Hur dela upp räkningarna? - kvinnans synvinkel

Mitt villkor för att köpa huset för ett halvår sen och gå in med hela kontantinsatsen plus låna ut en privat buffert till min man, var att vi från och med husköpet skulle ha gemensam ekonomi. Det var mitt krav och jag var tydlig med det. Han gick med på det men sedan bröt han det löftet.

Jag har försökt fråga hur det kunde bli så men han är ganska vag, säger bara att han tycker att han jobbar hårdare och sliter mer än mig och därmed har rätt till sina pengar. Jag har accepterat det fram till nu, ett halvår senare. Man kan säkert ha tusen olika åsikter om vem av oss som har rätt och vem som har fel, men boendesituationen fungerar inte gör mig i längden. Antingen måste jag snabbt börja få in mycket mer pengar eller så hjälper min man mig ekonomiskt. Eller så säljer vi huset.

Det står längre upp i tråden. TS man var med på noterna att ha gemensam ekonomi när hust köptes. De satte t om med upp gemensamma konton. Mannen har sedan inte fullföljt något av det här utan glider undan. TS har dessutom satt in en miljon i huset, pengar som hon hade kunnat använda som extrakapital nu. Ska mannens resonemang följas fullt ut borde de bo någonstans där bägge betalat lika hög kontantinsats. Eftersom han inte hade någon hade det blivit hyrslägenhet.

Jag skulle redan nu kräva återbetalning av lånet på 150 000 kr, just med motiveringen att du inte längre har råd att ha dessa pengar utlånade.

Varför ska han ha en privat buffert om 150 000 kr (av dina pengar) ?

Jag hade aldrig gått med på annat än att ni lägger era löner i en gemensam pott där alla räkningar dras. Det som är kvar efter allt, även mat o kläder delas på till respektive personliga fickpengar!

Jag hade själv en privat buffert på 150.000 kr när vi köpte huset, han ville också ha en så att vi skulle gå in i husköpet med samma förutsättningar. Han kom faktiskt bara ett par dagar före kontraktet skulle skrivas och bad om dessa pengar. Det var egentligen pengar som skulle in till Skatteverket (skatt på vinst av bostadsrättsförsäljning som jag gjort) men jag valde att skjuta på skatten och låna ut dessa pengar till honom istället, för att vara snäll. Det kostar mig varje år att skjuta på skatten, men jag tänkte att det skulle jämnas ut eftersom vi skulle ha gemensam ekonomi...vilket vi inte har haft

Bara det är orsak nog att kräva de 150 000 kr tillbaka - för att kunna betala din skatteskuld.

Han verkar ju bara vilja ha det lika mellan er, så länge det gynnar honom ...

Ok, bra!

Då är mitt förslag att ni ser över hur stora utgifter ni har, ungefär, varje månad. Sen ser ni till att avsätta så mycket + lite buffert. Av resterande pengar delar ni upp det som era fickpengar. Detta behöver inte vara lika mycket per person om ni inte känner att det funkar. Men då har ni iaf. garanterat att ingen personligen går back och att båda har pengar att röra sig med.

Vi har lite lika er där jag gått in med kontantinsats på huset och har ett skuldbrev som reglerar det. Nu tjänar vi lika mycket ( jag lite mer) men periodvis drar han in mycket mer genom bonusar. Det finns inte på kartan att han skulle behålla de pengarna för eget bruk, utan vi delar.
Har läst lite mer av dina svar i tråden och jag tror definitivt ni skulle behöva gå på en gemensam ekonomisk rådgivning för detta. Hur har ni skrivit papper för eventuell separation, är huset ditt då eller delar han vinst fast han inte gått in med något och inte betalar mer heller per månad? Vad händer om en av er dör? Han har ju barn sedan tidigare.
Ni behöver verkligen reda ut det ekonomiska mellan er för att kunna fortsätta tror jag.

Ja, ju fler svar jag får här desto mer inser jag att jag har gjort en del dumma val, ekonomiskt. Jag har gjort det i god tro men som situationen är nu känner jag mig lurad och har tappat i känslor för min man. Det har blivit som en maktkamp mellan oss, detta att han har mer pengar än mig varje månad. När jag tar upp det och ber om gemensam ekonomi säger han att i så fall får jag jobba lika hårt som han, och han vill ha koll på vad jag lägger mina fickpengar på.

Trots att han har lånat en halv miljon av mig. Trots att jag tog hela föräldraledigheten och samtidigt betalde halva av allt hemma. Trots att jag tar hand om hans barn sedan tidigare varannan vecka. Det är inte rättvist.

Vi har reglerat att jag gick in med kontantinsatsen med ett skuldebrev hos en jurist. Vi äger huset 50 % var så om vi separerar och säljer så får han betala tillbaka sin del av min kontantinsats och så får han ut halva vinsten på huset (om det blir någon vinst). Om en av oss dör har vi inget avtalat, jag har förstått att vi borde ha ett testamente eftersom han har barn sedan tidigare.

Din man ska betal för sonens del.

Hej! Trillade in i den här tråden som ju har något halvår på nacken. Väldigt nyfijen hur det gick för dig sen ts!?

Hej! Haha, alltid trevligt att läsa gamla trådar :) Jo, jag ställde ett ultimatum hemma så som jag fick råd om. Det ledde till lite olika saker: vi började gå i familjerådgivning (går fortfarande). Vi renoverade huset i somras och min partner bekostade det. Han har även börjat betala för all maten här hemma. Han betalar även alla gemensamma räkningar samt för sitt barn sedan tidigare. Vi diskuterar ständigt ekonomin, om vi ska sälja huset och bo billigare eller om vi ska spara in pengar genom att hyra ut en del av boendet. Vi funderar på att träffa en ekonomisk rådgivare. Jag har fått en mer fast inkomst och är inte längre lika orolig över ekonomin. Jag känner att min sambo täcker upp för mig numera och att vi samarbetar mer kring ekonomin. Gott så.

Vad fint att det gått åt rätt håll och att ni kan diskutera ekonomin på ett annat sätt nu. Familjerådgivning är jättebra, det borde ännu fler testa.

Vad fint att det gått åt rätt håll och att ni kan diskutera ekonomin på ett annat sätt nu. Familjerådgivning är jättebra, det borde ännu fler testa.