Otrohet - vad tycker du?
Vad roligt att du svarade, valde dock bara att citera det sista då jag höll med dig i det mesta i övriga kommentarer :)
Håller med dig om att detta är intressant, varför ljuger vi människor? I det enkla så tror jag absolut att det ofta kan vara för att skydda andra men jag har nog en annan tanke om varför vi ljuger när vi känner att vi handlat moraliskt fel (oavsett vad man själv anser om just otrohet så tror jag att vi kan vara överens om att det ur ett samhällsmoraliskt perspektiv anses vara en omoralisk handling) Jag tror att människan sällan vill skada och såra andra - därav att vi upplever obehag och dåligt samvete när vi känner att vi på något sätt felat. Vi söker då gärna bekräftelse från andra människor att det vi gjort kanske inte var så farligt, vi söker svar/ursäkter som förmildrar eller iallafall förklarar vårt handlande. Därför tror jag att välja att inte stå för sin handling eller att rent av ljuga om den oftare i grunden handlar om självbevarelsedrift. Att då intala sig att det är för den andras skull dövar det egna samvetet och det kan nog kännas så äkta men ursprunget till den känslan är något annat. Att skydda sig själv. Ingenting som är konstigt utan en mänsklig försvarsmekanism.
Vi är absolut överens om att otrohet ur att samhällsmoraliskt perspektiv anses vara omoraliskt! Det är ju en av mina delfrågor: varför är det så? Jag håller även med om att vi får dåligt samvete om vi anser att vi gjort nåt fel, just för att vi inte vill skada eller såra nån annan. Och jag håller med om att det då är lätt att man söker bekräftelse från andra på att det man gjort inte är så farligt trots allt. Men sen hänger jag inte riktigt med. Hur hänger de här konstaterandena ihop med varför man ljuger? Att man ljuger om det man har gjort gör ju inte att man plötsligt själv känner att det man gjort var mindre fel? Alltså: jag förstår hur man kan leta bortförklaringar och förmildrande omständigheter för att lindra sitt dåliga samvete; jag förstår hur man kan vilja skylla ifrån sig/inte erkänna/stå för vad man har gjort (inför sig själv) för att lindra sitt dåliga samvete; men jag förstår inte hur man kan ljuga för partnern för att lindra sitt dåliga samvete? På vad sätt skulle att ljuga göra samvetet bättre? När jag till slut var otrogen mot min man var det ju just ljugandet som gav mig dåligt samvete. Jag ville verkligen inte ljuga för honom, och det hade varit otroligt mycket lättare för mig att bara säga som det var, eftersom jag då hade haft ryggen fri; då hade jag ju inte gjort nåt fel nånstans liksom, eftersom jag inte ansåg att själva otroheten i sig var fel. Men jag gjorde inte det. Jag sa inte som det var - men det var enbart för att jag inte ville göra honom lessen; det fanns inte öht några vinster för mig personligen att ljuga om det. Så, jag har verkligen försökt förstå din koppling mellan lögn och självbevarelsedrift, men lyckas inte (i det här fallet då - jag kan ju absolut se att man kan ljuga av självbevarelsedrift i andra avseenden (t ex för att undvika en bestraffning eller liknande), men inte att man kan göra det för att döva sitt samvete). Pallar du göra ett försök till att förklara? För jag är verkligen nyfiken :)
hoppas att jag varit tydlig med att jag har respekt för att alla känner och fungerar olika
Absolut :) Du är otroligt respektfull. Jag passar på att tillägga här att jag resonerar precis likadant, även om många nog tyvärr uppfattar mig som totalt respektlös pga mina åsikter och mina frågor :(
Så för mig [...] skulle det vara oerhört svårsmält om otrohet uppdagades och min partner hävdade att denne inte sagt något eller t.o.m ljugit för att skydda mig. Mycket respekt skulle försvinna då jag inte behöver få mina känslor skonade i så stora frågor som en otrohet ändå innebär och medför. Jag är vuxen, jag kan ta ansvar för mina känslor och har även rätt till dem. [...]. Så för mig är att undanhålla och ljuga värre än att min partner haft sexuellt umgänge med någon och därför skulle jag bli ännu mer sårad om denne försökte förklara sitt agerande med att det var för min skull.
du hade några intressanta poänger som jag ska reflektera över. Kanske ändrar jag min ståndpunkt, kanske inte
är oavsett nyttigt att få höra andras tankar och resonemang - gör att man kan reflektera mer nyanserat i komplexa frågor.
Eller hur!! Det är precis det jag tycker också, och det var precis det som var min avsikt när jag startade tråden :)
Ha en trevlig eftermiddag önskar dig allt gott! Förlåt för super långt inlägg- hade visst mycket att skriva ;)