Bf September 2019
Tycker det är en djungel med alla försäkringar. Gick in på en sida som jämförde och då verkade IF vara den som enligt mig hade bäst förmåner. Någon som tecknat IF?
Inlägg från: Elcca
|
-
-
Du och jag ligger väldigt lika! Jag har bf 27/9. Är satt från start iom att jag gjort ivf. :)Daphodil skrev 2019-03-19 19:01:15 följande:
På tal om veckoräkningar... Vad har ni för BF? Det skiljer sig ju en del i gruppen, jag är tex en av de kortast gångna. Kul att se vilka man är nära i tid!
Jag har BF 28 september.
Jag ska göra KUB imorrn. Är nervöööös men också förväntansfull! Ska bli underbart att se det lilla livet igen. Senast va det en väldigt livlig liten en. :) -
Idag gjorde vi KUB! Allt såg perfekt ut och vi fick lägsta risk för trisomi. <3 Känns så skönt!! Och nu kan man slappna och börja njuta på riktigt! Nu börjar det skjunka in att det faktiskt är en liten människa där inne.
-
Jag känner precis som du! Låg igårkväll och hade precis samma tankar. Vi fick kämpa lite extra påvägen med några ivf-försök och flertalet insättningar, men jag är inte bitter för det. Tillslut så ville det sig och allt känns så självklart! <3Daphodil skrev 2019-03-25 20:54:59 följande:
Ikväll känner jag mig liksom tacksam. Att ha kommit så långt att allt faktiskt pekar på att det kommer bli bäbis i september. Att det tog 8 jobbiga försök men ändå inte mer, vi fixade det utan utredningar. Verkligen inget fel att behöva hjälp för att bli gravid, men jag är tacksam att vi slapp den extra psykiska stressen det skulle innebära.
Det känns makalöst stort alltihop.
-
Skickade dom odling på din urin? Ibland kan det vara så att den antibiotikan man får inte hjälper med en specifik baketerie. Har du symtom igen tycker jag absolut att FU ska höra av dig till din vc eller bm igen!Anonym (Seppebebbe) skrev 2019-03-27 12:05:21 följande:
Jag är sedan några dagar färdigbehandlad för urinvägsinfektion men har fortfarande ont i magen på samma sätt som gjorde att vi först testade för uvi. Det gör mig orolig eftersom det kan vara så pass farligt med uvi under graviditet och till råga på allt upptäcktes att jag också har gbs.
Är det någon här som har erfarenhet av uvi under grav? Försvann era symptom helt efter behandling? Någon med erfarenhet av gbs? Och hur känns det i magen för er som inte haft uvi eller gbs, värker det? På vilket sätt isf och hur ofta?
Jag är i v. 18.
-
Jag är nu i v.14+5 och jag har börjat känna konstiga små bubblingar lång inne i magen. Känns så diffust så kan ju lika gärna vara tarmarna, men just såhär har jag aldrig känt förut. Kan man känna fosterrörelser redan såhär tidigt? Jag vet att min moderkaka ligger i bakvägg.
-
Ja, jag är nästan helt säker på att det är bebisen som jag känner. :)Anonym (chockad!) skrev 2019-04-03 18:06:02 följande:
Jag kände ju nån gång i v 15 men det är mitt tredje barn, men tror absolut man kan det. Det är ju väldigt diffust i början och tror det beror på hur bra "känsel" man har och hur uppmärksam man är på hur ens kropp funkar normalt sett.
-
Jag beklagar så mycket över att du ska behöva gå igenom det här! Jag önskad dig all lycka till i framtiden och ta dig tid att sörja och älta så mycket du behöver. Stor kram till er! <3Daphodil skrev 2019-04-08 16:42:29 följande:
**triggervarning**
.
.
.
.
Idag hittades inga hjärtljud hos bm. Vi fick ett ultraljud som visade att fostret inte längre levde. Jag mår såklart hemskt och kommer gå ur gruppen. Jag önskar er andra stort lycka till.
-
Jag börjar längta så enormt mycket efter RUL nu. Och börjar bli såååå nervös! Tycker dom här ?spökveckorna? är riktigt jobbiga psykiskt. Jag har drygt 3 veckor kvar till mitt UL. Hur känner ni andra som också går o väntar?
-
Stor kram till dig och hoppas att du snart får möjlighet att komma igen! <3Daphodil skrev 2019-04-12 17:46:48 följande:
Hej. Läser fortfarande här då och då, det känns bra att följa er ett litet tag till. Vad jag ville inflika är att sent missfall inte verkar så väldigt ovanligt ändå. Vi verkar vara minst tre i denna tråd som behövt erfara det, och jag vet nu fyra personer i min omgivning som också varit med om det. Detta skriver jag inte för att göra någon orolig, (det kommer med all sannolikhet gå prima för er alla, SÅ vanligt är det ju inte att två i samma tråd bör drabbas), men för att häva stigmat. Det hjälper åtminstone mig i sorgen att veta att jag inte är ensam och "avvikande". Allt gott till er blivande mammor, jag gläds med er.