Traditionell hemmafru

Jag skulle gärna vara hemmafru, men vi klarar oss inte på bara mannens lön tyvärr..

Många reagerar väldigt negativt på att man som kvinna föredrar att vara hemma med barnen.

Det var bästa alternativet för mig och mina barn. De fick en skön barndom fri från stress och jag hade en omväxlande och stimulerande vardag, som också var fri från stress. Under de åren jag var hemmamamma, så var jag aldrig någonsin uttråkad. Men - det är inte något som passar alla, förstås.

Nackdelen var ekonomin. En annan nackdel var att det förlängde ett dödsdömt äktenskap. Jag hade aldrig orkat kämpa för äktenskapet om jag förvärvsarbetat, utan då hade jag tagit ut skilsmässa långt tidigare.

jag känner som du.

då gäller det ju att du har ett bra jobb också om du vill försörja din fru

då gäller det ju att du har ett bra jobb också om du vill försörja din fru

Har ingen fru :)

Jag tror ni missuppfattar Kalle. Han vill vara ÄLSKARE åt en hemmafru, inte make. Nån annan får sköta försörjandet.

Till ts: min mor var hemmafru, och det var fantastiskt för oss barn att ha ständig tillgång till en vuxen som hade tid med oss (jag tänker inte på när vi var pyttesnå, utan i skolålder). Det gjorde dock henne sorgligt beroende av vår far, och detta ledde så småningom btill bitterhet hos henne.

Det är inte så skönt och stressfritt som det verkar eftersom bundenheten innebär en stress i sig.

Jag var hemmamamma i flera år och tog hand om barn och hem. Det var väldigt slitigt och jag blev deprimerad och utbränd. Man känner sig aldrig ledig. Det var inte självvalt dock att vara hemmafru, jag var tvungen för dagis kostar mer än vad jag tjänar där vi bor.

Jag trivs så himla mycket bättre nu när jag jobbar. På jobbet får man ju iallafall rast, man kan gå på toa utan att någon skriker och hänger på en och man kan äta lunch utan att ha barn klängandes på sig. Ingen skriker åt mig på jobbet heller. Känns lyxigt faktiskt att gå till jobbet. Tycker jag har bättre relation till barnen nu också eftersom jag får ett break från dom så har jag mer ork när jag är med dom.

Det största problemet är väl att du behöver en man med dollartecknet på sin stora plånbok.

Först måste ni gifta er. Det är ett måste om du ska offra all egen ekonomisk trygghet.

Sedan måste ni ha ett stort pensionssparande till dig. När du inte jobbar så räcker det inte att spara några hundralappar i månaden. Det krävs några tusenlappar på månad bara i pensionsspar.

Du måste ha ett eget konto med en summa som gör att du kan lämna honom alt klarar dig om han lämnar dig eller dör. Du kommer inte få ett jobb om du varit från arbetsmarknaden i flera år. Det är hög konkurrens om jobb som inte kräver utbildning. Räkna med minst ett halvår innan du får ett jobb ( då är det lågbetalt)

Dessa pengar ska finnas innan du blir gravid och säger upp dig.

Fundera på om det är värt det. Kommer barnen bli lyckliga av att ex aldrig få utöva sin drömhobby pga ekonomin? Aldrig få resa? Kommer barnen må bättre av att se mamma jaga extrapriser och vända på varje krona?

Hemmets ekonomi är en stor orsak till skolbarns ångest.

Har din sambo ett välbetalt jobb som fixar dessa bitar?