Anonym (fega människor) skrev 2019-06-12 12:52:33 följande:
Nej det är inte alls vad jag menar, Men vi kan ta exemplet du tog upp; där låt säga personen dricker en vinare varje dag efter jobbet. Sen i ett annat sammanhang när man tex pratar allmänt om alkohol, kan samma person kanske säga "men herregud den och den är ju alkoholist. Själv dricker jag ju knappt, eller iallafall bara på helgerna" Ungefär så brukar samtalen gå till. Eller att någon är supersnål normalt sätt och sedan anklagar andra för att vara det samma och anse sig själv vara extremt generösa. Kanske klagar de på någon annans kropp och vikt när de själv utan att förstå det är minst 10 kg tyngre. Detta är ytliga exempel, men ofta handlar det om djupare saker än så och beteenden. Att folk inte förstår sina egna handlingar. Inte så mycket skam, utan bara dålig självinsikt, där man så tydligt ser hur de förnekar eller verkligen skulle behöva förstå hur de själv beter sig, varför andra reagerar som de gör på dem osv. Att de sårar andra med sina handlingar utan att förstå.
Jag är inte mycket för att klampa in i andras liv och ifrågasätta. Bara i liknande exempel som jag tog upp där det blir så tydligt och pinsamt. Jag har nog ovanligt bra självinsikt och en stor portion självförakt med det. Jag vet allt om skam och skäms för väldigt mycket som jag inte talar om men kämpar dagligen med att vara mitt bästa jag iallafall inför andra.
Ok, då begriper jag. Men jag tror det är djupt mänskligt. Vi vill inte vara behäftade med fel och brister, vilket de flesta av oss har massor av. Att dessutom erkänna våra fel och brister är ju också jobbigt. Sen beror det på hur nära man står personen när man "erkänner" sina fel. Jag har själv stor integritet och pratar sällan om mitt privatliv ens med många kompisar. Och jag skulle bli irriterad om nån försökte få mig att prata om saker jag inte gillade att prata om. Förstår du hur jag menar? Jag ligger själv väldigt lågt med vissa samtalsämnen, eftersom jag avskyr att peta på folks innersta om de själva inte inbjudit till det.
Självförnekelse är nog ett av de mest elementära egenskaperna vi har. Vi VET hur vi är själva, men vi gillar inte att torgföra dom utåt. Så i dina exempel ovan kan det vara så att man inte vill erkänna utåt men man är själv högst medvetna om sina fel. Det är bara att de inte är intresserade av att prata om dom.
