Tynande sexliv i flera relationer. Vad är det som jänder

Kvinnor har sex av två skäl, bli på smällen och skaffa resurser.

I ditt fall har du redan gjort henne på smällen och resurser ger du henne ändå varken du vill eller inte därmed har hon inget driv.

Google dread game om du måste, men problemet med kvinnors sexualitet är att den drama som krävs för att kvinnan ska vara kåt också förstör det lugn man gärna vill ha i övrigt i sitt liv som man.

Bästa rådet. Skaffa ny, yngre, utan barn.

Ja det är rätt att bestämma att inte ha sex. Ska förklara. Även om det har gått lång tid sedan ni hade sex senast så ska ni just bestämma att inte ha sex. Låter knasigt att bestämma sig för att inte ha något man ändå inte har. Är du med? Poängen är att ta udden av kraven. -Det är länge sedan och nu måste/bör vi! Rädsla för minsta intimitet som ev kan leda till sex. Kan få henne att slappna av när hon vet att oavsett så blir det inget sex. Sedan kommer intimitetsövningarna.

Låter bakvänt jag vet men att veta att det inte blir sex väcker en lust och längtan. Att lugnt och tryggt återupptäcka den. Förklarar jag klantigt så fråga!

Mina erfarenheter efter två långa förhållanden där mönstret varit ungefär det samma har gjort två saker med mig:

1. Jag har kommit fram till att jag inte kan klandra min partner för att hon inte vill ha sex lika mycket, lika engagerat osv. som jag. Man är som man är och det går inte att göra så mycket åt.

2. Jag har blivit något mer cynisk.

Lite djupare resonemang kring de två punkterna:

1. Jag var tidigare bitter, men det är jag inte längre. Ledsen, men inte bitter. Jag var tidigare arg och frustrerad, men det har förvandlats till sorg. Jag var gift med en kvinna som blev mamma till mina barn och jag stod till slut inte ut i den relationen och bröt upp.

När jag träffade en annan kvinna så trodde jag att jag nu hade hittat en kvinna som spelade på samma planhalva som jag, men det utvecklade sig på samma sätt. Givetvis har även jag skuld i detta, jag är inte så korkad att jag inte fattar det. Men vi har verkligen försökt att reda ut saker och gått i parterapi i omgångar och försökt att starta om och försöka igen. Men det är snart tillbaka i samma hjulspår igen.

Samtidigt som hon säger att hon vill ha sex så tar hon i princip aldrig initiativ själv. Det gör mig frustrerad, för jag vill känna mig åtrådd, inte bara bli tillåten att få sex när jag tar initiativet. Detta gör och också att jag själv tar initiativ till sex mer sällan, för det är lite förnedrande att alltid vara den som tar initiativet men som aldrig själv får känna sig efterlängtad. Min desperation måste liksom nå en viss nivå innan jag "förnedrar mig" att åter förföra henne utan att hon gjort minsta ansats sen vi senast hade sex.

2. Jag överväger starkt att skilja mig även från denna kvinna. Jag tycker att jag har nått vägs ände. Jag är inte lycklig och ser inte att vårt förhållande har nån framtid. Och om jag gör det så vill jag naturligtvis inte leva helt ensam. Jag vill ha sexuella relationer. Men här kommer cynismen in. Då skulle jag inte bli sambo/gift utan ha en särbo/KK-relation. Jag vill hålla det på den nivån eftersom jag räknar med att det kommer att gå samma väg igen och då ska det vara mycket enklare att avsluta relationen. Alternativt kan det hjälpa att inte bo ihop, vara lättare att hålla liv i lågan när man inte tär på varandra för jämnan. Och cynismens kärna: Hålla kvinnan lite på halster, inte låta henne ta mig för given.

Usch, vad hemsk jag är, men jag har inte bara blivit lite cynisk, utan väldigt...

Gäsp. Nu ska du få höra en annan teori.

Kvinnor och män sexualitet skiljer sig på det viset att män jagar sex, vill tömma, lätt skulle kunna ligga med någon de ogillar eller saknar intresse för. Sex handlar i många fall om att runka med en kvinna och få utlopp för de egna begären.

För flertalet kvinnor är sex kopplat till deras känsloliv. En man är inte en pinne man onanerar med. Sex är ett samspel. Personen man ligger med är en människa och inget objekt. Man måste må bra för att vara sugen på sex. Känna sig uppskattad och uppvaktad. Utvilad.

När relationen stabiliserar sig så händer vanligtvis samma fenomen, mannen blir bekväm. Han slutar uppvakta, ge komplimanger, söta gester i vardagen. Hon tas för givet. Barnen kommer och helt plötsligt inser kvinnan att hon är den som drar tyngst lass. Hon projektleder, inte bara jobb utan också familj. Han lutar sig tillbaka medan hennes stresspåslag ökar. Han ser sex som något självklart i relationen. Något som bara ska serveras. Hon vill bli tagen med storm, känna sig värderad. Hon tröttnar.

I folkhälsoinstitutet undersökning om sex bland svenska folket uppgav en betydande andel kvinnor (i förhållande till männen) att de varit alldeles för trötta och stressade för att kunna ha sex. Kvinnor toppar också den grupp som tar initiativ till skiljsmässa (70%). Många kvinnor har helt enkelt inte rätt förutsättningar för att kunna åtnjuta ett sexliv i den nuvarande relationen.

Och kvinnor är kåta och kärlekskranka. Törstar efter bekräftelse och samvaro. Hittar en ny Karl och sexlivet stegrar. Tills samma procedur upprepas på nytt.m och hon känner sig bortprioriterad.

There you have it.

Säger inte att detta är TS fall. Men jag känner alldeles för många kvinnor som vittnar om detta och som just lämnat pga partnerns bristande engagemang i själva relationen.

Du får skaffa en "knullterapeut", dvs en tjej som får i uppdrag att så ärligt som möjligt bedöma dina insatser i sängen. Det ska vara uttalat från början att det är det hon ska göra och du ska lyssna och lära

Ts, jag tror inte det är något fel på dig som person. Du har helt enkelt en högre sexlust än henne. men vad det beror på, det kan jag inte svara på. Jag förstår din frustration, jag har det likadant.

Jag skulle kunna ha sex varje dag, men har man en sambo som inte vill så är det klart att man blir frustrerad.

Jag blir inte negtivt påverkad av stress, däremot kan det vara väldigt skönt att ha sex på kvällen efter en stressig dag och "få ur sig" allting. Mitt råd är att prata med henne. Tyvärr har jag inget mirakelråd, men hittar du något så får du gärna säga till ;)

Jag kan tänka mig att hjälpa till med analysen

Jag kan bara tala för mig själv men jag är en kvinna som alltid har haft stor sexlust och velat ha sex minst tre gånger i veckan i mina långa relationer. Ofta har mina män inte kunnat matcha mig. Jag träffade min nuvarande man för fyra år sedan och vi har nu ett barn (han har även ett barn sedan tidigare). Långsamt har min syn på denne man och min sexlust förändrats. Numera Bill jag inte ha sex med honom, han förstår inte varför. Han skulle antagligen kalla vår relation för jämställd om någon frågade. Men jag gör det inte. Jag tar mest hand om vårt barn, mest hand om hushållet, fixar dessutom med hans barn sedan tidigare och är projektledaren i familjen, som så många andra kvinnor. Dessutom har hans beteende som var så underbart i början, men komplimanger och uppskattning, dött ut helt. Det är så avtändande att bli tagen för given, Om du Ts har barn sedan tidigare och nu en ny kvinna som lever med dessa barn: förstår du att du måste visa denna nya kvinna dubbelt med uppskattning som du gjorde med din förra? Att leva med någon annans barn är inte lätt. Det kan döda vilken stark kärleksrelation som helst. Och att skaffa en ny, barnlös kvinna är ert idiotiskt råd. Det är ju bara att skapa ännu mer problem, för då har du två ex och två kullar med särkullsbarn som denna nya kvinna måste ta sig an. Hur snabbt tror du sexlusten dör då? Nej, precis som ovanstående talare så håller jag med om att sex för många kvinnor handlar mycket om det relationella, samspelet mellan man och kvinna, att mannen visar uppskattning, inte tar kvinnan för givet när det gäller hushållssysslor och barnen, fortsätter med komplimanger och uppskattning. För tr inte tala om att mannen behöver vara medveten om orgasmglappet: kvinnor i heterosexuella förhållanden får i genomsnitt bara orgasm var tredje gång dom har sex med sin man...konstigt att så många kvinnor tappar lusten? Nej. Mvh f.d. sexgalning, numera en bitter kvinna som mest fantiserar om sex men håller avstånd till mannen

Mig ex var också "lite större" och jo det är faktiskt så att det är en jäkla skillnad på 17×14 cm och 15×12 cm eller13×10 cm. Utan att veta hur stor du är så kan jag säga att i det första exemplet så är absolut kåthet ett måste för att det inte ska göra rejält ont för mig, i början av en relation så brukar det ske per automatik men längre in i relationen krävs en större insats. Exempel 2 är mer förlåtande men det funkar inte med spontana snabbisar, vilket däremot funkar med exempel 3. Där är det tillräckligt att jag blivit våt nog för att han ska kunna tränga in. Många män verkar tro att det är våtheten som är den enda fysiska anpassningen slidan gör för att förbereda för sex men så är inte fallet, ökat blodflöde och publikation är dock de initiala effekterna. Sen är det faktiskt så att många kvinnor efter graviditeter blir påverkade. Det kan handla om ärrbildningar eller förändringar i slemhinnor etc. som gör att sex plötsligt funkar annorlunda mot tidigare.

Det är med andra ord fullt möjligt att de är sanningsenliga, det tog ganska lång tid för mig att ta upp med mitt ex att jag fick mer ont av sex vartefter vårt förhållande fortskred. Myten om att kvinnor tycker att större är bättre är ganska stark och dessutom känns det lite jobbigt att erkänna att man har problem. De kanske haft bekymmer även tidigare men först nu är mogna att prata om det.

1. Kvinnor är generellt mindre intresserade av sex! (Men det finns stora individuella skillnader).

2. Kvinnor har lägre halter av testosteron i regel.

3. Kvinnor ställer upp i början av ett förhållande. För att det förväntas..

4. Kvinnor är ovana och obekväma med att prat om sex, så därför uteblir lätt kommunikationen runt sex. Även om mannen är öppen..

5. Kvinnor är obekväma med att förklara vad som är skönt. Antagligen innerst inne tänder de inte på killen om de måste förklara. Det är väl osexigt eller nåt, samt pinsamt att prat om (ja undantag finns såklart). Så de lider av kasst sex och tröttnar lite..