BF mars 2020 - stannar på FL
Här hoppar jag in! ????
Här hoppar jag in! ????
Jag måste bara få dela med mig av mig erfarenhet till er! Jag har mått uselt under mina graviditeter och även nu har jag spytt och mått pest. Men igår provade jag akupunktur, och oj vilken grej! Från att ha haft en ofantligt äcklig smak i munnen konstant, mått svinilla och inte klarat nåt så gick jag hem och klämde tre chokladbollar och två glas saft som smakade precis som vanligt. Jag känner fortfarande av illamåendet lite men det är mer i bakgrunden och påverkar inte mig i någon större utsträckning.
Mina barn är 10, 7 och 3 år. Än vet de inget. Vi tänkte vänta till vi gjort NIPT.
Gick in i v 6 idag, insemination, första barnet. Är 24 år.
Jag kräks efter varje måltid och mår illa konstant, yrsel, skakar, trött och döhungrig. Inget glammigt liv detta...! Enda jag får behålla är vatten. Kämpar med två skorpor i detta nu, låååångsamt, hoppas de får stanna.
Ska till barnmorskan 26/8. Bf 25/3.
Hejhej.
Jag är i v8+6 idag, vet inte när bf är då jag inte vill veta. Bm sa mars och sen la jag inget datum i minnet. Har ett barn sen innan på 3 år, därefter 3ma efter varandra i v8+. Därav vill jag inte veta så mycket, bara hoppas på att det ska gå vägen denna gång och gå några veckor till så man kan känna sig lite mer säker. Ska på ul imorgon!
Jag följer gärna denna tråd i hopp om att allt ska gå bra, men har inte listat ut ännu hur man gör.. Så om någon har möjlighet att förklara skulle jag vara tacksam :D
Jag fick också tid för inskrivning först i september. Mitt landsting erbjuder dock KUB till alla numera så jag kommer göra det innan jag ens är inskriven. Dock känner jag att det kvittar, minns inte att man gjorde annat än att prata hos bm innan man gjort rutin ul ändå.
Nu har jag fått hem mitt provkit till NIPT, kan ta provet från måndag (10+0) men jag vill inte riskera att det är för lite Dna så min plan är att göra det på onsdag. Så hoppas jag gå svar innan helgen därpå. Vill bara ha det gjort nu så man kan antingen återgå till sitt gamla liv eller börja planera för en bebis!
Så olika det kan vara mellan landstingen, här har de typ precis börjat med KUB för alla, fick inte det med min minsting som precis fyllt 3. :)
Angående psykiskt mående så gör framförallt illamåendet mig nere. Mådde psykiskt dåligt de andra gångerna också under den perioden. Man sitter liksom bara här hemma, har varken ork, möjlighet eller lust att göra något. Sen tyckte jag det blev bättre när man kunde återgå till jobb och ha lite av ett socialt liv igen. Sen blev det dock för mig igen när bebisen kom. Jag fick ingen förlossningsdepression i den meningen men jag kände mig inlåst och ensam innan man hittar rutiner så man kan komma ut ut huset.
Jag har en vecka semester kvar men jag fattar inte hur jag ska fixa att jobba helt, hade kanske klarat halvtid men helt kommer inte gå som det är nu. Va inte sugen på att berätta för chefen riktigt än heller.
Jag plussade för ett par veckor sen, och är nu i v 5+6! Hänger gärna på här i tråden :) hittills är jag smått illamående hela dagen i princip förutom när jag äter. Är även väldigt känslig för typ instängda dofter av inomhus. Det enda som hjälper är att vara ute i friska luften typ! Jag har tid hos bm 23/8, men tror inte det kommer vara något vul eller så. Jag önskar verkligen att jag fick vul eller på nåt sätt känna att graviditeten är verklig! Generellt känner jag mig väldigt orolig över missfall, nästan så det förtar glädjen över att vara gravid! Ni som är oroliga, hur tänker ni för att kunna tänka mer positivt?
Idag har jag tagit och skickat mina prover för nipt, nu är det bara väntan kvar.. Ska få svar inom 7 arbetsdagar så jag hoppas jag vet innan nästa helg.
Jag tycker jag mår bättre nu men är fortfarande lite illamående. Märker det särskilt om jag inte äter i tid vilket jag blivit sämre på för att jag mår lite bättre.
Håller tummarna för dig Lustablong!
Glitterhitta, vi gjorde privat ul för datering till nipt. Sen beställde vi via iona och fick hem provkit. Sen gick jag till min vanliga vårdcentral som tog provet sen skickade jag det själv. Hade också långt till provtagningsställena som va anslutna till företaget som gör nipt.
Va härligt Lustabong!! Djungelvrål lät gott, jag knaprar turkisk peppar.
Ja, vi kryssade i att få veta kön. Spännande, spännande ????
Glitterhitta- jaha, ja då förstår jag att det inte blir någon skillnad.. bor du uppåt landet?
Jag hade åkt 30 mil om det va enda sättet men jag hade nog försökt göra allt på samma gång då.
Jag äter också mer än jag troligen bör, just för att kontrollera illamåendet. När jag väl mår bra ska jag tänka mer på kosten och försöka röra mer på mig men nu får det vara som det är. Gick också upp 30kg med första och 25kg med andra. Gick lite bättre med tredje, typ 15kg kanske.
Jag förstår att det är bättre att gå upp lagom men jag tycker man ska sluta få kvinnor att må dåligt för att man gått upp "För mycket". Jag tror man gör så gott man kan!
Jag har inte träffat min bm än, gick till en annan med de två senaste men det ligger 2 mil bort och förut jobbade jag åt det hållet. Min första bm med första barnet bytte jag, det va den äldre kvinna som påstod att jag troligen hade klamydia när jag va orolig för att jag hade bruna flytningar i början. Hade inget förtroende alls för henne efter det.
Jag har berättat för mina två närmsta vänner och för mannens bror som vi står väldigt nära. Resten ska få veta nästa vecka om allt är som det ska.
Jag hoppas verkligen inte någon frågar men det skulle inte förvåna mig då folk är så fruktansvärt oförskämda, jag tänker inte berätta på mitt jobb än på ett bra tag men det är en jävel som har frågat mig då och då sedan februari om jag är gravid. Blir extra provocerad nu när jag faktiskt är det.
Glitterhitta: Vilken sorglig chef! Hoppas hon inte kläcker ur sig mer dumheter innan du hinner berätta själv!
Jag är dock oclså orolig att någon på jobbet ska sakna spärrar och ställa frågan! Jag har gått upp lite och min mage är svullen efter att ha ätit anibiotika i flera omgångar hela sommaren.