• Anonym (m)

    Hur skulle ni gjort? (obs långt men vill gärna att ni läser!)

    När jag läser att du gjort allt för att de ska träffa sin pappa, så tänker jag att det är bra, det är viktigt. Men sedan skriver du:

    Till detta hör att han inte varit så snäll alla gånger, psykiskt. Varit mer eller mindre som psykisk misshandel genom åren.

    Varför har du då tvingat barnen att träffa honom, och varför låter du inte barnen slippa nu, när de säger att de inte vill? Hur tänker du?

  • Anonym (m)
    Anonym (hur?) skrev 2019-03-20 16:47:06 följande:

    Jo det är ju därför jag gjort det nu. Innan har jag tyckt det varit svårt att ta det beslutet åt dom för de varit så små och de har sagt att de velat träffa honom då, men nu är det annat...


    MEN jag vet att det är lätt att säga utifrån att det bara är att låta bli och att "du gör ju samma sak mot barnen om du tvingar dom"...jag känner så invändigt också men sedan att ta beslutet och stå upp mot en person som dessutom varit nedvärderande mot mig och som jag har lite svårt att värja mig mot ÄR Inte lätt. Tror jag alla vet som varit i ett misshandelsförhållande.


    Därför jag önskar utomstående ögon för jag vet att jag HAR svårt att se verkligheten på rätt sätt och dessutom är jag oerhört rädd för att ta fel beslut oavsett vad beslutet är!


    Du skulle kanske må bra av att prata med någon, för ditt fokus verkar vara att du ska göra rätt, att du inte ska kunna beskyllas för något. Men ditt fokus borde varit på dina barn.

    Ändra fokus nu, till dina barn. Lyssna på dina barn.
  • Anonym (m)
    Anonym (hur?) skrev 2019-03-20 16:54:39 följande:

    Nä fokuset ligger just på barnen eftersom jag hört sååå många ggr genom åren att BARNEN mår alltid bäst av att ha kontakt med sina föräldrar...därför vill jag känna att jag gör rätt för BARNENS skull. Hade jag inte brytt mig om barnen hade jag sagt hej då för länge sedan för jag har tyckt han varit en idiot i alla år så som han betett sig men så länge DE velat har jag kört på det.


    Det är ju först nu som de börjat säga ifrån och därför så vill jag byta till att INTE pusha. Kanske uttrycker mig superdåligt men fokuset är definitivt hos barnen. 


    Jag har själv inte mått bra av det så hade jag brytt mig om mig själv hade jag brutit för 5 år sedan.


    Om fokus legat på barnen så hade du inte pushat för att de ska umgås med en pappa som sysslar med psykisk misshandel.
  • Anonym (m)
    Anonym (hur?) skrev 2019-03-20 17:07:30 följande:
    Helt rätt. Handlar nog bara helt om min rädsla för honom och vad han kan hitta på. Det erkänner jag verkligen. Eftersom jag vet att han är kapabel till mkt.

    Han har "krävt" av mig att se till att barnen kontaktar honom för annars är jag en dålig mamma som låter barn bestämma allt själva.

    Bra att få läsa det ni skriver. Blir mer tydligt då...
    Precis, det har handlat om dig och inte om barnen.


  • Anonym (m)
    Anonym (hur?) skrev 2019-03-20 16:59:51 följande:

    Okej då har vi olika syn på det. 


    Jag har gjort det för att de tidigare VELAT ha kontakt...då var det svårt att ta beslutet att de inte skulle ha nån kontakt!


    När jag frågar dom så säger den äldste "ja men ibland kan jag prata/träffa honom..." och då är det också svårt att stoppa helt!


    Men jag har väl tänkt helt fel fast jag tänker att jag försökt göra ALLT rätt för barnen. Uppenbarligen eftersom alla tycker det...


    Har de velat ha kontakt? Varför skriver du då:

    Jag har i alla år tjatat, påmint och ibland nästan tvingat dom att ringa för att pappan tjatar och för att jag känner att jag inte vill att de ska tappa kontakten.

    Om de velat ha kontakt hade du inte behövt tvinga dom till det...
Svar på tråden Hur skulle ni gjort? (obs långt men vill gärna att ni läser!)