Olyckligt, korkat, kär i en gift man.

Och vilka är det egentligen ni förstör för mer än väninnan och deras barn?
Ni kommer ju mest att förstöra för er själva om ni inte berättar vad ni håller på med.

Jag har inte heller påstått att det var något ni planerade.
Men även om känslorna blossade upp senare så hade du kunnat backa och be honom lämna sin sambo innan ni fortsatte träffas.
Det är ju då du lär se om han menar allvar med det han säger eller inte.
Om du gör klart för honom att du inte tänker träffa honom mer förrän han har bestämt sig för vem han vill vara med så lär du få se vart han står.
Vem han verkligen vill vara med.Ok. Och ändå så väljer ni att sylta in er med varandra så här,istället för att stå för era känslor.
Som sagt,sina känslor rår man inte för. Men man kan välja hur man ska agera på dem.
Ibland så får man lov att lägga sina egna känslor åt sidan.
Framförallt när det kan drabba andra på ett negativt sätt.

Ja,precis. Det är det jag menar.

Ja,det hade väl varit det bästa. Men allra helst att hon hittar en man som är singel. 

Du har inte funderat på att gå på samtalsterapi?
Det kan hjälpa dig att se saken ur andra perspektiv och kunna gå vidare med ditt liv.
Han har ju trots allt varit tydlig med att han inte tänker lämna sin sambo för dig. Så det bästa du kan göra är att gå vidare och inte bygga några luftslott.
Det blir bara jobbigare för dig själv.

På vilket sätt är det naivt? Man kan ju inte rå för sina känslor. Bara vad man väljer att göra av dem. Det är ett faktum.
Jag tror inte heller att TS älskare kommer att lämna sin familj. Det har han ju gjort ganska tydligt för TS.
Därför försöker jag ge henne rådet att backa och försöka gå vidare. Även om det är svårt. Men för hennes egen skull så är det nog det bästa.

Mitt ex och min väninna gjorde inte det bästa av situationen. De hade diverse olika ursäkter och förklaringar till att de ljög och gick bakom min rygg.
De ville inte att det skulle bli nå´t snack,de ville inte såra någon osv.
Mitt ex visste mycket väl att jag hade föredragit att få veta sanningen på en gång då vi hade pratat om sådana saker. Ändå så ljög han mig rakt upp i ansiktet och blev tillsammans med min väninna bakom min rygg.
Det är inte att göra det bästa av situationen,tycker jag.
Men det är inte deras ursäkter man dömer dem för utan för deras handlingar.
Dvs att de inledde ett förhållande bakom min rygg och ljög om det.
Det finns det inga ursäkter för.

Att jag och andra vänner vände dem ryggen berodde helt enkelt på att vi inte ville ha några lögnare i våra liv. Personer vi kände att vi inte kunde lita på.
Är det så svårt att förstå?
Jag påstår inte att jag vet bäst. Men jag skulle inte försätta mig i en sådan situation där jag riskerar att bli förälskad i en annan man när jag är gift eller om han är upptagen.
Så pass väl känner jag mig själv.

Jag säger inte att det aldrig kommer att bli de. Jag har bara gett TS rådet att backa och låta bollen ligga i hans händer.
Om han verkligen har tänkt lämna för TS skull så gör han det.
Om inte så är det bara för TS att försöka glömma och gå vidare. Även om det är svårt.

Varför vill du skuldbelägga mig för deras handlingar?
Tror du att de bedrog mig och gick bakom min rygg av ren omtanke?
Du vet inte ens vilka de är. Ändå kan du uttala dig så tvärsäkert om vad och hur de tänkte.
Jag kände dem båda och vet att det inte fanns någon omtanke om mig där utan enbart att det var av egoistiska skäl som de valde att inte berätta.
För att de inte ville få konsekvenser av sina handlingar.
Det första de sa var faktiskt att de inte ville att det skulle bli något snack. 
Efter ett tag så hette det att de inte ville såra. Som en slags efterhandskonstruktion.
Du får tro och tycka vad du vill. Men för mig är man en lögnare när man går bakom ryggen på den man påstår sig älska och undanhåller sanningen om vad man håller på med.
Jag ville veta sanningen för att jag skulle få en möjlighet att själv få bestämma hur jag ville leva mitt liv.
Varför skulle han få bestämma det åt mig?
Han och min väninna hade redan känslor för varandra. De hade redan inlett ett förhållande bakom min rygg! 
Så att han skulle behöva utreda sina känslor för mig är inget annat än skitsnack.

Tack!  

Du försöker ju få mig att framstå som en idiot genom att påstå att jag är naiv,jag kallar dem "lögnare" som om det vore ett skällsord.
Överlag så visar du mer sympati för de som bedrog mig än du gör för mig som blev utsatt för det.
För mig känns det som ett skuldbeläggande.

Ja,självklart blev de kära i varandra. Han hade inte en tanke på att fortsätta med mig. Så varför ens dra ut på det och låta mig leva i en lögn?
Att det skulle vara någon sorts komplimang till mig är bara skitsnack.
Hade han brytt sig det minsta så hade han inte låtit mig leva i en lögn i ett halvår och kasta bort min tid på honom,medans de levde lyckliga bakom min rygg, istället för att ge mig en chans att träffa någon att bli lycklig med.
Så att de ljög för mig för att inte såra mig tror jag inte ett ögonblick på.
Han visste mycket väl att jag föredrar ärlighet framförallt då det var något vi hade pratat om. Så om han var så rädd för att såra mig så hade det varit bättre att berätta sanningen än att ljuga mig rakt upp i ansiktet. och det visste han om. Mycket väl. Ändå så valde han,och väninnan,att fortsätta ljuga.
Jag har inte mycket till övers för otrogna svin.
Älskar man och respekterar sin partner så försöker man lösa eventuella problem eller gör slut.
Man löser det inte genom att vara otrogen. 
Jag förstår att du tar det i försvar som själv har varit där.
Men har man själv blivit bedragen så ser man det på ett annorlunda sätt.