Skulle du ta med dig ditt vuxna barn?

Fast man kan ju undra hur bra relationen är från förälderns sida sett som inte ens frågar? Skulle man ens få ett ärligt svar? Och nu frågar jag här på diskussionsforumet.

Med tanke på att du med säkerhet vet vad som avhandlades på träffen, så verkar det konstigt att du inte vet om de har en bra relation eller inte.

Har barnet en normal relation till sin förälder då frågar man. Så antagligen är det ingen bra relation de har. och då är det ju inte konstigt det blir så här.

Hur lång är vistelsen?

Är den väldigt lång och barnet inte bor med föräldern så hade jag inte sett det som självklart att föräldern tar med barnet överallt.

Om du är barnet ts kan du väl bara säga till din förälder att du gärna hade velat följa med och att föräldern gärna får fråga nästa gång något liknande händer. Ibland tänker man inte på att fråga.

Jag var med om en liknande händelse.

Min farmor hade tappat livsgnistan och vi visste att hon troligen bara hade något halvår/år kvar. Jag bad min pappa att säga till om han tänkte besöka henne, för att jag gärna ville följa med och träffa henne innan det var försent.

Men det hände flera gånger att han besökte henne utan att tala om det för mig. Och jag blev lite sårad också.

Men vi har en bra relation och jag förstod på något sätt att hela situationen var väldigt jobbig för honom.

Till sist fick jag träffa henne en sista gång.

Du skrev otrevligt och spydigt till TS.  "Behöver du verkligen fråga på ett forum..."   och så vidare...

Ja, i tron att det var föräldern som ställde frågan. TS krånglar till allt genom att skriva i du-form ("Ditt vuxna barn är på besök") så det är inte så märkligt att jag trodde att det var föräldern som skrev, och hade det varit det så hade min kommentar varit fullkomligt relevant.

Självklart, det är någon annans fel att du drog förhastade slutsatser och skrev nedvärderande kommentarer. TS ville ha svar på hur du skulle ha gjort om du var föräldern, så om någon krånglade till det så var det du.

Hade han inte bott hos mig så hade jag inte frågat, då förutsätter jag att det vuxna barnet själv klarar av att ta kontakt med med personer han vill träffa.

Hade det varit något av mina barn hade jag tagit för givet att ingen av de var intresserade av att följa med (men nu är det inte aktuellt eftersom jag har 70 mil till mina vuxna barn och det dubbla till min syster).

Men jag kan tänka mig situationer när man kanske dels vill göra något utan det vuxna besökande barnet och när man vill träffa sitt syskon utan någon annan även om det är ett vuxet barn som kommer överens med fastern/mostern/morbroder/farbrodern.

Man kanske också passar på att göra något "privat" på vägen dit eller hem som antingen är hemligt eller pinsamt eller helt enkelt jobbigt att göra om någon är med.

Är du fastern?

Självklart hör man väl med den man åker till att det är ok, och även om det är ok kanske den andra vill förbereda sig, handla lite mer fika etc

Folk som inte visar hänsyn till andra är ouppfostrade(tyvärr hör många föräldrar till den gruppen)

Fast alltså... vaddå är och hälsar på. Du bor ju hos nån annan?