Känner mig som världens sämsta mamma

Men du orkade att skaffa ett barn till.

Det står inte att han frågar saker utan att han ifrågasätter allt - typiskt trotsåldern. TS skriver att orsaker till resursen också är "ständigt pipig, missnöjd, inget tålamod, extremt mycket känslor".

TS, hör med kommunen om du kan få en kontaktfamilj. Det är ju också bra för det yngre barnet och er relation.

Men om du inte orkar med det första barnet, så varför skaffa en till?

Men om du inte orkar med det första barnet, så varför skaffa en till?

Din sambo får jobba på sina problem eftersom ni är två om att uppfostra era barn. Sen är det väl jättebra att förskolan agerar proaktivt, verkligen tumme upp.

Så onödigt att ifrågasätta varför TS skaffade ett barn till, känner flera som har ett krävande barn innan som har skaffat ett syskon till men med tiden ändå klarat det.

TS, det viktigaste att du inte bara hänger upp dig vid det negativa och att ständigt påverkas av att barnet piper/ trotsar hela tiden. Försök hämta positiv kraft från annat håll.

Vi förstod inte att det skulle fortsätta och att det skulle eskalera. Började med kolik, reflux, gnäll etc. trodde hela tiden att det skulle lösa sig med tiden och på ett visst sätt gjorde det det, eller nej det bara ändrades till ngt annat. Ett halvår innan barn nr 2 föddes började vansinnesutbrotten och allt gallskrik. Min son kan inte prata i normal samtalston, hans normalläge är falsett.

Jag har alltid funnit honom speciell men det är inte förens på utvecklingssamtalet när han var 2.5 år som jag fick gehör från ngn annan att han behövde stöd. Innan har jag bara trott att han är extra känslig.