Får inte kalla mig mamma?!

Okej, så en snabb fråga.

Har ett bonusbarn på 5 år som de senaste månaderna har börjat kalla mig mamma istället för mitt namn eller ?bonusmamma?. Detta är något som kommit helt självmant från barnet och ingenting som blivit ?påtvingat? då jag själv blev tvingad att kalla min mammas nya för pappa som barn.

Dock har barnets mamma nu fått reda på detta och verkar ha problem med det. Vi har på flera sätt fått veta att hon sagt till barnet att INTE kalla mig för mamma. Hon har även erkänt detta.

Min tanke är då, kan man inte vara glad för att ens barn har en ny människa i sitt liv som den känner sådan tillit och trygghet och har sån bra relation till att den kan kalla personen mamma? Hur hade ni andra reagerat om ert barn kallade barnets andres förälders nya för mamma/pappa?

Har inga egna biologiska barn men hade jag varit mamman hade jag blivit superglad om mitt barn kände den tryggheten med den nya partnern.

När man läser sån här skit så känns det så otroligt skönt att veta att mitt barn aldrig kommer ha en "bonusförälder". Helt fantastiskt skönt.

NEJ det är inte okej att din partners barn sedan innan kallar dig mamma för du är inte barnets mamma utan det är din partners ex som är barnet ifrågas mamma. En mamma som dessutom INTE är ok med att barnet kallar dig det. Fattar inte varför du ens tror att du har något att säga till om, eller tycka till om, när det gäller detta. Det är inte ditt barn, har aldrig varit och kommer aldrig att bli, och du har absolut NOLL att säga till om när det gäller barnet och dess uppfostran. Se till att backa nu. Vissa gränser går man inte över och du har redan gjort väldigt stora övertramp.

Förstår ärligt talat inte resonemanget om barnets känslor kring det hela. Barnets känslor blir knappast skadade av att man på ett vänligt sätt förklarar att Lisa inte är mamma, Kajsa är din mamma. Precis som man förklarar att mormor inte är farmor, grannen inte är storebror osv. Varför ska man lura barnet att jaaaadå, Lisa är mamma, när det finns en närvarande mamma med i bilden?

Inte ens om Lisa är SOM en mamma finns det nån anledning för barnet att kalla även henne mamma.

Biomamman blir djupt sårad, och det är inte ett vettigt motargument?

Man brukar inte låta femåringar göra eller säga sådant som skadar/sårar andra, varför skulle biomamman vara i en sämre ställning än andra?

Tänk om läget hade varit det att barnet inte tycker om sin bonusmamma? Tänk om barnet skulle ha hittat på att kalla sin bonusmamma för ?dumma-mamma?? Ska barnets känsla få styra?

Om ett ord används på ett sådant sätt att någon blir sårad, då ska ordet inte användas på det sättet. Det spelar ingen roll om vilket ord det är. För även ord som i sig själv är positiva kan användas på fel sätt.

I vårt samhälle är faktiskt mamma/pappa = vårdnadshavare hur skevt det än kan tyckas så går det inte att förneka utan att låta otroligt självgod och respektlös till barnets riktiga föräldrar. Förklara för mammor runt om i sverige att de inte alltid är mammor utan vårdnadshavare. När man skaffar sig barn så säger man inte äntligen är jag vårdnadshavare. Man blir då en mamma eller pappa. Det fackliga språket så visst heter det vårdnadshavare men det finns ingen förälder som använder det som titel på sig när man skaffat barn.