BF April 2020

Hej tjejer.

Tänkte att jag kanske hoppar in här. Jag hade en väldigt omvälvande dag igår då jag först plussade och sedan några timmar senare dog min farfar. Livet. Mycket känslor i omlopp!

Hade inte fått min mens och gått en vecka över tiden, så jag anade ju vad de va redan innan men ni blev det bekräftat och definitivt. Bf 11 april. Inga symptom öht förutom lite lätt molvärk (och förhöjd temp, kör NC)

Det här är inte mitt första barn, inte mitt andra, ej heller mitt tredje utan mitt fjärde (!?) helt oplanerat då vi hade kondom och jag är därför lite i chock...

har inte hunnit ta in detta än. Det är mycket nu.

Har tidigare graviditeter alltid haft fint stöd just från familjeliv så jag tänkte att jag skriver här :) alla är så fina här.

Är det någon mer som har barn sedan innan?

Kram!

Grattis!!

Vad kul att läsa att det också är ditt fjärde barn. Jag har lite lätt panik över att de blir ?så många barn? men tänker mig att allt löser sig eftersom :)

Hur gamla är dina andra barn?

Okej! :) skönt ändå med några lite större. Mina är 7,4 och 2.

7-åringen är rätt hjälpsam redan så hoppas det håller i sig :)

Vad kul! :) Grattis till dig med.

Är det någon i gruppen som bor i stockholm?

Grattis! :)

Det måste inte komma fler symptom - jag har aldrig haft några ömma bröst och inte kräkts/mått illa en enda gång under någon av mina graviditeter hittills. Så var glad om du slipper :)

Grattis! :)

Jag har inga symptom förutom trög mage (tips mottages gärna för att motverka det!!!) och den fruktansvärda tröttheten som slår omkull mig titt som tätt :)

 

Detta är också vårt fjärde barn, Min yngsta är 2 år (kommer vara nästan 3 när denna kommer) och min äldsta kommer att vara 8 då. Känner lite lätt panik och har svårt att ta in det också. Har inte än känt den där euforiska glädjen som jag haft tidigare gånger, och jag vet inte om det är bra eller dåligt. Är det ett dåligt beslut att behålla om jag inte är jätteglad över det just nu? (så går mina tankar ibland) det är så mycket praktiskt. Men samtidigt så vill jag ju detta. Det växer ju liksom en ny människa i mig.. en del av mig som jag vet att jag kommer att älska. Men ja, äh nu blev det bara massa trams men min tankeverksamhet och mina känslor är lite kaos :)