Otrogen utan att skämmas

Sure. Vad är härskarteknik i mitt inlägg anser du? Härskarteknik har inget med om du känner dig kränkt att göra eller könsmaktordningen, det definieras enligt bl.a. https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rskarteknik Att tala om för andra att de använder sig av härskarteknik är retoriskt en härskarteknik. 

Ja, det är ett öppet forum. Där för man sig egen talan.  Du förde talan åt någon annan. Det är skillnaden. 
Att du ansåg att Esme inte klarade av det är en härskarteknik.

Hur kommer du fram till detta? Varför tillskriver du mig denna åsikt?
Hur tycker du att dina argument väger tyngre för att just du upplevt något?

Ok. Du anser att det är bättre att du "går i försvar" åt någon annan och väljer hur du ska tolka mig såtillvida att du svarar på en massa frågor jag inte ställt, och dessutom inte till dig?

Känns mest som ett desperat vis att få kabla ut dina åsikter även om du blir tillfrågad eller ej och om de har med frågan att göra eller ej.

Det är härskarteknik att försöka förminska människors ord, som du tydligen inte gillade.

Om du inte redan vet vad härskarteknik är så googla

Ok. Så wikilänken var inte intressant? Det blev en uppmaning till mig att googla? Via länken kan du ingående läsa vad som anses som härskartekniker och inte inom retoriken.

Det går även att kolla https://sv.wikipedia.org/wiki/Argumentationsfel som jag hävdar att många använder sig av i dessa trådar. Det är min poäng. Hur ska man kunna diskutera med eller mot en åsikt någon annan tillskrivit mig via misstolkning. Exempelvis: "Försöka med härskarteknik funkar inte alltid när folk upplevt i sin närhet som du helt uppenbart tycker är okey." 
Om jag tycker att det är ok får du gärna citera var jag skrivit det. Nu är det ett flertal som talat om för mig att jag tycker det. Ingen av dem har kunnat backa upp det påståendet. 

Att undvika att svara på direkta frågor främjar inte heller diskussion. 

 

Jag har aldrig påstått att hon har en personlighetsstörning. Det är något du tog upp. Jag vet att det finns människor som är kapabla till sådant, utan att kunna skylla ifrån sig på några personlighetsstörningar.

För mig har en person inte en fin insida om man klarar av att ljuga och gå bakom ryggen på sina närstående. D.v.s vänner och partners. Det är inga personer jag skulle välja att ha som vänner, och jag är rätt säker på att många känner som jag gör. Alla har olika värderingar och det finns säkert personer som gillar falska, lögnaktiga vänner, särskilt om de själva beter sig likadant.

Det jag reagerade på var bristen på empati inför vännen ifråga. Genom att rättfärdiga att ljuga, svika och gå bakom ryggen på henne men inte ens ha dåligt samvete för det. Att då själv anse att man har en fin insida lät väldigt underligt, som att det inte är så illa att bete sig så mot sina vänner.

Människor kan rättfärdiga att såra och ljuga för andra för egen vinning. Men det är och förblir egoistiskt och elakt. Jag har mina värderingar för vad som är en fin insida och de är uppenbarligen inte likadana som dina. Om en vän behandlar mig på ett sådant sätt. så är det ingen vän överhuvudtaget för mig. 

Min förhoppning var att TS skulle kunna inse själv hur det skulle kunna kännas. Att bli sviken av det man tror sig vara sina vänner tar oftast hårdare än något annat. Jag kommer alltid att stå för min åsikt att med sådana vänner behöver man inga fiender. 

Äh sluta larva dig. Alla här har läst tillräckligt många av dina inlägg i olika trådar för att veta precis vad du tycker om otrohet. Att du sen verkar ha svårt att stå för det när det passar är en helt annan sak.

Ok. Då kan du ju inte ha några problem med att citera något där jag skriver att otrohet är helt ok? Det finns de som påstått att jag uppmanat till det till och med. 
Framför allt finns det en skrälldus som lagt den åsikten och andra på mig.
Jag har aldrig skrivit att det är ok eller bra med otrohet. Jag har skrivit om anledningar till det och konsekvenser av det. Liksom vad otrohet anses vara och hur olika personer definierar, och upplever, den på olika vis. 

Eller som den här typen av påståenden: "Jag har väldigt svårt att förstå hur man kan tycka att otrohet är ok. I en annan tråd här på FL, "Positiva otrohetshistorier", förvaras otrohet av vissa. Vi som är mot otrohet (dvs. de flesta människor), framställs som inskränkta och fördömande. Monogami framställs som onaturligt, oetiskt och skadligt. "

Jag läste lite till i tråden och kan inte hitta några liknande påståenden från någon. Det är en medveten misstolkning denne person flyttar mellan trådar för att på något vis stärka sin position i den här tråden. Rent ohederligt.  

Min huvudpoäng är dock att det inte blir någon diskussion när många ägnar sig åt argumentationsfel. Nu tvingas jag förneka och förklara att jag inte har en åsikt någon tillskriver mig igen, istället för att vi byter åsikter på ett sansat och lärorikt sätt. Det jag, och gissningsvis andra, vill ha ut av ett diskussionsforum. 

Nej, det blev ett mer generellt resonemang från liknande trådar som hamnade på dig. My bad. 
Läser meningar som otrogen = narcissist och liknande ofta. 

Jag läste vad du skrev och förstår hur du menar. Fast alla har inte den definitionen. Och man kan vara extremt ärlig och lojal mot vissa och inte mot andra. Ibland kan det vara partnern och ibland andra. 
Och det finns olika behov och drivkrafter bakom det. Det som styr människor. Att då generalisera grovt och sedan vända den generaliseringen mot en person i syfte att göra ned denne är fult, tycker jag. 

Jag håller med om att de som står en närmast kan såra djupast. Fullt naturligt. Jag har aldrig påstått att det inte gör ont när någon ljuger eller är otrogen. Fast oftast finns det ett större sammanhang, där den svikna också har en del, och en utgång som kan vara positiv. Att man ljuger i vissa lägen betyder inte att man alltid är en gemen lögnare som skiter i andras känslor, som många vill framhålla. En gång otrogen betyder inte alltid otrogen. 
Jag menar att det alltid finns nyanser. Det finns nyanser i handlingen och det finns nyanser i hur man hanterar någon annans handling. Om man inte tycker om det och filtrerar det i ett svartvitt filter blir det fel i mottagandet. 

Man behöver inte skriva att man tycker otrohet är ok i klartext för att man ska fatta att man tycker det är ok, det finns många sätt att visa att man är ok med något utan att säga det i klartext. Du gör ju bara bort dig när du sitter och försöker slingra dig med ordlekar. Alla vet ju redan vad du tycker egentligen även om du inte säger det rakt ut.

Personligen tycker jag att om man har åsikter som man sen har jävligt svårt att stå för så borde man börja fundera lite över vad man egentligen har för värderingar och varför man har svårt att stå för dem öppet.

Ja stackar lilla dig som tvingas förneka saker, du kanske borde vara ärlig med vad du tycker i stället så slipper du slingrande och förnekande. Ut med det bara så ska du se att det känns bättre....

Fy för sådana knulldockor