• Äldre 11 Jan 08:16
    1401 visningar
    43 svar
    43
    1401

    Skilda världar och utsatta barn. (religion)

    Oavsett vårdnaden kommer den föräldern som har umgänge bestämma det mesta under sin umgängestiden.

    EV ger inte någon generell rätt att styra och ställa om vad som sker under den andras förälder umgängestid.

    Så jag förstår inte riktigt vad EV skulle lösa

  • Äldre 13 Jan 06:44
    #9
    Anonym (Egen vårdnad eller fullmakt?) skrev 2019-01-13 02:04:47 följande:

    Exempel på tvång från familj 1 är typiska religionsbundna värderingar. Kost, klädsel och typ av umgänge är påtvingade saker och barnen vill inte följa dessa typer av tvång och tror inte helt och hållet på religionen heller. Men de följer tvången ändå för att även om de inte tror att de hamnar i helvetet, så blir det ett "helvete" hemma hos familj 2 om de inte gör som de säger. Det ena barnet kan börja gråta hysteriskt av rädsla och ångest och gömma sig för de personerna om barnet inte har rätt klädsel på sig och ser familj 1 eller någon bekant till den familjen. Så vad det än är för konsekvenser så är det ingenting som barnen vill utsötta sig för. Barnen vet med sig att det kommer komma fram till den vårdnadshavaren, om någon annan än familj 2 ser dem bryta mot dessa religiösa regler. Tvång i skolan är modersmålsundervisning. Barnen vill inte, förstår inte och tycker inte om de andra eleverna där då de är elaka, men ändå blir barnen tvingade till att gå på dessa "frivilliga" lektioner. Då båda vårdnadshavare måste godkänna avslut av denna undervisningen så blir alltid bråk och gråt. Barnen ger till slut vika eftersom familj 1 säger att de måste läsa modersmål i skolan annars blir det ett värre alternativ.

    Jag har full förståelse för hur du tänker Stina. Det vore bra om familjerna kunde komma överens om någon sorts miniminivå gällande barnen. Men det är familj 1s väg eller ingen väg som gäller i de allra flesta fall. Handlar det om kulturen hos familj 1 eller religiösa frågor så har familj 2 inte deras tillåtelse att lägga sig i. Barnen måste följa dessa regler annars blir det riktigt jobbigt för dem. Handlar det om uppfostran, sunda vanor och normal skolgång så är inte familj 1 engagerade överhuvudtaget så där har familj 2 lite mer att säga till om. Men det är också bara något som existerar varannan vecka för barnen.

    Sammarbete mellan familjerna kan alltså fungera ibland om det är något som berör t.ex. Hyfs eller om barnen hamnat i allvarligare bråk under skoltid eller så. Men den kommunikationen sker endast från ett håll. Familj 2 informerar om något som hänt som kan vara bra att veta inför veckan hos familj 1. Familj 1 berättar aldrig någonting. Det är barnen som "skvallrar" om speciella händelser eller sp är det skolpersonal som tar kontakt med familj 2. Skolpersonalen är väl införstådda om situationen mellan familjerna men gör tyvärr inget. Barnen vägrar ju att berätta hur det är hemma hos familj 1 för skolpersonal osv då familj 1 har sagt att andra inte förstår, att andra inte tycker om utländska familjer och gör allt de kan för att barnen inte ska få träffa den familjen, om barnen säger elaka saker som har hänt hos den familjen.

    Speciella dagar, dagar då fritids är stängt med mera har familj 1 ingen som helst koll på. Sånt är det familj 2 som ser till att det funkar på familj 1s vecka.

    Båda familjer vill att barnen ska vara väl uppfostrade, men de har givetvis olika syn på hur uppfostran ska gå till väga. Så även om familjerna hjälps åt att nå samma mål där så blir det lite tokigt. Barnen är pojke och flicka och pojken har inte samma krav på sig hos familj 1. Där får han göra som han vill eftersom han är pojke och systern får ofta konsekvenserna för pojkens dåliga vanor.

    Hos familj 2 är det väldigt annorlunda. Där vågar flickan agera ut mer och blir snabbt våldsam och verbal efter allt förtryck hos familj 1. Pojken är mer flamsig av naturen men känner sig orättvist behandlad eftersom han inte har lika fria tyglar hos familj 2. Det blir konsekvenser och tillsägelser på nästan allt pojken gör och det får honom att agera ut.

    Det har nyligen kallats till sammarbetssamtal hos familjerätten men familj 1 svarade aldrig på kallelsen, samt att det finns bevis på att de tagit emot och uppfattat informationen. Det var även aktuellt med samtal för flera år sedan och då gav det inget resultat. Familj 1 föll tillbaka på dåliga vanor gällande barnen efter bara någon vecka.


    Och hur skulle EV hjälpa om det fortfarande är mycket tid i båda familjerna?
  • Äldre 13 Jan 11:42
    #13
    Anonym (Egen vårdnad eller fullmakt?) skrev 2019-01-13 11:33:01 följande:

    Tanken med ensam vårdnad är att en familj ska kunna föra barnens talan i t.ex. skola istället för att behöva införskaffa underskrifter från den andra familjen.

    Barnen skulle med större sannolik våga säga emot mer om de vet att det är familj 2 som har bestämmanderätt. Som det är i dagsläget så ser barnen bara att det är familj 1 som bestämmer. Familj 2 kan ju inte göra något utan godkännande från familj 1, medan familj 1 allt för ofta kör över familj 2 i beslut genom att hota att det går ut över barnen om familj 2 inte skriver under. Familj 2 anser att barnens säkerhet och välmående är viktigare än att ta barnens parti om att ha specialkost eller klädval då familj 2 vet att det inte kommer att gå igenom ändå.

    En fullmakt vet jag inte hur det skulle appliceras här eller om det är genomförbart. Men har hört att det kan vara ett alternativ.


    De mesta av de problem du beskriver kommer inte lösas med EV. EV är inte bestämmanderätt över allt. Under umgänge har en förälder utan vårdnad full rätt att göra och säga nästa vad som helst.

    Ska ni lösa detta är det snarare frågan om att barnen bor nästan heltid hos en förälder och begränsat umgänge för den andra, varannan helg t ex.
  • Äldre 13 Jan 12:05
    #16
    Anonym (Egen vårdnad eller fullmakt?) skrev 2019-01-13 11:55:59 följande:

    Skulle det vara bättre om familj 2 gav upp, och istället uppmuntrade beteendet som familj 1 lever efter? Familj 2 är inte på något sätt stränga eller orimliga i sitt uppfostrande av barnen. För om man slåss, har sönder saker med avsikt, är elak, skriker så högt man kan i trappuppgånger, trycker på varenda knapp i hissen när grannarna är med i hissen osv, så får man tillsägelser och pedagogiska förklaringar på barnens nivå hur man kan bättra på beteendet. Familj 1 ger rakt ut straff och skriker, kastar saker precis som barnen gör för att visa hur illa de beter sig, vilket i sig är oerhört barnsligt i mitt anseende. Och snarare lär barnen att det är okej att man gör så när man inte får sin vilja igenom.

    Familj 2 är på inga sätt exemplariska i sitt agerande i dessa situationer. Barnen har uttalat sig att de inte vill leva enligt reglerna som familj 1 bestämmer, men gör det ändå för att de är rädda för konsekvenserna och inte vill göra dem ledsna. Därför ansöker familj 2 om ensam vårdnad eller liknande så att barnen har möjlighet att påverka sina liv där de kan. Familj 2 tycker att det bästa vore om båda familjer kunde enas kring dessa typer av frågor men det går inte familj 1 med på. Så det är en svår sits.. Religionsfrihet och allt som det innebär. Är det även okej att vårdnadshavare påtvingar omyndiga sin religion och kultur mot barnens vilja? Eftersom de själva inte har rätten att sköta sådana val själva så måste vuxna ställa upp för dem. Men är barnen samtidigt rädda för att söka hjälp hos vuxna för detta så är det inte en lätt sits. Barnen skulle blåljuga i myndigheters närvaro om de insåg att familj 1 kommer att straffa dem om de säger hur de upplever situationen hos familj 1.

    Nu på måndag kommer familj 1 att samtala med socionomer på familjerätten för att höra vilka alternativ som är det bästa för barnen. Och hur familj 2 rekomenderas att agera.


    Även om familj 2 får EV men fortsatt varannan vecka finns det inget som hindrar att familj 1 har egna regler kring klädsel och mat tex under sina veckor och tjatar på barnen att de ska följa regler även övrig tid.

    Familj 2 kommer ha samma möjlighet som idag att ha egna regler hemma.
  • Äldre 13 Jan 12:08
    #17
    Anonym (Egen vårdnad eller fullmakt?) skrev 2019-01-13 12:02:52 följande:

    Om familj 2 skulle få EV så är det en start, kanske kan det fungera som en väckarklocka hos familj 1, samt ger det familj 2 möjligheten att föra barnens talan i situationer där vanligtvis underskrift från båda vårdnadshavare är ett måste. Barnen skulle inte bli tvingade att äta minus fläsk, läsa modersmål m.m. För att bryta dessa typer av överenskommelser så krävs båda föräldras samtycke. Familj 1 vägrar höra på barnens önskan och manipulerar dem att gå med på det ändå genom att hota med värre lösningar och skuldbelägga barnen för att de går emot guds vilja osv.


    Möjligtvis skulle EV kunna få bort modersmålundervisningen. Övrigt skulle inte ändras. Familj 1 har fortfaranden full möjlighet att hota och skuldbelägga samt ha egna regler under sina veckor.
  • Äldre 13 Jan 13:07
    #19
    Anonym (Egen vårdnad eller fullmakt?) skrev 2019-01-13 12:55:33 följande:

    Minus fläsk på skoltid går som specialkost och har krävts att det lämnas in en blankett där båda föräldrarna skrivit under. Misstaget som familj 2 gör i dessa fall är att det skrivs under på grund av konsekvenserna som barnen måste uthärda på veckorna hos famil 1.

    Självklart vore det en vinst för familj 2 om barnen får mer tid hos familj 2, men samtidigt så är barnen rädda för att aldrig få träffa familj 1 mer. Det är nonsens som familj 1 hotar med men barnen "vet" ju att det är familj 1 som styr och ställer, så säger de är det kommer bli så, så tro barnen stenhårt på det.

    Familj 2 har satt sig själva i skiten genom att låta sig bli överkörda av familj 1. Men eftersom det har blivit allt värre för barnen under en lång tid känner familj 2 att det är dags att säga ifrån och ta barnens parti på allvar då de själva inte vågar säga ifrån. Visst... Det kommer säkert innebära en svår tid för barnen hos familj 1.

    Bättre sent än aldrig?


    Familj 2 kan säga ifrån, ta barnens parti och ta sig ur skiten ut EV. För att få till en större förändring vare sig räcker eller behövs EV. Familj 2 måste säga stopp.
  • Äldre 14 Jan 08:26
    #24
    Anonym (Egen vårdnad eller fullmakt?) skrev 2019-01-14 07:29:40 följande:
    Modernålsundervisning i sig är inte övergrepp men dessa barn har svenska som modersmål. De är födda av svenska medborgare och har talat svenska i hela deras liv. Barnen ligger inte på rätt nivå för sin ålder att ens kunna mäta sig med de andra barnen som går modermålundervisningen och det har inte talats i något hem mer än något enstaka tillfällen. Nu är det såklart ingen svenska i hos familj 1 mer än förklaringar på vad som menas. Barnen uppfattar en hel del och språkutvecklingen går bra. Detta är positivt men de är fortfarande inte på rätt nivå för sin ålder.

    Modersmålsläraren är en bekant till familj 1 och propsar på att även om de inte kan språket så håller hon fast vid att de klarar dig "tillräckligt bra." enligt barnen själva så förstår de inte alls skolspråket och sitter som frågetecken till den största delen. Detta vet familj 1 om och använder som manipulering där de berättar för barnen att de kommer känna sig dumma när de inte lär sig skolspråket lika bra som alla andra och att det är därför de måste stanna kvar i den undervisningen, så att de inte kommer att känna sig dumma. En sort psykisk mobbning. De retar barnen utan att de själva uppfattar det. Detta är det som gör modersnålundervisningen till osund i detta fallet.

    Barnen har börjat skolka från dessa undervisningar då de dels inte fattar något samt att de hellre är ute och leker med de andra barnen på fritids. Det yngre barnet är fortfarande ung nog att den läraren hämtar barnet och drar ungen till undervisningen mot barnets vilja men det går allt som oftast bra öven om han inte alls vill eller förstår han behöver inte sitta lika länge i klassrummet som de andra eleverna för att han blir för uttråkad/rastlös och det går ut över de andra barnen. Enda anledningen till att de ens har modermål i skola idag är att familj 1 hotade familj 2 att sätta käppar i hjulen på allt och att de till slut skulle ta barnen ifrån familj 2. Eftersom det var vårdnadshavaren i familj 1 som blev utsparkad vid skiljsmässan och flyttade ifrån hemmet så stannade barnens folkbokföring kvar hos vårdnadshavaren i familj 2. För att ta sig ifrån det osäkra "gettot" och ge barnen en ny chans till att klara skolan så flyttade till slut familj 2 till en lugnare stadsdel och eftersom barnen var skrivna hos familj 2 fick de även möjlighet att byt skola. Allting fungerade bra ett tag efter flytten men har åter igen börjat spåra ur. Familj 1 propsar på ett sådant djupt hat emot familj 2 och egentligen alla icketroende/kristna. Flickan, som är äldst, har resonerat till att klasskompisar hon inte kommit bra överens med har hon frågat om de varit kristna och att det troligen är därför hon tycker de är dumma i huvudet. Sådana resonemang kommer definitivt från familj 1. De tankarna och kommentarerna är inte lika dominanta i dagsläget då flickan vacklar mycket mellan religionens vara eller icke vara. Hon själv tror inte alls på religionen men hon vill undvika bråk och utskällning från familj 1 och gör därför som de säger. Sedan såklart så ventilerar hon till familj 2 hur jobbigt det är.

    Till vårdnadshavaren i familj 1 så framgick inte den religiösa ståndpunkten som dominant förrän efter att andra barnet, pojken, kom till jorden. Som om barnen var den nye profeten själv. Flickan fick inte heller samma uppmärksamhet. Det var även då det sprack föräldrarna emellan när det framgick hur hårt påtvingad religionen egentligen var i den religiösa vårdnadshavarens värld. Nu är det ombytta roller på barnens uppmärksamhet hos familj 1. Enligt familj 1 är pojken är "ett jobbigt barn" som struntar fullkomligt i religionen medan flickan numer är den som blir kuvad och manipulerad. Hon vill ju vara till lags och få den förälderns uppmärksamhet när hon i så många år har blivit ignorerad.
    Och vad tänker ni göra? Ansöka och få EV lär inte förändra mycket.


  • Äldre 15 Jan 15:12
    #30
    Anonym (Egen vårdnad eller fullmakt?) skrev 2019-01-15 15:08:48 följande:
    Barnen är hårt hållna på religionsbiten. Det är den enda "lagen" som ska följas. Resten struntar familj 1 blankt i. Barnen ska enligt familj 1 uppfostra varandra, se om varandra medan de vuxna sitter och ungås med andra vuxna. Barnen är barn och behöver inte uppassas sålänge som de följer koranens regler.

    Familj 2 respekterar familj 1s religion. Det innebär inte att barnen är tvingade till att äta fläskkött hos familj 2 bara för att det finns som tillval. Familj 2 serverar inte hela måltider byggda på fläsk. Att välja bort mat utan läkarintyg dvs på grund av en religiös åsikt eller personlig värdering är inget som ska anpassas efter. Barnen kanske inte gillar fisk, ändå serveras det. Barnen kanske vill vara vegetarianer en period men det innebär inte att barnen får vegetarisk mat varje måltid. De kanske får 1-2 måltider per vecka som familj 2 kör helt vegetariskt. Men i detta fallet vill barnen inte alltid äta fläsk på grund av att de får skäll av den andra familjen. Det är inget tvång att de ska äta fläskbitarna i tjockpannkakan och det är ofta det görs en plåt helt utan. Men när de väl äter fläsk så älskar de det. Varför ska familj 2 inte tillåta barnen att äta något de älskar bara för att deras andra familj säger att de hamnar i helvetet om de gör det?.. Struntprat.

    Barnen ber om skinka för att de vill ha det. De är modiga men väldigt ofta bubblar rädslan fram hos barnen och det kan vara i samband med att barnen hämtas/lämnas osv eller om familjerna möts ute på stan och så. Där är det familj 2 märker barnens rädsla som starkast. Familj 1 har lurat i barnen att de vuxna och allah håller koll på allt de gör från stjärnorna så att de inte ska våga bryta mot guds regler.

    Familj 1 bor inte i ett fasansfullt område. Det är bara lite mer likt ett ghetto och hög invandrarkultur och gäng. Inte ett ställe man vill gå själv igenom mitt i natten helt enkelt men ändå är det inte ett fasansfullt område. Familj 2 behövde större boende så att barnen dels kunde få egna rum. Skolan sköttes inte och de var mobbade av andra invandrare som ansåg att barnen var alldeles för svenska. Det flyttades inte långt men då både dagis, skola och även vänner till familj 1 föreslog att låta barnen byta skola då den nya skolan anses vara avsevärt mycket bättre rent utbildningsmässigt. Ändå var det en väldans kamp familjerna emellan och enda kravet på att barnen skulle byta skola var att de skulle få modersmålsundervisning i nya skolan. Annars skulle bytet inte godkännas osv enligt familj 1.

    Familj 2 respekterar att familj 1 lever enligt en religion men det innebör inte att familj 2 lever efter samma religion. Barnen ser sig inte som religionsuttövare tillsammans med familj 2, men de är livrädda att familj 1 ska få reda på det då konsekvenserna upplevs som hemska av barnen. Trots detta så bryter barnen mer än gärna de religiösa reglerna som tvingas att följas hos familj 2. Bara för att familj 1 anser att barnen ska följa koranens regler på heltid så betyder inte att familj 2 bryr sig om det eftersom barnen själva inte vill leva så. Barnen tycker att det är mycket skönare och lugnare hos familj 2 eftersom vi inte bråkar som familj 1 gör. Hur illa barnen än mår så kan familj 2 inte styra hur det görs i familj 1. Det som familj 2 vill är att hjälpa få igenom barnens önskan då de inte har rätt att föra egen talan. Modersmålundervisningen är inte fel i sig. Familj 2 uppmanar barnen att sköta skolan men då modersmål är en frivillig kurs som barnen inte har rätt kunskapskrav för att ens vara på samt att barnen "hatar" de övriga eleverna som går modersmål, som retas för att de inte förstår osv. Det är mobbning och modersmålläraren gör inget enligt barnen. Ska man i dessa lägen ignorera barnens önskan? Skulle du tvinga dina barn att gå i dans bara för att du anser att det är bra att kunna? Om barnen blir retade där av de övriga barnen och de absolut inte vill eller kan dansa? Baletten är lika frivilligt som modersmålundervisning. Vill de senare i livet läsa "skolarabiska" så kan de göra det då. Nu vill de absolut inte gå den undervisningen. Är det rätt att tvinga dem bara för att någon anser att de kommer känna sig dumma om de inte förstår arabiska? "alla andra" kan ju arabiska enligt familj 1.

    Familj 2 kan inte hjälpa barnen att avsluta en sådan kurs utan egen vårdnad eller en fullmakt. Men för att familj 1 ska skriva en fullmakt kräver att de godkänner att barnen får sluta. Det får de inte göra och kommer med fler hotelser att om barnen slutar arabiska i skolan så tar familj in barnen på en arabisk skola. Detta kan de självklart inte göra utan godkännande från familj 2 men barnen är så rädda att familj 1 faktiskt ska få igenom en sådan sak att de inte vågar säga ifrån.
    Vad tänker ni göra?
  • Äldre 16 Jan 06:58
    #32
    Anonym (Egen vårdnad eller fullmakt?) skrev 2019-01-16 06:35:58 följande:
    Familj 1 har inte godkänt sammarbetsamtal och en fullmakt lät inte som en bra idé tyckte familjerätten. Att få igenom en fullmakt krävs just sammarbete vårdnadshavare emellan, dvs att familj 1 aktivt tillåter familj 2 att på egen hand sköta aktuella frågor som berör barnen i speciella situationer. Familj 2 letar nu ombud för att ansöka i syfte för att driva vårdnadstvisten. Allt enligt familjerättens rekomendationer efter samtal med dem igår.
    Vad kommer ni yrka på? EV lär inte lösa problemet i någon större omfattning. Kommer försöka få till annat umgänge?
  • Äldre 16 Jan 13:05
    #34
    Anonym (Egen vårdnad eller fullmakt?) skrev 2019-01-16 13:02:20 följande:
    Det lär märkas framöver vilken bevisning som finns. Vi kan ana att utredningen samt skola kommer att kunna intyga många delar då familj 2 har god dialog med lärare osv sedan finns även vittnen till hotelser från familj 1 gentemot familj 2. Inga brott mot familj 2 men definitivt hotelser och kontrollbehov, såsom att jaga rätt på grannar och besökare till familj 2 och fråga ut dem grundligt gällande avsikt till besöket och påhoppsfrågor mot granne om sexuellt intresse gentemot vårdnadshavaren i familj 2 existerar. Det finns även sparade konversationer med hotfulla och aggressiva kommentarer från familj 1. Så att familj 1 kommer att anses som olämpliga vårdnadshavare är familj 2 inte så osäkra på.

    Umgänget kommer givetvis att diskuteras grundligt när det väl kommer till den biten. Även om det inte är målet för familj 2 kan det komma till att bli ett ändrat umgänge till exempelvis varannan helg hos familj 1 om tredje part anser vara en lämplig lösning. Detta kommer troligtvis inte att accepteras av barnen då de är partiska till båda föräldrar. Det hör ju till normen att det är så och helt rätt enligt mitt tycke. Men samtidigt ser familj 2 hur dåligt barnen mår hos familj 1 och hur rädda barnen är för familj 1 på veckorna hos familj 2. Det behöver ju inte per automatik att barnen inte älskar sin vårdnadshavare, oavsett hur skev syn på omvårdnaden är i den familjen.

    Men att gå emot barnens vilja och minska umgänget för barnens bästa kommer att vara svårt om det finns behov för det. Men fasonerna som familj 1 håller på med måste ändras på något sätt. Kanske blir hela grejen en väckarklocka för dem att börja sammarbeta igen och ta bättre hand om barnen. Det vore ju den bästa lösningen helt klart. Dock osannolikt.
    Tror du en vårdnadstvist och socutredning kommer ändra på familj 1?


Svar på tråden Skilda världar och utsatta barn. (religion)