Akademiker som röstar rött, varför?

Du beskriver faktiskt själv svaret på din fråga i din fråga. För mig personligen och som någorlunda insiktsfull, är det en lite främmande tanke att jag skulle lägga min söst på ett parti bara flr att det gagnar min personliga situation. Min röst hur liten del och hur obetydlig den än är läggs faktiskt å hela den svenska befolkningens vägnar. Låt säga att min röst på något sätt skulle ha en avgörande betydelse för vilken politik som drivs j Sverige. Skulle jag då rösta på något som gagnar mig och mina personliga behov eller på något som gagnar Sverige och de som faktiskt kanske behöver en bättre sits? Klart jag inte röstar för mig själv. Jag röstar för vad jag anser är till majoritetens fördel. Men en viss hänsyn till fördelen betydelse för individen. Dvs jag rankar ner betydelsen av den fördel som gagnar någon som redan har det bra och rankar upp den fördel som träffar någon som har det sämre. Jag har det bra. Jag vänder inte ut och in på fickorna och jag upplever sällan stress eftersom mitt jobb är något jag njuter av. Varför skulle jag förneka en sjukskriven person i behov av återhämtning en fortsatt sjukskrivning och möjlighet att må bra för att jag ska få 409 spänn extra i månaden eller kunna göra avdrag för en renovering jag utan problem kan betala. För mig är det ett faktum att sociala klyftor ökar spänningarna och konflikterna i samhället. De som säger att minskade skatter och minskat "daltande" med de "lata" ökar incitamenten för att arbeta och tillgången till jobb och därför gagnar samhället har faktiskt mig veterligen inte ett enda praktiskt exempel på att det stämmer. Tvärtom finns det flera exempel på när den sortens politik föregår en uttalad kollaps av samhället.

För den som är mer civilrättsligt lagd kan man väl säga att vi har ett kontrakt med samhället. Vi örbinder oss att stå i leden och inte ställa till det för mycket. Vi arbetar och berikar nationens värde. I gengäld har vi en trygghet där vi ska kunna lita på att samhället kommer till undsättning om något skiter sig. I det finns en besvärande faktor och det är det faktum att ingen frivilligt skriver på. Avtalet är tvingande från födseln vare sig du vill eller inte . Lite som en trafikförsäkring. Den är i det närmaste osynlig för den som deltar och lever relativt harmoniskt utan större problem. Men den stackare som blir påkörd kan på det sättet slippa få sitt liv raserat helt. Ur det perspektivet är det faktum att skattepengar går till subventioner av välbeställda människors nya tillbyggnaden en skymf och ett brott mot det avtal som en gör en nationalstat existensberättigad. Om det dessutom medför att en enda utsatt människa lider mer än den annars skulle gjort så är det något jag aktivt kommer motarbeta så länge någon slags moral fortfarande sipprar igenom mitt hårdnande skal. Men är jag akademiker då ja jag skulle nog säga det. Jag är vad folk skulle kalla högutbildad med ett jobb som inte kan göras utan den utbildningen. Och jag har ett bredare intresse av kunskap och förklaring av alla slag finner jag njutbara oavsett den personliga talangen eller framgången. Så till svaret som du gav i frågan. Akademiker eller akademiskt utbildad. Jag ser en liten men ändå betydelsefull skillnad däremellan.