Inlägg från: Kråkungen |Visa alla inlägg
  • Anonym (Kaffedraken)

    Är gifta kollegan intresserad?

    Gäller din fråga hur du ska få reda på om han är intresserad, eller gäller den hur du ska hantera en potentiell otrohetssituation?

    Om det enbart gäller hur du ska få reda på om han är intresserad finns det ju tusen mer eller mindre bra sätt - vilket som är bäst just i din situation är ju svårt för andra, som inte känner vare sig dig eller mannen i fråga, att avgöra. Personligen hade jag antingen sett till att ta alla tillfällen i akt att prata och kommunicera med honom för att få mer och mer "bevis", för att sen, när jag ansåg mig övertygad, ta upp det rent ut med honom, eller också hade jag gått rakt på sak med en gång. Vilket jag hade gjort hade berott på vilken typ av man det rörde sig om, och vilken typ av förhållande jag var intresserad av - enbart sex eller mer? Om enbart sex, tillfälligt eller mer långvarigt? (Mitt svar här gäller utifrån frågeställningen "hur får jag reda på om en man är intresserad" - inte utifrån frågeställningen "hur får jag reda på om en GIFT man är intresserad")

    Om din fråga däremot gäller den moraliska aspekten - hur du ska hantera en potentiell otrohetssituation - så har du en nästan identisk frågeställning här: www.familjeliv.se/forum/thread/79138049-jag-vill-ligga-med-min-kollega-ar-gift Du har även en ganska livlig diskussion om otrohet i allmänhet här: www.familjeliv.se/forum/thread/79403881-otrohet-vad-tycker-du som många kom med bra och intressanta bidrag till.

  • Anonym (Kaffedraken)
    frökenfia skrev 2019-02-17 07:10:43 följande:

    Tack för svar. Det har ju inte hänt något och jag är verkligen emot otrohet så tror inte det skulle kunna hända ngt emellan oss sålänge vi båda är gifta. Men nyfikenheten äter upp mig. Vill verkligen veta. Vi känns så lika på många olika sätt och verkar förstår varandra. Men som sagt, vi har inte känt varann speciellt länge, vår relation är endast kollegial och det kan ju vara så att jag bara inbillar mig. Vill fråga rakt ut men det kommer, vare sig han har besvarade känslor eller ej, förmodligen att göra stämningen på jobbet oerhört stel. Eller?


    Så som du resonerar och funderar i din ts och i dina olika svar så känns det som att du trots allt är lite, lite öppen för otrohet. Hade det varit en helt stängd dörr så hade du släppt det, och inte funderat vidare över det. Jag säger inte detta för att klandra dig; jag bara konstaterar faktum. Jag tror att du ljuger för dig själv när du säger att inget skulle kunna hända. Så då är ju nästa fråga: hur vill du gå vidare med det? Vill du fortsätta leka med risken för otrohet? För jag är faktiskt ganska säker på att det är det det kommer att sluta i, om han också är intresserad (vilket han verkar vara). Jag förstår din önskan om att få veta, men samtidigt är det ju helt meningslöst att veta, om du ändå inte ska gå vidare med det. Eller tänker du dig ett scenario där du avslutar med din man om det visar sig att dina känslor är besvarade (innan det har hänt någonting mellan dig och kollegan)? Har svårt att föreställa mig att det är så du tänker - det är ju ändå ganska drastiskt. Jag tolkar det mer som att du vill veta om det är besvarat, och om det är det vill du fortsätta att se vart det här kan leda... och så slutar det med otrohet, även om det inte var planerat så.

    Återigen: Jag klandrar dig inte. Personligen kan jag inte se nåt problem med att du har sex med kollegan. Jag tycker att det är en fullt naturlig grej att man kan dras till flera olika människor, utan att det betyder nåt i förhållande till nån annan. MEN, med tanke på att du SJÄLV anser att det är fel, och med tanke på att din MAN troligtvis skulle tycka det också, så undrar jag om det verkligen är värt risken att gå vidare med det här...
  • Anonym (Kaffedraken)
    frökenfia skrev 2019-02-17 16:12:27 följande:

    Jag vet inte så mycket om kollegans relation till sin fru men upplever att de är gifta för barnens skull, typ. Skulle gissa att de varit tsm i 15 år. Hon verkar ha flera aktiviteter utanför hemmet så han lämnas ofta ensam med barnen. De enstaka gånger han nämnt sin fru är det oftast med en bitter ton. Jag å min sida har haft en god relation till min man men har tappat förtroendet för honom pga ganska allvarliga ekonomiska problem och känner inte att jag älskar honom längre. När jag tänker på min man känner jag ingen attraktion. Sen kan jag inte undvika att jämföra honom med kollegan som just nu känns helt perfekt (men som någon skrev behöver inte gräset vara grönare på andra sidan).

    Så nej jag är nog inte intresserad av en flört på jobbet eller en engångsgrej. Mina fantasier går längre än så. Och det är kanske värre än om det hade varit en engångsgrej, jag vet inte. Skulle nog bli ledsen om kollegan bara såg mig som ett ligg och inget mer. Han känns inte som den typen dock men man vet ju aldrig. Känns bara som att vi är en perfekt matchning.


    Men finaste du - varför i all sin dar avslutar du inte med din man?? Helt oberoende av situationen med din kollega, menar jag? Att ha det så som du har det är ju inget liv.
  • Anonym (Kaffedraken)
    frökenfia skrev 2019-02-17 19:37:26 följande:

    Tack Kråkungen för svar. För sonens skull antar jag. Och för att det känns skambelagt i min familj. Som ett misslyckande. 


    frökenfia skrev 2019-02-17 21:03:34 följande:

    Man ?skiljer sig inte? i min familj. Man håller ihop livet ut. 


    Men du kan ju inte låta din familjs attityd bestämma över ditt liv!! Allvarligt. Jag vet att det är lättare sagt än gjort - herregud, OM jag vet!! - men tro mig: hur svårt det än är att gå emot tradition och förväntningar så är det tusentalet värre att göra våld på sig själv på det vis du gör genom att stanna med en man du inte älskar, bara för att det inte anses "fint" att skilja sig i din familj. Och vad gäller sonen så gör du honom ABSOLUT inte en tjänst genom att stanna i ett misslyckat äktenskap!
    frökenfia skrev 2019-02-17 19:37:26 följande:

    Men jag ska försöka prata med min man om hur jag känner för han har ju märkt att jag tagit avstånd.


    frökenfia skrev 2019-02-17 21:03:34 följande:

    Känns tungt att ta tag i det här med min man. Vill inte berätta om mina känslor för kollegan, och kommer förmodligen inte göra det. Det skulle verkligen knäcka honom. Men jag borde kanske berätta vad jag känner angående honom...


    Ja - som du förstår av det jag redan sagt så tycker jag ABSOLUT att du ska prata med din man om detta och förklara hur du känner, och att du inte orkar fortsätta. Berätta om kollegan finns det ingen anledning att göra - det har du helt rätt i. 

    Om du behöver ett bollplank/nån att ventilera med/stöd och pepp i processen får du gärna pm:a mig. Man behöver mycket stöd i att bryta upp, speciellt när man har sina närmaste mot sig. Tro mig, jag vet precis vad det handlar om. Och jag vet också hur OTROLIGT lättad du kommer att vara när du väl kommit ut på andra sidan.


  • Anonym (Kaffedraken)
    frökenfia skrev 2019-02-20 13:22:46 följande:

    Svar till anonym (jaha): vad man inte vet mår man inte dåligt av. Är någon känslomässigt instabil ska man definitivt tänka på vad man säger till den personen.


    Oj... det här kommer du nog att få höra mycket om... :) Jag håller med dig i detta, och funkar själv på det sättet, men det finns ju också många som funkar precis tvärtom - som definitivt vill veta allting. Jag är övertygad om att du känner din man, och vet hur han funkar, och vad han skulle föredra och inte föredra att veta, men misstänker att du kommer att få mothugg från många...
  • Anonym (Kaffedraken)
    frökenfia skrev 2019-02-20 14:19:10 följande:

    Tack för svar Kråkungen. Jag förstår det. Man har ju läst om fruktansvärda SANNA historier om män som mördat sina barn och tagit sina liv för att kvinnor lämnat dem för någon annan. Finns de män som misshandlat och mördat sina kvinnor som velat bryta upp. Det behöver inte vara så i mitt fall men varför riskera utsätta sig för det. Dessutom är det bara tankar och känslor jag har, ingen otrohet eller affär.


    Nä, som sagt: utifrån den situation du beskriver håller jag med dig fullständigt, från början till slut. Att ha känslor och tankar utan att agera på dem kan inte enligt någon definition ses som otrohet; och jag tycker inte heller att det skulle tjäna något till att berätta om det för din man. Däremot vidhåller jag att du måste prata med honom om dina känslor för HONOM, och hur ni ska gå vidare. (Se speciellt #28)
Svar på tråden Är gifta kollegan intresserad?