Min dotters blåsljud upptäcktes först när hon var ett och ett halvt. Vi fick göra ultraljud hos hjärtspecialist ett par veckor senare och han konstaterade det som ofarligt. Det är inte säkert att det kommer att växa bort (eftersom mitt eget inte gjort det), men det ger inga symptom. Vi är en familj av blåsljud (jag, morbror, mormor, farfar, faster) så det är helt klart ärftligt i hennes fall. 

Vi fick komma på knappt två veckor mitt i sommaren med ett i övrigt fullt friskt  barn, helt utan symptom, där första läkaren redan konstaterat att det med allra största sannolikhet var helt ofarligt. Det var främst för att stilla föräldrars oro och inte för barnets skull.