Ensam utan socialt liv, skaffa katt trots att jag redan har en som inte bor hos mig?

Ja jag kan alltid prova men det känns dumt mot min katt att först låta henne få flytta till lägenhet och bli innekatt, sen att få bo med min dotter som hon inte gillar och sen att hon blir ensam om dagarna. Nu är ändå min pappa hemma med henne då han är pensionär.

Glömde säga att det inte nödvändigtvis behöver vara en kattunge jag skaffar.

Fast samma situation kommer ju att gälla om du skaffar en ny katt? Vad skulle skillnaden vara egentligen?
De nya kattungen kommer med största sannolikhet från en uppfödare med flera katter och en människa som är hemma på heltid - hur har du tänkt lösa övergången där, och ensamheten? 

Jag vet inte riktigt vad du är ute efter (eller jo, du vill ha någon sorts "välsignelse" att dumpa din första katt och skaffa en ny bättre modell) men du säger emot dig själv hela tiden.

"Jag skulle ju såklart helst ha henne hos mig" men "å andra sidan så tycker inte katten om min dotter så det skulle inte vara snällt att låta henne bo med oss då".

Har du ens uppfostrat din dotter i hur hon ska förhålla sig till djur? De flesta katter gillar inte ouppfostrade tre-åringar; de är ryckiga, oförutsägbara, högljudda, de nyper och drar, de jagar, osv. Ett barn som blir lärt hur den ska förhålla sig till djur blir ofta djurets bästa vän och utbytet dem emellan är enormt.

              

Jo men den nya katten är inte van att vara ute tänker jag. Jag kommer ju skaffa en katt som trivs bäst inne då såklart.

Jag vill bara ta rätt beslut. Men jag ser att du redan har dömt mig till en idiot så vi lägger ner det här nu istället.

Försök inte göra om en utekatt till innekatt, du kommr garanterat att skapa ett fängelse för din katt.

Prata med dina föräldrar och fråga om de kan behälla katten som är van vid frihet för alltid.

Kan de tänka sig det så finns et inget som hindrar att du skaffar en kattunge - eller två om du gtar dem från ett hem för övergivna katter. De vill oftast att man tar två för att de ska ha varandra som sällskap och stimulans.

Vi har två som hittades övergivna och vi bor i en lägenhet som är mindre än 80 kvadrat. De är innekatter och känner inte till något annat.

Jag tänker att du kanske målar "fan på väggen" lite. :) 

Det  är en sak om föräldrarna faktiskt vill ha kvar katten. All välsignelse åt deras håll i så fall liksom.... men om de kände sig tvugna att ta över katten tycker jag att du är skyldig både dem och kissekatt att göra ett försök. 
Det är inte alls omöjligt att skola om utekatt till innekatt - jag har varit fosterhem till en organisation som INTE adopterade ut sina katter som utekatter, och trots att samtliga kissar jag hade i hemmet levt som utekatter tidigare hade vi inga problem med att få dem att fungera och vara nöjda inomhus. Mer rätt stimulans förstås! 
En av dem joggar till och med i koppel. 

VILL föräldrarna däremot hemskt gärna behålla katten kan det kanske vara läge att börja leta en annan katt, men man ska inte tro att det är jätelätt (eller rättvist mot katten) att hitta en individ som både är social nog att stå ut med små barn  och samtidig accepterar att bli lämnad ensam hemma alldeles för länge varje dag. 

De allra flesta katter går att skola om till lyckliga innekatter. I de flesta fall där det misslyckas handlar det om okunniga "ägare" som gör fel när de försöker lära om katten, eller lata "ägare" som inte vill göra jobbet utan vill att det ska gå på automatik.

Alla med kunskap om beteendevetenskap eller etologi på kattsidan vet detta.

Nej du är bara intresserad av att kassera din första katt.

Men du har rätt, vi lägger ner detta, jag orkat inte försöka få dig att förstå att du har ett ansvar för din katt även om du inte är intresserad av den längre, eller att din slit-och-släng-inställning till katter förmodligen betyder att även den nya katten kommer kasseras inom 5 år.

Du skriver att du ska ta över föräldrarnas hus om ca 4 år, där bor din katt (som din mamma inte vill ha egentligen) och den katten gillar inte ditt barn.

Tänkte du flytta utan barnet till huset eller vad är grejen?

Ska dina föräldrar ta med sig katten när de lämnar huset?

Att du inte tar hem din andra katt beror ju på att det är e. Katt som är van vid att gå ute och som skulle må dåligt av att behöva bli innekatt så jag tänker att det inte hänger ihop med att du nu skaffar en annan katt som passar dina nuvarande levnadsförhållanden.

När du tar över huset om 4 år, medföljer din gamla katt med det då..?

De flesta människor kan anpassas till ett liv i fängelse. Någon skulle säkert påstå att de är lyckliga fångar.

Men har man upplevt frihet så kan aldrig fångenskap vara ett fullgott alternativ. Ja, jag har träffat en del omskolade innekatter och deras ägare som anser dem lyckliga - det vore synd att påstå att man kan se det på katternas beteende.

Eftersom den andra katten är utekatt så är det inte snällt att flytta den till en lägenhet där den måste vara inne. Visst kan du skaffa en innekatt men jag hade nog väntat litegrann så din dotter växer ifrån de värsta riv o slitåldern. En katt vill ha lugn och ro. Men annars finns det väl inget hinder. När du sen tar över huset så kan det ju bli problem när du flyttar dit med en ny katt då det inte är säkert att de kommer överens. Det är en risk för katter är ju lite knepiga med det.

När jag bodde i lägenhet och skulle skaffa katt sa min faster som fött upp katter åt mig att skaffa två eftersom jag jobbade på heltid. Det var super. Dom kunde busa med varann när jag var borta. Så till TS köp två katter så dom har varandras sällskap när du jobbar. Detta förutsätter så klart att du har råd med försäkringar, veterinärbesök och dylikt. Har du inte råd med detta för två så skaffa ingen katt utan vänta in tills du har hus igen och kan låta kisse gå på äventyr utomhus. Katter vill inte vara hemma själv hela dagarna.

Förklara gärna minuset på mitt inlägg!