vill föda men inte behålla

Det är hur vanligt som helst att pappor gör det du vill göra, och soc tar inte barnen från mammorna för det. Dock tycker jag att du och pappan bör ha i bakhuvudet att det inte är helt osannolikt att modersinstinkterna kickar in så snart barnet föds. Det kan hända att du inte alls vill lämna ifrån dig barnet när det väl kommit till världen. Ni kommer båda stå som barnets föräldrar även om pappan (eller du) har enskild vårdnad och oavsett vem av er barnet bor hos så har det rätt till umgänge med den andra föräldern.

Du kommer automatiskt att få vårdnaden. Du får ett papper där du anger fadern med delad vårdnad. När han är vårdnadshavare kan du avsäga dig din vårdnad, om du vill.

Du har umgängesrätt oavsett vårdnad såvida inte barnet adopteras av tredje person.

Du kommer även att få betala underhåll till pappan, om inte en tredje person adopterar barnet.

Barnet kan inte adopteras bort utan pappans godkännande också.

Eftersom att 1 biologisk förälder har umgänge så kan det bli komplicerat, inte minst för barnet.

Jag rekommenderar att du finns i ditt barns liv på ett eller annat sätt tills du mognat till dig. Om så bara någon dag i månaden, även om du sen bestämmer dig för att du inte vill ha barnet.

OM du skulle ångra dig om några år kan du omöjligen få tillbaka sånt du missat och barnet kommer att tycka att du är som en främling på gatan annars.

Det är vanligt att inte känna sig redo. Även äldre förstagångsföräldrar som faktiskt planerat barn, kan få ångest och känna rädsla och helt plötsligt inte känns sig redo. När barnet väl är fött brukar dom flesta ändra sin inställning. Så jag rekommenderar dig att inte ta några beslut och vårdnad och umgänge förrän barnet är fött. (Om du nu behåller)

Kontakta mödravården och förklara dina tankar. Där kommer de mest troligt låta dig träffa en psykolog som kan hjälpa dig att reda ut dina tankar. Det du känner är inte helt ovanligt. Moderinstinkter brukar växa när du börjar känna av barnet i magen så det är stor chans att du ångrar. Och man mognar med barn :)

Ja, pappan kan få ensam vårdnad. Men barnet har rätt till båda sina föräldrar. För barnets skull vore det bra om det fick träffa dig även fast pappan har allt ansvar.

Hur gammal är pappan?

Ta inga beslut nu.
Dina modersinstinkter kommer vakna ju större barnet blir i livmodern.
Det har kroppens biologi ordnat åt människosläktet.

Ja, det är helt okej att pappan tar all vårdnad (även om du kommer få vårdnaden automatiskt vid födseln) och att du inte är involverad mer än att du bidrar med underhåll. Ingen kommer ta barnet från pappan hur som helst och du kommer kunna kontakta och träffa barnet.

Om jag vore du skulle jag prata med en kurator via vården. Det kan nog vara bra att prata igenom allt med en tredje part.

Visst finns det barn som lever bara med en föräldrer.Men barnet har rätt till sin mamma och pappa.

Det är fullständigt vedervärdigt att inte vara med och ta ansvar för ett barn man satt till världen. Fullständigt förkastligt. Men till syvende och sist har barnet ändå alla chanser att få ett gott liv om hen i alla fall har en fungerande förälder. Några juridiska hinder finns inte och om pappan är normalfungerande finns det ingen anledning att tro att socialtjänsten skulle ta barnet ifrån honom.

Vad det gäller din rätt att senare ha kontakt med barnet så ligger det till så att man som förälder har noll rättigheter enbart skyldigheter. Och om du nån gång framöver skulle vilja vara delaktig i barnets liv så är det barnets rätt till dig som förälder som gäller, inte din rätt till barnet.

Finns det inte en mamma som ersätter dig så känns det jävligt ego. Precis som när män gör så.