Olyckligt, korkat, kär i en gift man.

Min man var tidigare gift, men lämnade frun för min skull. Hepp!

Har jag omtanke för andra människor? Självklart!!

Men varför ska den förra frun få frikort på sitt dåliga beteende bara för att hon hade en ring på sitt finger?? Hon misshandlade maken psykiskt. Hon förtjänade att bli lämnad.

Hej hej!

1) Jag fick se bevis. Fick se både email från henne, hennes blogg, pratade med henne ett par gånger, och fick läsa hans "dagbok" - som egentligen var en lista han uppdaterade och läste varje dag innan han åkte hem - så han inte skulle göra "fel" och irritera henne. Det var skrämmande läsning kan jag säga. Och ja, vissa av sakerna som stod på listan har jag också fått bekräftat genom att bevittna henne säga vissa meningar som stod listade (exempel "Måste du hänga och klänga!",och "klappa inte på mig, jag är ingen hund").

2) Hur vet du att jag "sket i det"?? Om jag får fråga? Jag kan inte se att jag givit några sådana detaljer...? "baserat på att han sagt att hon var taskig mot honom" är också en intressant mening - du gillar att argumentera baserat på dina egna fria fantasier va? Jag har nämligen verkligen inte fattat mina beslut baserat på "att han sagt att hon var taskig mot honom" - LOL

3) Visst hade jag kunnat säga att "ni får lösa det där först" - och tänk, vid en tidpunkt gjorde jag just det! De gick igenom terapi i sex månader medan jag inte hade någon kontakt alls med honom. Så även där sköt du lösa skott...

"Frikort för dåligt beteende" säger jag eftersom alla automatiskt målar upp fruar som blir lämnade som "oskyldiga"! I alla dessa trådar. Att de blir lämnade av en anledning - att de inte gör sina partners lyckliga - brukar man inte fokusera på.

Sedan kan jag säga att alla som tycker man ska "lämna först, innan man är otrogen" är rejält naiva och förstår itne hur människor (särskilt män) tänker och känner... Det är ett STORT steg att lämna, särskilt om barn är inblandade. Otroligt tufft beslut att ta, bara för att sedan sitta och uggla ensam i en ny liten lägenhet. Nej, då fortsätter man desperat att "försöka", och "hoppas att det blir bättre"... Självklart. Sedan är ordspråket "man vet vad man har, inte vad man får" också relevant - och jag tycker att det är FÖRNUFTIGT att testa om detta nya verkligen är hållbart, innan man river upp hela sitt - och eventuella barns - liv.

Sedan kan man ju vara moralpolis och tycka att det är sååå himla fel. Men moralpoliser finner sällan lyckan, så vitt jag fått erfara! 

På vilket sätt fick han frikort? Fattar inte vad du menar? Det finns ju tusen moralpoliser som dömer honom enkom föratt han lämnade henne, utan att för ensekund tänka att han kanske hade skäl för det. Medans hon får tröst eftersom hon är heeeelt oskyldig i stutuationen...

Det där är så naivt - "sina känslor rår man inte för". 

Nej, det gör man såklart inte. Men att lämna sin familj för några spirande känslor? Utan att man vet konkret hur förhållandet skulle fungera? Det funkar inte så.

Ditt ex och din förra väninna gjorde säkert det bästa det kunde av en jobbig situation - och ville inte rasera din värld pga något som skulle visa sig vara betydelselöst. 

Att du och andra vänner vände dem ryggen tycker jag låter mest som att ni är sådana där "vet bäst" människor med näsan i vädret... Men som LÄTT kunde hamna i samma sits själva. Varför döma andra människor liksom?

De flesta säger så från början. Det är en helt enorm mental 'hurdle' att lämna. Den tanken måste mogna. 

Självklart finns det en del av honom som inte vill vara kvar hos sin sambo - annars skulle han inte vara otrogen. det är allt det praktiska runtomkring som gör det jobbigt för honom.

Om du älskar honom så låt honom förstå vad han har att vinna... Jag var tvungen att "försvinna" ett par gånger så han verkligen fick sakna mig, innan han vågade erkänna för sig själv att det bara fanns en lösning...

Jo, de gjorde det bästa av situationen. De skyddade dig och dina känslor, i det fall det inte fanns någon framtid för dem. Ta dem på orden - de ville inte såra någon.

Att du påstår att du hade föredragit att veta sanningen är också naivt. Vilken "sanning" då? Vad tror du "sanningen" var för honom? Jo att han KANSKE ville ut ur erat förhållande, men jag kan garantera att han inte var säker. Skulle han haft minsta chans att reda ut sina känslor om han hade berättat denna "sanning" för dig? KNAPPAST. Det fattade han också.

De gjorde det bästa av en sorglig situation.

Att avskriva det hela som att de är "lögnare" är säkert väldigt bekvämt för dig dock.

Hahahaha. Snacka om att tolka saker in absurdum.

Ingenting av det där har jag sagt. jag visar mara liiite mer förståelse och empati för BÅDA parter i den soppan som hon beskrev.

Jag säger verkligen inte att det hade varit "oansvarigt" att itne testa det nya först - bara väldigt, väldigt mänsligt i fall där manitne helt gett upp om förhållandet man är i.

Men du kanske inte förstår dig på sånt? 

Skuldbelägga dig? vad dillar du om? Det har jag verkligen inte gjort

Ingenting i ditt meddelande här rimmar ens nära det jag har skrivit.

Nej, jag tror inte de bedrog dig för att "visa omtanke". Självklart inte. Jag tror de bedrog dig för att de blev kära i varandra, en väldigt stark känsla. Du vet, folk skriver sånger och böcker om det... 

Att han borde ha "avslutat med dig" genast, innan han låg med din vännina, alltså när förälskelsen var ny och brann som hetast, tycker jag hade varit impulsivt och dåligt omdöme... Hade han varit mera "hjälte" då, tycker du? Uppskattar du inte komplimangen i att han ändå tvekade? Lite verkar du ju ha betytt för honom iallafall, annars hade han väl lämnat på sekunden tänker jag...


jag behöver inte känna dem för att sätta mig in i deras situation och hur det kan ha tänkt och känt - eftersom jag varit där själv. Precis som jag inte behöver känna dig för att ifrågasätta om du tolkat situationen rätt när du så tvärsäkert menar att det hela om att inte såra var en "efterhandskonstruktion" - hur vet du det?

Men låt oss säga att du har rätt. Han behövde inte utreda sina känslor för dig. Han hade redan känslor fö sin nya. Så vad i hela fridens namn tror du de/han vann på att inte lämna dig tidigare?

Men varför ska hon backa, och inte slåss för det hon vill ha? 

Låter som råd från folk som tycker att man "äger" en annan människa bara för att man har ett förhållande... Man kan aldrig äga en annan människa. TS har ingen skyldighet att backa för att ge hans fru/sambo en bättre chans.