• Äldre 25 Feb 12:42
    1160 visningar
    11 svar
    11
    1160

    Gravid med 3. barn, blandade känslor

    Hei,

    Vi har två barn, 6 och 9 år. Vi har länge lekt med tanken om att få ett till barn. I den fasen är det väl en del romantiserande tankar runt det, och jag tror inte jag har tänkt helt konkret om jag verkligen var klar för det. Plötsligt blev jag nu gravid.. och plötsligt är realiteten här. Och plötsligt känner jag mig osäker. Pappan stöttar och är positiv, men jag har många tankar om hur allt kommer bli. Vill jag verkligen detta? Hur blir dynamiken i familjen? Tänk om jag inte känner samma önskan efter detta barn som jag gjorde med de två efterlängtade barnen? Det kanske verkar barnsligt och ansvarigt detta här men jag trodde inte jag skulle känna mig så osäker, trodde nog jag var mer klar än jag var? Klarar inte helt sätta fingret på vad som skrämmer mig men tror det har att göra med att jag per idag har bra koll på mitt liv. Jobb på plats, två fina barn som blir mer och mer självständiga och kontroll helt enkelt, och så ger vi oss ut på tunn is..

    Någon som känt så här? Någon som kan beskriva hur det utvecklat sig? Jag har inte lust att ta abort, men har lust att finna en ro och en glädje mer än oro och bekymring för det vi gett oss in på..

  • Svar på tråden Gravid med 3. barn, blandade känslor
  • Äldre 25 Feb 13:08
    #2

    Tack! Hjälper så att höra andras erfarenheter. Vela och fundera är verkligen det jag håller på med.. och grattis till din stora fina familj!

  • Äldre 26 Feb 14:44
    #7

    Ja, det är tydligt (och skönt veta) att detta är tankar som många har. Kanske är de också nyttiga på något vis för att man ska vara klar när barnet väl kommer, men ja, det är jobbigt. Jag är 40, ska på ett tidigt ul ikväll bara för att checka hur det står till. Är i vecka 6-7 ca.

    Jag kommer ihåg att mycket kändes overkligt och jag undrade om det skulle blir bra också med de första barnen, men nu känns det ännu mer stsrkt.

    Vi får stötta varandra!

  • Äldre 28 Feb 08:29
    #8

    För någon dag sedan kände jag mig mer positiv, igårkväll och i dag känner jag "jag vill inte". Försöker komma fram till varför jag känner det, men är svårt. Känner bara att jag inte orkar på något vis. Jag har ett jobb jag vill ge mycket i och som kräver energi av mig, en man som också jobbar mycket, och de två barnen vi har kräver sitt med fritidsaktiviteter, läxor och mat som skal handlas och lagas osv, vardagssysslor. Jag är illamående, har ont i brösten och är trött. Försöker se för mig hur det skulle vara om det var en liten bebis här nu. På ett vis känner jag att det hade nog gått bra, det kunde vara mysigt osv, men samtidigt kommer känslan "jag vill inte" igen. Undrar om det har något med kontroll att göra. Känner nämligen just nu att jag inte har så god kontroll på vardagen, vill bara att helgen ska komma så jag kan hämta krafter. Hur ska jag komma vidare?

  • Äldre 1 Mar 20:11
    #10

    Tack så mycket för ditt svar. Det betyder så mycket för mig att läsa att andra haft liknande tankar. Det du beskriver om en sorg över att småbarnstiden gick så fort och snart var över var verkligen något jag vet jag kände på för kort tid sedan, och som var bidragande till att vi önskade nr 3.

    Jag känner mig liksom deppad och har svårt sätta fingret på varför men en slags hopplöshetskänsla, utan att jag fattar varför. Är ju aldrig hopplöst med ett barn. Kan tänka på klimatförändringar och dysterheter i världen (som normalt inte brukar bekymra eller uppta mig speciellt mycket). Kanske är det hormoner och trötthet som ger alla svåra känslor/tankar.

    Kram och tack till alla som delar sina erfarenheter.

Svar på tråden Gravid med 3. barn, blandade känslor