Vaginal förlossning efter förlossningsskador?

Jag fick sfinkturskada (ev felstavat) grad 3 med mitt först barn. Dvs jag sprack såpass mkt att min ringmuskel gick av. Så jag förlorade en hel del blod och fick åka på operation o sys ordentligt efteråt.

Min förstfödde vägde 4,7kg så han var stor. Förlossningen var jobbig som fan. Utdragen, extrema smärtor, all bedövning som fanns, tre skiftbyten, stod still med öppnandet i fler timmar trots världens värkar, panik även hos barnmorskorna. Fick avsluta med sugklocka o jag sprack ju totalt. Kände verkligen när jag sprack.

Jag var helt säker på att jag aldrig mer skulle våga föda igen. Alla frågor om ev syskon gav mig sån panik o det var extremt tufft psykiskt i början pga det jag fick gå igenom.

Men med tiden så glömmer man bort hur ont det gjorde, även om jag var liiiiivrädd när jag varit gravid med lillebror ett tag o vi närmade oss förlossningen. Då kom allt som en käftsmäll o det kändes så jäkla läskigt.

Men andra förlossningen gick såå bra när det kommer till ev skador. Jag tror inte ens jag sprack så de behövdes sys ett enda stygn. Jag hade en riktigt duktig barnmorska då som faktiskt inte var färdigutbildad än, men hon var helt grym. Jag lyssnade på henne när jag skulle krysta o inte. O de gick galant.

Sen att de gick så fort så lillebror ej andades när han kom ut är en annan femma, men även de löste sig.

Så med andra ord, även om du varit med om förlossningsskada så behöver det inte bli samma med de andra.

Jag planerar mitt tredje barn till nästa sommar o jag tvekar också, dock inte pga jag är rädd för ev skador, utan mer för att det gör så förbannat ont haha.

Kejsarsnitt är ingen genväg, o det bästa för barnet är att komma ut naturlig väg (så länge det är en komplikationsfri förlossning dvs), så vi får se.

Men du har väl förhoppningsvis en barnmorska du kan bolla det här med. <3