Förmodligen gallsten. När akuten?

Fy 17 vad jag lider med dig!

Fast jag tycker inte det låter som gallsten ändå, jag hade enorma smärtor typ under revbenen. Kunde inte äta mycket heller för den delen, osaltad kokt mat var det som gick ner utan att få besvär, typ potatis, torsk, gröt. 

Hade också strul med läkare, så jag noterade 1 v, varje anfall när det kom, vad jag ätit/gjort och hur länge de varade och ev medicn. Sedan lämnade jag den på vc, tog 30 minuter sedan hade jag en tid för op. Dock blev det akut innan jag hade min planerade op. 

Fast inte ens läkare är ju allvetande. Problemet för TS är att utifrån prover de tagit visar det sig att TS är "fullt frisk" fast TS både VET och KÄNNER att något inte stämmer. 

Som en parallell: Alla allergier syns inte på prover heller, men ändå har personen allergi. Är personen frisk då? Lycklig? Förmodligen på samma nivå som TS, som vet att nåt inte stämmer. 

Var TACKSAM och LYCKLIG att vi har en läkarvetenskap som i många fall kan hjälpa till, men att man ibland får stå på sig och söka andra vägar än de vanliga. 

TS, krya på dig och hoppas du slipper allt för många anfall i helgen! 

Hej igen!

Låter inget vidare alls, fast med klådan så har du ju fått ytterligare ett symptom som kan härröra till gallan, har du börjat skriva en anfallslista så skriv med det också!

Måste tipsa om ett inlägg jag vet att jag lusläste flera gånger om när gallan spökade: camillapredikar.blogspot.com/2015/01/kost-for-gallpatienter.html 

Det är ju inte så att man kan följa listan slaviskt, men det kanske ger lite insikter i vad just du kan äta/inte äta för att må bättre? Jag hittade ett par saker jag kunde äta med hjälp av listan, men även ett par som jag reagerade på (men minns inte vad just nu). 

Sedan uteslöt jag även helt och hållet allt salt i maten, inte ens vid kokning av pasta eller potatis. Det hjälpte något också. 

Har du någon gång sökt under pågående anfall? Det kan vara bra att de får se dig smärtpåverkad. 

Ena gången fick jag komma akut till VC trots att det egentligen inte fanns några tider. Men någon gång sökte jag även akuten. 

Vet inte om du har flera akuta enheter att välja på, sök på någon annan än den vanliga i så fall om du kan, det kan finnas en annan läkare som ser nåt annat än de du brukar ha. Men isf sök där, ta hjälp och låt någon köra dit dig. 

Där jag bor så har jag VC klart närmast, men 15 min bort finns det en liten akut och ca 40 minuter bort finns det ytterligare 2-3 akuter. 

Ha också koll på om du börjar bli gul i hyn/ögon för det kan vara stopp i gallgångar och på väg mot gulsot isf. 

Gick också ner väldigt mycket i vikt, men vägde aldrig så lite som du gör nu. Påtala även för vården HUR mycket du gått ner. 

Jag minns mycket väl hur svinjobbigt det var att försöka berätta hur illa det var när jag väl hade läkarkontakt, men det är tyvärr det man får göra. (plus att anteckna det som jag tipsat dig om tidigare. Jag formulerar mig bättre i brev än i tal om jag vill ha med allt, så det kan ju också vara en lösning om du har en bättre dag hemma att sitta och skriva ner allt, ungefär som du gör här - fast mer detaljerat.)

Kram

Men hjälp vad svarar ni TS? 

Jättebra att du hittat vad du kan äta - fortsätt så!? Problemet är ju att TS knappt kan äta något! Att utesluta allt och typ leva på luft och vatten är inget roligt alls! Att vara allergisk och inte kunna äta vissa saker är en sak, men när man blir fullkomligt tvingad till att lägga om allt som man inte gillar är ingen hjödare när man inte har läkarstöd. Och tyvärr där inte dietisterna någon hjälp i detta. Eftersom jag själv varit där så vet jag hur TS har det, och jag hittade mer hjälp via familjeliv(!) och andra sidor på nätet. 

TS - lägg till detta i dina noteringar som du för - exakt vad du kan äta - plus hur du mådde när du åt nåt som inte var bra, vad det var och hur du mådde. 

Börjar bli dags att dunka anteckningarna i huvudet på en (vettig) läkare! 

Jag minns att jag även tog nån typ av vitaminer/kosttillskott för att få i mig extra, för jag kände mig bitvis precis som dig. 

Hoppas du får en, efter förhållande, en bra helg!

Jag kan också reagera på äpplen, känns som när gallan höll på, fast lite mildare (tack och lov!). Men man har ju galla kvar, även om man inte har gallblåsa så det är väl egentligen inte så konstigt. 

Reagerar mer på fet mat nu också än innan, men då är det mer raka vägen till toan, så det går ju att parera på ett annat sätt. 

Det är ändå ganska vanliga bieffekter vid borttagen galla  - att man reagerar på vissa saker. Det finns de som också får regelrätta anfall. Även viktuppgång kan vara en effekt av att tagit bort gallan, tyvärr.

TS, har tänkt på dig, dina inlägg vill liksom inte släppa taget på mig. 

Hur har det gått för dig? Hur mår du nu? 

/"Gallan"

TS, har tänkt på dig, dina inlägg vill liksom inte släppa taget på mig. 

Hur har det gått för dig? Hur mår du nu? 

/"Gallan"

TS, har tänkt på dig, dina inlägg vill liksom inte släppa taget på mig. 

Hur har det gått för dig? Hur mår du nu? 

/"Gallan"

Men hjälp. Det är verkligen illa! 

Är du gul? Har de kollat bilirubinet på dig? (Dvs gulsot) Tänk om du orkat åka till ett annat landsting, eller kanske rent av att du kontaktar KRY.se. Känner att du skulle definitivt behöva någon annans bedömning, någon som inte sett dig förut (och inte läst din journal, så du kommer som ett "blankt papper". Du kan ju spärra din egna journal via 1177 så om du ex sökt vård på Sjukhuset Storstaden och Vårdcentralen Lillstaden så kan andra vårdgivare inte läsa den informationen, tror det skulle hjälpa dig i detta fallet).

En annan tanke är ju bukspotsskörteln, har de kollat den? Hade ju själv inflammation i den i samband med gallan. Är definitivt inte sjukvårdsutbildad själv, men som sagt var, har ju mina egna erfarenheter. 

Vet ju inte var du bor eller om du har bra vänner som kan köra dig i så fall till ett annat landstings sjukhus för att be dem kolla dig, men det är ju en tanke iaf. 

Har tänkt jättemycket på dig och hoppats med tummar och tår att du skulle må bättre. Stor kram till dig. 

Ps. Du skrev att du skulle börja jobba om en månad - vad säger företagshälsovården/din chef? Där finns kanske också en väg att gå?.

Så hade jag också, men (som jag nämnt tidigare i tråden för TS *hej TS tänker på dig!*) så funkade det inte så bra. 

Framförallt kändes det som om läkaren inte riktigt trodde på mina anfall heller... Så jag dokumenterade varenda anfall i två veckor, när de började, när de slutade, vad jag gjorde åt dem (eller inte gjorde för vid nåt tillfälle tror jag att jag missade att ta med mig diklofenaken som jag fick), vad jag ev ätit för att triggat i gång dem osv. Var säkert mer i det brevet, minns inte nu, men tror det var 3-4 sidor ordentligt uppstolpat för tydlighet.

Hur som. Lämnade in papperna på vc kl 09 i ett kuvert till min läkare och gick sedan till ÖF med min yngsta och 09.30 ringde han upp... DÅ fattade han hur jag hade det tydligen. Det slutade med att jag faktiskt hamnade i operationskön, förvisso 3 månader fram i tiden. 

Cirka 1,5-2 månader senare en söndagsmorgon hamnade jag dock på jouren där de försökte hjälpa mig (typiskt nog en av få tillfällen vi hade barnvakt och inga barn hemma...). Tillslut konstaterade jourhavande läkare där att min sambo fick köra mig till det större sjukhuset ett par mil bort. 

Väl där fick jag någon dundermedicin och blev lite människa, men vid röntgen konstaterades även inflammation i bukspottskörteln, så jag blev inlagd direkt i väntan på operation. 5 dagar senare var jag opererad och klar och det som var ca 14 stenar vid första röntgen var det 1 sten kvar som satt sig på tvären plus en riktigt fult inflammerad gallblåsa fick jag höra efter op.

Nu vet jag att detta tyvärr inte verkar ha hjälpt TS, men det kan ju hjälpa någon annan. Egen dokumentation är så viktigt i vården har jag insett både från min egna upplevelser med gallan samt även hos närstående i andra situationer. Även om journalerna finns, betyder det inte att det blir rätt. 

Så skönt att någon faktiskt tog dig på allvar, om än att det inte var vanliga sjukvården. Nu har du ju något att faktiskt dänga i huvudet på dem och hoppas att de har lite tilltro till alternativ! 

Stor kram till dig <3 

TS hur mår du? Någon bättring på fronten sedan sist!? Tänker på dig ibland. 

Ja, jag lider verkligen med dig, men så skönt att du fått en läkare som verkar lyssna! Håller alla tummarna för dig för att det vänder tillbaka igen till det bättre! Hör gärna av dig igen när du gjort mr. Kram!