Varför tror ni att andra kvinnor inte verkar tycka om mig?

Och? Bekräftelseho..behov(medvetet eller omedvetet som sagt)begränsar sig inte efter läggning.

Tyck vad du vill. Men detta beteende känns sällan den drabbade vid.

TS - jag känner igen mig så väl!

Och med tanke på anonym(Olof):s kommentarer så kan jag garantera att jag absolut inte är någon kvinna som flirtar eller åmar mig inför män. Jag är nämligen uppvuxen med en sådan mamma och avskydde att se det. Så det är ett beteende som jag medvetet tagit avstånd ifrån själv. 

Jag har funderat väldigt mycket på det här och kommit fram till att jag är lite väl känslig som person - jag känner in och läser av andra människor mer än många andra verkar göra. Jag är inte så självcentrerad så jag märker mer av vad andra säger och hur deras kroppsspråk är t ex än sådana personer som är mer intresserade av vad de själva säger. Jag är också väldigt snabb med att tolka andras beteende och det är faktiskt först min nuvarande man som har fått mig att inse att de flesta beter sig på ett visst sätt inte för att göra det mot mig personligen utan för att för att de t ex har en dålig dag av nån anledning, inte gillar sitt jobb eller annat. Majoriteten av alla man möter i en butik är totalt ointresserade av kunden som person, eller hur? Det är en arbetsuppgift som kommer in där, som ska skötas helt enkelt. 

Men sen för min del är det så att jag har jättesvårt att få kvinnliga vänner, har alltid haft. Jag vet helt enkelt inte varför. Jag ser hur andra som är rätt elaka mot sina väninnor ändå är populära. Eller som är totalt instabila. Eller som har andra mindre smickrande egenskaper. Jag har alltid lidit av låg självkänsla, men jag ser andra som verkar ha det som ändå har en massa vänner. Så det kan inte vara någon förklaring. 

Det skulle vara kul att höra om det finns någon forskning om detta fenomen faktiskt...

Vet inte varför det blir så ibland, men jag har stött på "fenomenet" i några olika sammanhang. När jag gick i högstadiet var det en tjej i klassen som de andra tjejerna helt och hållet ignorerade, utan något egentligt skäl. Slutade med att några av oss grabbar i klassen bjöd in henne att hänga med oss, för att hon inte skulle vara helt utanför. Jag har även sett liknande beteende senare i livet på arbetsplatser, inte ofta, men det händer. Någon kvinna blir ignorerad/utanför gemenskapen helt utan någon synbar anledning. Det händer ju att någon kvinna spelar över/är taskig mot andra, men det här handlar om något annat. Sorgligt är det, och mycket märkligt.

Då måste detta beteende du har (gubbsjuka) vara lika okänt för dig då?

Hej :)

Jo men absolut, håller med om att alla kan ha en dålig dag, att något kanske hänt i deras liv just då när jag kommer in, eller att jag kanske påminner om ngn de inte tycker om.

Det du skrev om att vara känslig eller väldigt igenkännade för andras känslor och beteenden så kändes det som du sa ngt som jag nog tror kan stämma in på mig också. Jag kan t.ex (inte längre) umgås med människor som mår väldigt dåligt psykiskt . Jag är (tyvärr) som en svamp. Jag har många ggr i mitt liv försökt att hjälpa vänner som mått dåligt. Min bästa vän (när jag var 18 år) tog sitt liv. Jag kände då att jag inte orkar mer. Det tog så hårt i mig. Jag vet inte om det kanske är jag själv som inte släpper in folk (kvinnor) inpå livet.Att när jag känner av att ngn är små elak mot mig eller kanske inte elak men avstängd (hittar inte rätt ord riktigt) så sluter jag mig och vill inte ha den personen i min närhet. Jag kanske borde ge denne fler chanser. För det kanske är som du säger, att de just den dagen/VECKAN har en dålig dag.

Däremot så här det hänt ett X antal ggr att kvinnor jag stött på smådissiga mot mig utan att jag ens fått en chans att presentera mig. De känner inte mig och jag har knappt varit i deras närhet i 5 minuter. Jag hälsar, ler, skakar hand, är allmänt trevlig. De är trevliga tillbaka men det är ngt mer i deras sätt som är "falskt". Jag är bara glad att jag inte tar åt mig jättehårt men jag tycker det är så tråkigt bara. Men jag får acceptera det hör helt enkelt. Kan ju inte förändra hur dessa damer är. Får fokusera på de som faktiskt är schysta mot mig och hoppas att jag ngn dag kan hitta en riktigt fin och god väninna :)

Hej :)

Tack för att du skrev in som har sett det här ur ett "utanför perspektiv". Är inte många som uppmärksammar när det händer. Och vad snällt av dig/er att bjuda in henne så hon inte blev helt ensam. Är ju jättejobbigt att vara utanför en så stor grupp kvinnor eller egentligen vilken grupp som helst oberoende av kön.

Oj, vilken igenkänningsfaktor i detta inlägg! Jag har exakt samma problem som TS, känner ofta att kvinnlig servicepersonal ofta dissar mig och att många kvinnor verkar ha ett behov av att sätta mig på plats.
Jag har alltid jobbat i mansdominerade yrken utom när jag jobbade på intaget på psyket, men där var det 50/50.
Har pratat med en psykolog om detta och han nämner, som du skriver, att jag speglar ett manligt språk och kroppsspråk.
Många blir förvirrade när jag pratar då de försöker läsa in sånt som jag inte sagt, för "tjejer snackar alltid mellan raderna" och jag framstår som burdus som är väldigt rak och direkt i min kommunikation.

Jag har? Själva definitionen av gubbsjuka= patetiskt intresse för yngre tjejer. Jag har enbart intresse för min hustru.

Jag är en person som är tvärt om. Jag har väldigt lätt att umgås med alla människor och funkar bra med de flesta jag möter. Det ska till mycket för att jag inte ska tycka om någon. Då måste de verkligen göra elaka saker många gånger om.

Jag får ganska lätt nya vänner och tror det beror på att jag utifrån en persons utseende kan se om vi kommer ha något gemensamt. Självklart är ju detta baserat på mina fördomar skapade av tidigare erfarenheter. Jag har helt enkelt lärt mig att tyda signaler som visar att jag och personen har gemensamma värderingar och intressen. Det är här jag tänker att problem kan uppstå. Att folk läser signaler från dig som kanske inte stämmer med den du är. 

Däremot borde det ju inte skapa animositet mot dig, utan bara ointresse. Att ogilla någon för att man inte passar ihop är ju dålig stil tycker jag!