Rädd kvinna!

Oj vad jobbigt! Kan de inte göra ett vändningsförsök till?

Har ingen erfarenhet av kejsarsnitt, bara av vaginala så kan tyvärr inte ge några tips men är förslossningsrädd så vet hur det känns att ha panik inför förlossning! Mina vaginala förslossningar var inte underbara så jag bävar nu inför tredje.

Önskar dig massor med lycka till, det blir nog bra ska du se!!

Akutsnitt pga havandeskapsförgiftning i vecka 35+1, mitt i natten och julhelg. All personal var professionella, trevliga och hänsynsfulla. Snittet i sig tog kortast tid, det tog längre tid med förberedelser och att sy. Mitt barn kom ut och mådde bra, jag fick honom på bröstet en liten stund innan han skulle vägas osv. Pappan följde med sonen överallt, till vägning och när jag låg på uppvaket och väntade på att ryggmärgsbedövningen skulle släppa. Jag var sängliggande ett tag till, tills de fick ned mitt blodtryck. Efter ca 24 timmar tog jag mina första steg och duschade. Såret kändes nästan inte alls, inte ens i början. Idag 6 år senare är det lite dålig känsel vid ärret, det är allt.

Sonen kom oss båda väldigt nära från början, jag tror det beror på att sina första timmar som nyfödd sov han hud mot hud på sin pappas håriga bröst (jag var på uppvaket, de var på BB).

Jag har bara fått vaginalt men båda ggr sövas efteråt pga att moderkakan ej lossnat. Med första pojken fick jag inte träffa sonen på 6h när jag låg på uppvakta. Andra gången bad jag om att maken och sonen skulle få komma ner till uppvärmt så jag inte skulle missa de första timmarna som bebis är vaken osv. Och det fick de göra. Så pratat med din bm om man redan nu kan bestämma sådant om du känner att du skulle vilja det :)

Uppvaket ska det stå inte uppvärmt :)

Tack snälla du!! Urs va jobbigt att dina tidigare förlossningar inte gett dig någon bra erfarenhet. Att ha förlossningsrädsla är verkligen inget kul. Hoppas nästa förlossning blir bra för dig!

Jag snittades pga sätesbjudning och en bestämd krabat i magen som inte ville gå med på vändningsförsök. Mitt sista vändningsförsök va på en lördag, bokades in för snitt onsdagen efter.

Jag va inte inställd på snitt innan det blev av. Men är så nöjd med bemötandet och upplevelsen.

Det tuffaste rent fyiskt med snitt för min del va att fasta inför snittet (jag tycker om att äta). Hade inte särskilt ont efter. Eller snarare att snitt smärtan maskerades då det strulade lite med amningen så hade mer ont i brösten än från snittet.

Där jag snittades så la dom bebis hud mot hud direkt på op salen. Min man fick klippa navelsträngen när dottern låg på mig och vi va tillsammans alla tre på uppvaket och sedan fick maken vara med att skjutsa upp mig till avdelning. Verkar vara lite olika hur rutinerna ser ut efter snitt men vi va tillsammans alla tre hela tiden på opsalen, på uppvaket och på avdelning efteråt.

Har bara ett barn så har ingen vaginal förlossning att jämföra med.

Lycka till och hoppas du får besked snart på när/hur det blir!

Jag har blivit snittad två gånger. En vag förlossning emellan snitten.

Båda snitten berodde på sätesbebisar medan den vaginala bebisen var såklart fint nedåt.

Värst för mig i det hela var att få en kateter insatt. Lite så att jag grät och skrattade där i sjukhussängen vid andra snittet. Ja över att det som faktiskt går på en sekund var det enda som jag var besvärad över.

Med det sagt menar jag att snitt är smidigt på så sätt att det finns vårdpersonal hos dig hela tiden. Jag mådde illa av ryggbedövningen, men så fort jag sa det fick jag lite grejer i kanylen och vid nästa snitt fick jag extra mot illamående inför operationen.

Smärtan är dock värre vid andra snittet, men hanterbart. Det går över efter nån dag och man kan få extra smärtstillande för det. Första snittet var som nån annan nämnde förvånansvärt lättsam. En intressant grej som många inte får uppleva, det vill säga dom som inte snittats, är känslan av när tarmarna ramlar ner i kroppen. Det sker när man ställer sig upp första gången efter operationen. Bebisen, moderkakan och sånt jox är ju borta. Tarmarna som varit upptryckta mot revbenen känns det som, ramlar helt enkelt ner på din rätta plats. Det gör inte ont, bara en underlig känsla. Sånt pruttar man en hel del, just på grund av detta, när allt ska justeras in på rätt plats. Haha.

Nu väntar jag barn igen och får se fram emot mitt tredje snitt. Ärren är fina linjer och det känns liksom lugnt inför allt. Jag ska bara försöka vara mer cool inför katetern, den känns ju faktiskt knappt nåt.

Jag blev förlöst med ett urakut snitt efter komplikationer vid förlossningen, jag tycker inte att du ska vara orolig för snitt. Det var inte min önskan med snitt men jag hade inget val och det är klart att det gjorde ont i snittet efteråt, det är ju dock en operation men det gjorde ont i ca två veckor. Av själva snittet minns jag inget då jag var sövd. Jag ver inte hur mycket hjälp det här var men jag tycker inte att du behöver oroa dig.

Tack för alla berättelser och stöttande ord. Känner mig lite lugnare. Har även fått tid så det känns lite lättare på nått vis. Det blir nog bra detta i slutändan!