Har själv aldrig varit otrogen och skulle nog aldrig kunna vara det. Men jag är nyfiken, ni som varit otrogna någon gång, hur gick det till?
Hur kom ni i kontakt med varann?
Vad gjorde ni när ni träffades? Vart det sex direkt eller bara hångel? Var det romantisk stämning?
Hur kändes det efteråt? Samvetskval eller en lust efter att ses igen?
Det är inte dina känslor som ifrågasätts, det är hur du valde att hantera dina känslor som ifrågasätts. Man MÅSTE inte vara otrogen för att man får känslor, det GÅR att hantera dem på andra och bättre sätt. Massor med människor gör det varje dag, varför klarade inte du det?
Om du inte ångrar at du inte klarade av att hantera situationen bättre så kommer du förmodligen fortsätta agera på exakt samma sätt varenda gång du hamnar i sen sån situation eftersom du skylle dina val på situationen istället för att fråga dig hur det kommer sig att just du agerade på det sättet när andra inte gör det?
Varför utgår du från att alla som inte varit otrogna aldrig varit i samma situation?
Tror du på fullt allvar att precis ALLA människor agerar exakt likadant på olika situationer? I såfall tror du fel, det finns massor med människor som går igenom exakt samma situation som du eller värre UTAN att vara otrogna. Problemet var inte situationen, problemet var din förmåga att hantera situationen. Så istället för att skylla det på situationen så borde fråga dig hur det kommer sig att du valde att vara otrogen när andra i samma situation valt att inte vara det?
För de flesta är en otrohet inte alls en ny fas i relationen, för de flesta innebär en otohet slutet på relationen. Den som inbillar sig att en otrohet kommer lösa problem i relationen ljuger för sig själv. Det enda en otrohet löser är den otrignes egna omedelbara behov, för relationen till sin partner innebär den döden för all slags tillit och förtroende... det säger sig självt... om du och en vän är osams över något och du går fram och döckar vännen meed en fet smäl och sen pissar du personen i ansiktet så kommer det inte sätta en bra grund för att era eventuella problem eller hur? LIkadant är det med otrohet, din partner kommer inte bli sammarbetsvillig och förstående för att du sviker och förnedrar honom/henne.
Ja otrohet är ett tecken på att någon är fel men inte i relationen utan hos personen som är otrogen, en vuxen människa ska kunna klara av starka känslor UTAN att bete sig illa mot andra. Klarar man inte av det borde man jobba med sig själv istället för att skylla det på känslor. ALLA har känslor, vissa verkar bara kunna hantera dem bättre än andra.
För mig var det inga problem alls att agera som jag gjorde. Ångrar mig inte alls! Om du tycker annorlunda så får du väl tycka så. Jag har inget emot det alls.
Jo man kan absolut TYCKA olika. Men sen finns det falska och Sanna påståenden. Och dina påståenden är falska.
Alla sviker och ljuger inte så fort de får känslor. DU gjorde det, men det betyder inte att andra inte varit i samma situation och haft precis samma känslor men klarat av att hantera situationen bättre än vad du gjorde.
Vad pratar du om? Vadå går att hantera? Har du varit i hennes situation? Du har väl ingen aning hur hon hanterar det om det skulle bli en nästa gång.
Såna här saker är situationsberoende.
Har du råkat ut för det här? Du kan väl berätta hur du hanterat det. Hur gammal är du? Har du varit i ett känslokallt förhållande utan kärlek och blivit psykiskt, fysiskt, ekonomiskt och sexuellt misshandlad där du mår fysiskt och psykiskt illa varje dag? Bara undrar.
Ja faktisk har jag varit det men till skillnad från henne VALDE jag att inte agera på det. Faktum är att väldigt många om inte de flesta i längre förhållanden har haft problen i relationer och/eller någon gång blivit förälskade i någon annan men VALT att inte agera på det.
Så nej det är inte alls situtionsberoende det är personberoende. Det avgörs av hur den enskilda individen valt att hantera sotuationen INTE av situationen i sig.
Om hon var så missnöjd varför avslutade hon inte förhållandet innan hon teäffade någon annan? Och när hon väl blev förälskad varför avslutade hon inte förhållandet innan hon inledde något med den nya?
Massor av människor gör så dagligen varför gjorde inte hon?
Alltså, ni som är otrogna har samma unkna människosyn som sexköpare!
Kräks på er!
Har själv aldrig varit otrogen och skulle nog aldrig kunna vara det. Men jag är nyfiken, ni som varit otrogna någon gång, hur gick det till?
Hur kom ni i kontakt med varann?
Vad gjorde ni när ni träffades? Vart det sex direkt eller bara hångel? Var det romantisk stämning?
Hur kändes det efteråt? Samvetskval eller en lust efter att ses igen?
Klart du tycker så, för det lägger ju ansvaret för egna handlingar på situationen och det är ju jätteskönt att kunna göra som man vill och slippa ta ansvar för det.
Självklart kan alla välja hur de vill agera, det gäller även lagen, men då får man oxå acceptera konsekvenserna för sitt agerande, när det gäller olagliga saker får man fängelse eller böter, när det gäller otrohet får man stå ut med att omgivningen tycker man är ett asshole.
Hon kanske ditten och hon kanske datten, det spelar lixom ingen roll vad hon tänkte eller kände, det som räknas är hur hon agerade.Alla tänker nåt när de gör något, men hur man agerar är det som man kommer bedömmas efter inte vad man tänkte.