Inlägg från: frökenfia |Visa alla inlägg
  • frökenfia

    Är gifta kollegan intresserad?

    Anonym (Kitty) skrev 2019-06-20 16:07:09 följande:

    Skriva och tacka för den här tiden? För att ni ska ha sommarsemester? Hmm, nu har jag inte läst hela tråden, men är det inte lite väl melodramatiskt? Om ni har det sättet att kommunicera på borde du kunna slänga ur dig att ni kanske kan ses och ta en fika/hitta på nåt under sommaren. Nappar han inte på det kan du nog se det som att han inte är så angelägen. Vill han så får du väl se vart det leder.

    Jag har själv en jobbflirt som är svår att komma vidare med, men ni verkar ju redan umgås så mycket på jobbet att det inte verkar särskilt konstigt att fråga ungefär vad som helst.

    Ett annat alternativ är ju att bara släppa allt och lägga initiativet på honom. Du verkar ju inte helt säker på om du vill eller inte. Är han tillräckligt intresserad så lär han göra något till slut, och då kan du ju se hur det känns där och då.


    Då vi båda är gifta är det inte en naturlig sak att föreslå en fika eller ses utanför jobbet tyvärr. Nu har vi nog sagt hejdå för semestern på mailen. Så om han inte skriver till mig under sommaren lär vi nog inte höras förrän efter semestern.
  • frökenfia
    vardagsoptimisten skrev 2019-06-21 12:58:17 följande:

    Om du fick fantisera fritt, hur önskar du att ditt liv ser ut om ett år? Genom att tänka på och vara medveten om vad du önskar dig i ditt liv, kanske det blir lättare att fatta rationella beslut i nuet.


    Tack för svar. Din kommentar fick mig att tänka till. Just nu håller äktenskapet på att ta rätt riktning till skillnad från hur det såg ut för bara några månader sedan. Att starta upp något helt nytt med någon man knappt känner har förmodligen fler utmaningar (nackdelar) än man kan tro. Idag har varit en bra dag för min man är hemma och vi har gjort saker tillsammans. Det är nog när jag är ensam som tankarna flyger iväg och jag önskar jag vore i kollegans famn. Och den där ovissheten och viljan att gräset ska vara grönare på andra sidan. Jag hoppas att de starka känslorna jag har för kollegan svalnar och försvinner under sommaren så att jag kan fortsätta mitt liv som vanligt när jag sen återgår till jobbet. Vill inte förstöra någons familj. Men om våra äktenskap skulle visa sig trasiga framöver kanske vi ändå hittar till varandra... just idag känner jag såhär. Men vi får se hur jag känner under semestern och när jag väl återgår till arbetet.
  • frökenfia

    Snart har det gått två veckor och trots att familjelivet rullar på kan jag inte sluta tänka på kollegan. Igår kom mannen på mig med att jag var röd om kinderna. Hade druckit vin och satt o tänkte på kollegan. Skyllde på vinet. Har drömt om honom nästan varje natt nu. Känns ju smått desperat. Men vad ska jag ta mig till? Kan inte styra över mina drömmar. Någon som kan komma med något konstruktivt som kan hjälpa mig...

  • frökenfia
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-06-27 21:14:29 följande:

    Du kommer att tänka på honom. Låt dig själv göra det. Och drömmar kan man inte styra heller. Men låt det stanna där. Låt fantasin få vara den plats där du lever ut det du tänker. Men tänk också såhär - rent krasst - om din kollega VERKLIGEN ville ha dig, då hade han försökt få dig. Så enkelt är det. Och han hade hört av sig och låtit dig veta det. Det har han inte gjort. Så inse att han inte är tillräckligt intresserad. Du vill inte ha någon du måste jaga in intresse ifrån, inte egentligen.

    Så, njut av stunder i fantasin. Men påminn dig om verkligheten som kan göra lite ont men som är nyttig.


    Jag hör dig. Men då vi båda är gifta är det kanske inte så konstigt att ingen vågar höra av sig. Jag tänker ju att om jag hör av mig kan hans fru märka det och förmodligen tänker han likadant. Ingen går ju heller in på sin jobbmail över sommaren för att läsa sin Mail så det är ingen idé att skriva där. Hursomhelst kan jag inte göra något mer än att fantisera nu så för väl fortsätta göra det...
  • frökenfia
    Anonym (Jag med) skrev 2019-06-30 18:12:11 följande:

    Hur går det TS?


    Hej. Valde att fokusera på att reparera mitt äktenskap under sommaren. Mycket har förändrats i relationen med min man och jag mår bra med honom på ett sätt jag aldrig gjort förut. På något sätt hittade vi tillbaks till varandra, mycket tack vare att mannen verkligen ansträngt sig för att bli bättre. Jag är oerhört glad över att jag inte fullföljde skilsmässan. Trots att jag inte längre kände någon kärlek för mannen tror jag att det var ilska och frustration över att saker blivit som det blev som tog överhanden. Men att kärleken kanske egentligen alltid fanns... Jag valde att börja jobba på ett 10 års förhållande när jag egentligen kände för att starta upp något nytt med en nästan främmande människa som i stunden kändes helt perfekt.

    Nu har jag återgått till arbetet och kollegan är sig lik och vi är fortfarande lika likasinnade som innan. Jag kan inte förneka att jag trivs i hans sällskap men det kommer aldrig hända något mellan oss. Jag kommer aldrig berätta för varken honom eller någon annan om känslorna jag haft. De får stanna här på FL.

    Jag vet att jag gjort rätt som följde mitt sunda förnuft snarare än mitt hjärta och förvirrade känslor. Känns som jag klarat av ett av livets värsta prövningar. Låter kanske överdrivet. Men känner mig stolt över att jag inte gjorde något dumt. Tack till alla som på ett eller annat sätt stöttat mig.
  • frökenfia

    Liten uppdatering för er som vill fortsätta läsa min tråd och hjälpa mig med stöd och motivation.

    Känslorna jag hade innan sommaren är dessvärre kvar. Jag kan inte undvika kollegan då vi jobbar nära varandra varje dag. Drömmarna på nätterna om honom fortsätter och mitt dagdrömmeri börjar ta fart igen. Jag försöker verkligen strida emot mina känslor, för jag älskar ju min man och skulle bli förtvivlad om han hade såhär starka känslor för någon annan än mig. Har så dåligt samvete och börjar känna en fruktansvärd ångest med svårighet att andas, känns som jag ska svimma, är trött hela tiden för jag bara går o grubblar. Vad ska jag ta mig till? Vågar inte berätta för någon om vad jag känner. Detta plågar mig för jag vet att det är fel men kan inte ändra på det. Vill berätta för kollegan men ändå inte, vågar inte, vad ska det leda till, inget bra antar jag. Söker råd från någon som vill hjälpa mig. Onödiga kommentarer som bara trycker ner mig ber jag er undvika att skriva. Jag mår på riktigt inte bra.

  • frökenfia
    Anonym (Aj) skrev 2019-08-15 20:52:40 följande:

    Låter som att du behöver få utlopp, undanryckta saker kan få negativa konsekvenser såvitt jag vet.

    Alla får sådana förälskelser då och då, vissa pratar med sina respektive, andra fantiserar, vissa ger sig hän ett tag (eller helt).

    Grubbla inte, njut bara i sinnet, du har ju redan visat att du inte är slav åt impulsen


    Så vad ska jag göra då? Att berätta för min man är ingen idé. Vet att han kmr förbjuda mig att gå t jobbet om han vet att jag känner såhär. Försöker trycka bort fantasierna och drömmarna men det är som att de tvingar sig på mig. Kan inte kontrollera det. Funderar och funderar, ska jag berätta för kollegan eller inte? Om kollegan bara visste vad jag kände kanske han kunde ta avstånd för att hjälpa mig. Men känns inte som d finns ngt som kan få mina känslor i schack just nu. Känns så himla hopplöst. Och nu kmr helgen och då blir längtan oerhört plågsam. Kanske borde byta jobb. Men det vill jag inte heller.
  • frökenfia
    Anonym (Aj) skrev 2019-08-15 21:32:42 följande:

    Som sagt, låt fantasin löpa, ta ut det på din man eller med dushen, ingen ide att bekämpa, inom 1 år är det över troligtvis.


    *Suck* Får fortsätta stå ut bara... o skriva av mig här emellanåt.
  • frökenfia

    Hur gör man för att fokusera på annat? När helgen kommer vill jag inget annat än att tänka på honom... Känner mig trött och seg, helt matt. Har massor att göra men orken finns inte. All energi går åt mina hopplösa känslor och fantasier. Har varit med min man men föreställer mig att det är kollegan. Jag vet att det är fruktansvärt och att jag borde kunna behärska mina tankar men jag kan bara inte. Analyserar veckans samtal och signaler och försöker dra slutsater men det är omöjligt.

  • frökenfia
    Anonym (Jag med) skrev 2019-08-17 11:45:17 följande:

    Byt jobb? Du slutade tänka på honom när ni inte sågs.


    Tanken har slagit mig. Men det är lättare sagt än gjort tyvärr. Kommer nog inte hända.
Svar på tråden Är gifta kollegan intresserad?