Att leva
Jag är inte direkt kroniskt deprimerad, jag funktionerar i vardagen, känner glädje, skrattar en hel del och kan ta initiativ till att genomföra det som bör genomföras. Om det börjar bildas dammråttor i hörnen av mitt rum plockar jag fram dammsugaren och dammsuger. Om mina blommor börjar slaka tar jag och ger dom vatten. Om mina vänner behöver stöd finns jag där för dom, alltid. Ibland när jag känner mig trött och mosig kan jag trots detta tvinga mig själv att genomföra ett extra hårt träningspass, då kickar endorfinerna igång och jag blir piggare. När jag känner mig nere vet jag att jag alltid kan sätta på en riktigt upplyftande låt och humöret vänder oftast till det bättre, ibland kan jag inte låta bli att dansa till följd på detta, vilket bara gör mig gladare. Jag mår hyfsat bra helt enkelt.
Jag har även ett nuvarande heltidsjobb som jag också trivs bra med, älskar mina kollegor och trivs som fisken i vattnet. Jag har framtidsvisioner och mål, jag är ung och lever loppan, i mina bästa år så att säga.
Men trots allt så känner jag ingen vidare livslust. Det är inte så att jag kommer hoppa framför första tåg som passerar, eller hoppa från en höjd som ger en garanterad död, det
kommer nog aldrig ske. Men om jag hade haft en pistol hade jag skjutit mig själv för längesen. Jag har känt såhär otroligt länge, sen tonåren, vilket gör denna tankegång snart 8 år gammal.
Jag upprepar, jag känner glädje och tillfredsställelse till livet i sig, men jag tror inte att jag kommer att leva ett långt liv i och med att det inte är någonting jag vill, jag strävar inte efter att bli gammal och grå. Jag önskar verkligen att man kunde ta sig ut ur livet på ett enklare sätt än genom självmord, det är så brutalt och chockerande för många, men jag förstår dom som faktiskt gör det.
Vill bara veta om det här är någorlunda normalt? Alla tänker ju på döden i olika former, men i vilken utsträckning börjar det bli konstigt? Vågar ju inte berätta det här öppet för någon i min närhet för det skulle göra dom oroliga förstås. Är inte självmordsbenägen men det kanske kan uppfattas så.
Tänker nån av er såhär också? Finns det någon som kan relatera till ämnet?