Bittra människor som stör sig på småbarn...

Jag var på "mellandagsrean" veckan efter nyår (var ledig då), kan förklara saken...
Där jag handlar gör folk inte storköp utan de flesta tar bara en korg eller rull-korg. Och barnvagnar såklart.

Det förklarar saken! :) Jag har skippat mellandagsrean i åratal för jag orkar inte med folk som bufflas och trängs :)

Jag handlar på olika ställen, och på ett par av dom är det också rullkorgar som gäller, men min poäng var att jag tycker det är lite märkligt att det anses ok att vara i vägen med en kundvagn, men inte med en barnvagn.

Det är inte OK att blocka med en kundvagn heller, men du får sällan en skogs-tokig kärring efter dig om du rullar kundvagnen ett par decimeter åt sidan så du kommet åt/kommer förbi.

Jag ser bara EN egoist i detta sammanhanget.. Och du jag skall ge dig en hint. En tydlig hint..

Det är en småbarnsmamma som är egentliga egoisten, och INTE 25-åringen som ville fira sin 25-års dag.

Hoppas att du förstod hinten...

Om ni föräldrar inte curlade sönder era elaka små dvärgar så skulle de bli mycket trevligare att ha att göra med.

Hellre en fest då och då än småbarns (föräldrar som tillåter!) vettlösa rännande som dunkar i taket.

Det är väl bara att knacka på då?

Problemet är alla dessa föräldrar som curlar sina barn !!!

Barn får bestämma precis allt idag. När jag va liten så ropade mamma att maten va färdig när det serverades middag. Idag frågar föräldrarna vad dom vill ha till middag. Skriker dom pizza eller Donken då åker dom dit. Barn ska framhävas hela tiden och får fatta beslut i familjen som de vuxna ska besluta.

Så förr var på 80-talet? Eller är det tiden då barn skickades bort för att de var för bråkiga som var bättre? På 80-talet fanns det gott om barn som skrek och sprang i affärerna där jag växte upp. (Min bror tex han hade inte slutat med det ännu) 
Jag tror det är ditt minne som spelar dig ett spratt.

Det är din uppfattning. Fast när det gäller maten, så har faktiskt vår son varit med tidigt och bestämt (tack och lov, jag avskyr att vara en idéspruta när det gäller mat), men självklart har vi föräldrar haft det slutgiltiga beslutet.
Jag ser inget fel med att barnen är med och säger sina åsikter, ibland så har man mött åsikter som varit kloka, däremot så finns det en del (långt ifrån alla) som lägger beslut på barnens axlar som de inte är mogna att hantera.
Det finns absolut beslut som föräldrarna ska ta, men att ta med barnen i en beslutskedja (och självklart inom ramen där det är realistiskt) det växer barn med.
Om man ska utgå från detta forum, så skulle jag nog säga att 80% av föräldrarna här är (om man tolkar trådarna alltså) stenhårda föräldrar som har tuktat sina barn, 5% låter sina barn ha en frihet som barnen inte är mogna, 15% är som jag, ger barnen ett ansvar de kan axla, men låter de slippa ta beslut som de inte kan hantera (och konsekvenserna av besluten).
Jag har facit för vår son, numera en artig, trevlig ung man, som sköter sig bra, bor själv och fixar att ta de beslut som han möter i sitt liv.