kunde jag inte ens läsa ingressen till en tidningsartikel eller lösa ett barnkorsord. Jag klarade inte av att koka ägg!
Ät absolut inte bensodiazepiner. De är beroendeframkallande och med tiden så gör de ångesten värre.
Och att ta tabletter till natten ger dig på sikt större svårigheter med insomning. Måste du ha något ska du be om Melatonin.
KBT är effektivt mot ångest.
Något annat som är mycket effektivt är att lära sig att andas igenom ångest och panikattacker.
Motion och vistelse utomhus ska du absolut inte försumma, inte heller regelbundna måltider. Men det vet du säkert redan.
Jag blev remitterad till medicinsk yoga (men först fick jag vara hemma och vila flera månader innan jag orkade med någon som helst behandling) och det har varit mycket bra. Numera försvinner ångesten ganska snabbt när jag djupandas. Ångestattacker varar en minut istället för en timme. Jag är nästan helt frisk och har återgått till studier och arbete. Men det tog ett par år för mig att komma dit.
Ditt bästa vapen är tillförsikt och tålamod. Och så måste du få hjälp på riktigt, inte symtomlindring på burk.
Stor KRAM!