• Anonym (Olust­ig)
    Thu 8 Aug 2019 01:37
    18322 visningar
    244 svar
    -7
    244
    18322

    hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?

    Hej alla

    Finns det någon här inne som har några tips/tankar/idéer kring hur man får ett öppet förhållande att fungera när bara den ena parten vill ha det öppet? Går det överhuvudtaget?

    Jag vill ha ett öppet förhållande, men min partner säger sig känna sig otillräcklig och värdelös av tanken att inte "räcka till" för mig. Jag har försökt förklara att det inte handlar om det (vi har f.ö. fantastiskt sex) utan om att jag helt enkelt behöver olika människor för sex.

    Vi är överens om att det vi har är för bra för att bara kasta bort, så vi vill verkligen båda två få det här att funka - men hur? Jag vet tyvärr redan att jag inte kommer att kunna ändra på hur jag är - om vi skulle bestämma oss för ett monogamt förhållande för min partners skull, så skulle det istället bli att jag träffade andra i smyg - och det vill jag inte. Så om det öht ska funka är det min partner som får ändra på sig, och acceptera att jag träffar andra. Frågan är om det öht är möjligt? Jag vill ju att vi båda ska kunna må bra i det här, inte att min partner bara ska bita ihop och stå ut liksom.

    Finns det någon som har några erfarenheter, tankar, råd, eller tips att dela med sig av här hade jag varit jättetacksam...

  • Svar på tråden hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?
  • Anonym (Olust­ig) Trådstartaren
    Tue 13 Aug 2019 16:39
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-13 13:13:18 följande:
    på vilket sätt säger det emot mig när du svarar på min fråga " har du frågat din partern att det är han som måste ändra på sig för du kommer inte ändra på dig och du svarar mig genom att säga Nej naturligtvis inte!??
    Exempelvis för att de direkta citaten visar att det inte öht var detta du frågade mig. Det du frågade mig var detta:
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-09 12:00:05 följande:

    Har du sagt exakt så till honom? har du det?


    Dvs, du frågade mig om jag formulerat mig på samma sätt när jag pratade med min partner som jag  formulerat mig i trådstarten här. På det svarade jag "naturligtvis inte", eftersom jag formulerade mig på ett annat sätt när jag tog upp det hela med honom. Klart som korvspad.

    De direkta citaten säger även emot dig för att du beskyller mig för efterkonstruktioner, när det bara är du som håller på med det, genom att först ställa frågan "Har du sagt exakt så till honom? har du det?", för att sen påstå att det du frågade var "har du frågat din partern att det är han som måste ändra på sig för du kommer inte ändra på dig

    Med lite god vilja kan man ju dock tolka denna efterkonstruktion från din sida som att du helt enkelt inte insåg att det du frågade efter första gången var hur jag formulerat mig. Du kanske faktiskt ansåg att den normala tolkningen av "Har du sagt exakt så till honom? har du det?" är "har du berättat detta för honom", eller "har du förklarat detta för din partner" eller liknande (jag antar att det är det du menar med den ganska osammanhängande frågan "har du frågat din partern att det är han som måste ändra på sig för du kommer inte ändra på dig"). Alltså besvarade jag även denna fråga i inlägg #210:
    Anonym (Olustig) skrev 2019-08-12 01:33:34 följande:
    När det gäller INNEHÅLL, å andra sidan - alltså VAD jag pratar om med er här inne, respektive med min partner - är där däremot naturligtvis ingen skillnad. Det finns ingenting som jag sagt här inne som jag inte också pratat (och pratar) om med honom.
    Och ändå - ändå! - fick jag detta fullkomligt bisarra svar:
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-12 11:26:00 följande:
    Jag var väldigt tydligt med min fråga men omedvetet tror jag du vänder på det till din fördel. 
    Jag kopierar igen :

    Detta har du skrivit om dig och din partner i din egen trådstart! (Det måsste du väl inse? ) :

    "Jag vet tyvärr redan att jag inte kommer att kunna ändra på hur jag är Så om det öht ska funka är det min partner som får ändra på sig, och acceptera att jag träffar andra"

    Sedan frågade jag om du sagt så till din partner och då svarar du så här i #188:
    Nej ,Naturligtvis inte.Trådstarten var till för er här inne. 
    Du svarade: Nej naturligtvis inte!

    för att påminna dig så får du en kopia på ditt eget inläågg #188
    Nej, naturligtvis inte. Trådstarten var till för er här inne, för att förklara situationen. Tänkte inte riktigt på finkänsligheten där, utan mer på att vara tydlig med hur landet ligger, för att ni här inne skulle förstå. Men ok, jag förstår din poäng, och hur det kan misstolkas. 
    Slutligen:
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-13 13:13:18 följande:
    När ber du allmänheten om hjälp att förklara för dig vad jag menar så skickar du omedvetna dolda budskap:
    1. Tintin är dum och kan inte förklara för det är tinin det är fel på -inte mig
    Detta är ett skydd- du vill skydda dig från något
    2. Du kallar mig henne- hur vet du att jag är en hon??
    detta avspeglar en människa som helhet som tex att göra bedömningar tagen ur luften 
    1. Jag ber om ursäkt för detta; jag kan förstå hur du kan uppfatta det så, även om det faktiskt, helt ärligt, inte var menat så - vare sig öppet eller underförstått. Ja, jag tycker jag att dina inlägg är väldigt svåra att förstå, och ja, anledningen till att jag har svårt att förstå dem är helt klart att du inte är så bra på att uttrycka dig (förlåt, men det är du faktiskt inte). Däremot är det inte sant att jag anser att det är fel på dig men inte på mig. Jag anser att det är precis lika illa att (som i mitt fall) inte kunna se förbi felaktiga ordval och osammanhängande meningsbyggnad, och bara fatta vad folk menar. Det är en stor brist hos mig. Därför bad jag andra, som förhoppningsvis är bättre på det än mig, om hjälp. 

    2. Ja, jag är definitivt skyldig till att bara ha antagit detta utan att veta. Det kan naturligtvis tyckas fel att bara anta saker, men det är något som vi alla gör, hela tiden. Det är väldigt hårt att påstå att ett felaktigt antagande, som dessutom är synnerligen irrelevant i sammanhanget, visar att jag generellt inte bryr mig utan bara tar saker ur luften. Hade ditt kön varit nåt som öht spelat någon som helst roll hade jag tagit reda på det; inte bara antagit.

    Avslutningsvis vill jag bara säga att om det är någon av oss två som genomgående, från början till slut i den här tråden, har antagit saker, feltolkat saker, och dessutom uttryckt sig otrevligt, nedlåtande, dumförklarande och allmänt aggressivt så... tjae, det är inte jag.
  • Tue 13 Aug 2019 16:41
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-12 11:26:00 följande:

    förlåt men de du håller på med är efferhandskonsrukion och de gör man pga sk självbedrägeri för att förverkliga sina egocentriska behov.

    Det håller aldrig! Detta är en klassisk företeelse.

    Jag var väldigt tydligt med min fråga men omedvetet tror jag du vänder på det till din fördel. 

    Jag kopierar igen :

    Detta har du skrivit om dig och din partner i din egen trådstart! (Det måsste du väl inse? ) :

    "Jag vet tyvärr redan att jag inte kommer att kunna ändra på hur jag är Så om det öht ska funka är det min partner som får ändra på sig, och acceptera att jag träffar andra"

    Sedan frågade jag om du sagt så till din partner och då svarar du så här i #188:

    Nej ,Naturligtvis inte.Trådstarten var till för er här inne. 

    Du svarade: Nej naturligtvis inte!

    för att påminna dig så får du en kopia på ditt eget inläågg #188Nej, naturligtvis inte. Trådstarten var till för er här inne, för att förklara situationen. Tänkte inte riktigt på finkänsligheten där, utan mer på att vara tydlig med hur landet ligger, för att ni här inne skulle förstå. Men ok, jag förstår din poäng, och hur det kan misstolkas. 


    Tintin, vi läser svaren du får väldigt olika. I svaret Naturligtvis inte, (osv) läser jag att hon naturligtvis inte uttrycker sig så plumpt och otrevligt när hon pratar med sin partner, men skriver det som hon gör i tråden för att det är enklast att vara plump ibland, våra känslor är antagligen inte lika viktiga för ts som hennes partners känslor är. Jag ser varken efterhandskonstruktion eller självbedrägeri, däremot en stor vilja att ta in olika tankar och verkligen förstå de synpunkter du kommer med, men inte heller jag förstår riktigt vad du vill.
  • Anonym (Olust­ig) Trådstartaren
    Tue 13 Aug 2019 16:47
    Oerhörd skrev 2019-08-13 16:41:12 följande:
    Tintin, vi läser svaren du får väldigt olika. I svaret Naturligtvis inte, (osv) läser jag att hon naturligtvis inte uttrycker sig så plumpt och otrevligt när hon pratar med sin partner, men skriver det som hon gör i tråden för att det är enklast att vara plump ibland, våra känslor är antagligen inte lika viktiga för ts som hennes partners känslor är. Jag ser varken efterhandskonstruktion eller självbedrägeri, däremot en stor vilja att ta in olika tankar och verkligen förstå de synpunkter du kommer med, men inte heller jag förstår riktigt vad du vill.
    Tack för detta, verkligen Hjärta Exakt så. Exakt så. Och nu skäms jag för att jag blivit provocerad...
  • Anonym (går inte)
    Tue 13 Aug 2019 17:15
    +1
    Anonym (Olustig) skrev 2019-08-12 09:33:09 följande:

    Återigen: jag har inte ställt honom inför ett sånt ultimatum. Det hade aldrig fallit mig in att ställa ett sånt ultimatum. Jag har förklarat för honom hur jag fungerar, och gett honom chansen att välja mellan att göra slut och att ha ett öppet förhållande. Jag skulle så klart kunna avsluta förhållandet också, men jag tycker att det är ganska rimligt att det är HAN som får avgöra om HAN vill prova ett öppet förhållande eller göra slut.


    Anonym (Olustig) skrev 2019-08-12 09:33:09 följande:

    Återigen: jag har inte ställt honom inför ett sånt ultimatum. Det hade aldrig fallit mig in att ställa ett sånt ultimatum. Jag har förklarat för honom hur jag fungerar, och gett honom chansen att välja mellan att göra slut och att ha ett öppet förhållande. Jag skulle så klart kunna avsluta förhållandet också, men jag tycker att det är ganska rimligt att det är HAN som får avgöra om HAN vill prova ett öppet förhållande eller göra slut.


    Anonym (Olustig) skrev 2019-08-12 09:33:09 följande:

    Återigen: jag har inte ställt honom inför ett sånt ultimatum. Det hade aldrig fallit mig in att ställa ett sånt ultimatum. Jag har förklarat för honom hur jag fungerar, och gett honom chansen att välja mellan att göra slut och att ha ett öppet förhållande. Jag skulle så klart kunna avsluta förhållandet också, men jag tycker att det är ganska rimligt att det är HAN som får avgöra om HAN vill prova ett öppet förhållande eller göra slut.


    Jag tror att det här är en sån där avgörande fråga där man måste vara ungefär på samma plan för att förhållandet ska fungera, på samma sätt som det i längden blir ohållbart att vara tillsammans om den ena absolut vill ha barn och den andra inte.
  • Tintin i Amerik­a
    Wed 14 Aug 2019 00:01
    1. Jag ber om ursäkt för detta; jag kan förstå hur du kan uppfatta det så, även om det faktiskt, helt ärligt, inte var menat så - vare sig öppet eller underförstått. Ja, jag tycker jag att dina inlägg är väldigt svåra att förstå, och ja, anledningen till att jag har svårt att förstå dem är helt klart att du inte är så bra på att uttrycka dig (förlåt, men det är du faktiskt inte). Däremot är det inte sant att jag anser att det är fel på dig men inte på mig. Jag anser att det är precis lika illa att (som i mitt fall) inte kunna se förbi felaktiga ordval och osammanhängande meningsbyggnad, och bara fatta vad folk menar. Det är en stor brist hos mig. Därför bad jag andra, som förhoppningsvis är bättre på det än mig, om hjälp. 
    2. Ja, jag är definitivt skyldig till att bara ha antagit detta utan att veta. Det kan naturligtvis tyckas fel att bara anta saker, men det är något som vi alla gör, hela tiden. Det är väldigt hårt att påstå att ett felaktigt antagande, som dessutom är synnerligen irrelevant i sammanhanget, visar att jag generellt inte bryr mig utan bara tar saker ur luften. Hade ditt kön varit nåt som öht spelat någon som helst roll hade jag tagit reda på det; inte bara antagit.

    Avslutningsvis vill jag bara säga att om det är någon av oss två som genomgående, från början till slut i den här tråden, har antagit saker, feltolkat saker, och dessutom uttryckt sig otrevligt, nedlåtande, dumförklarande och allmänt aggressivt så... tjae, det är inte jag.
    starkt av dig at be om ursäkt! 
    Du har rätt jag skriver på ett sätt som är svårt att förstå sig på.
    Men jag ser bakom vad människor gör säger mm och många ggr är många inte medvetna om vad de vill och gör. Många är styrda av sin barndom. 
  • Tintin i Amerik­a
    Wed 14 Aug 2019 00:03
    Oerhörd skrev 2019-08-13 16:41:12 följande:
    Tintin, vi läser svaren du får väldigt olika. I svaret Naturligtvis inte, (osv) läser jag att hon naturligtvis inte uttrycker sig så plumpt och otrevligt när hon pratar med sin partner, men skriver det som hon gör i tråden för att det är enklast att vara plump ibland, våra känslor är antagligen inte lika viktiga för ts som hennes partners känslor är. Jag ser varken efterhandskonstruktion eller självbedrägeri, däremot en stor vilja att ta in olika tankar och verkligen förstå de synpunkter du kommer med, men inte heller jag förstår riktigt vad du vill.
    Jag har en känsla av att du försvarar TS!
    Men det är ok det är jag van vid för det är en kvinna du försvarar och det är helt ok.
  • Wed 14 Aug 2019 00:52
    Anonym (Olustig) skrev 2019-08-13 16:47:10 följande:

    Tack för detta, verkligen  Exakt så. Exakt så. Och nu skäms jag för att jag blivit provocerad...


    Tror att det är lättare att missuppfatta när åsikterna går isär...

    Men du, hur går samtalen med din partner?
  • Anonym (Olust­ig) Trådstartaren
    Wed 14 Aug 2019 01:37
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-14 00:01:42 följande:
    starkt av dig at be om ursäkt! 
    Starkt vet jag inte direkt... jag tycker att det är en självklarhet att man ber om ursäkt när man inser att man uttryckt sig på ett dumt sätt, precis som att det är en självklarhet att man inser att man kan göra misstag - och erkänner dem när man gör dem. Men tack för ditt erkännande i alla fall, det värmer :)
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-14 00:01:42 följande:
    Du har rätt jag skriver på ett sätt som är svårt att förstå sig på.
    Men jag ser bakom vad människor gör säger mm och många ggr är många inte medvetna om vad de vill och gör. Många är styrda av sin barndom. 
    Att vi människor inte alltid är medvetna om vad vi vill och hur vi beter oss kan jag absolut hålla med om. Att vi alla på ett eller annat sätt är en produkt av vår barndom håller jag också med om.

    Däremot tänker jag att du kanske ska vara lite försiktig med att tro att du har en speciell förmåga att "se bakom" det folk gör och säger. Du håller själv med om att ditt sätt att skriva är svårt att förstå sig på, vilket jag tolkar som att detta inte är första gången du har varit med om att det uppstått missförstånd i din kommunikation med andra. Och det är ju inte bara andra som har svårt att förstå dig - du tycks ju även ha problem att förstå andra. Bara i denna tråden är det ju tydligt hur du tolkar in saker i det du läser som öht inte stämmer någonstans, och hur du drar långtgående, helt felaktiga, slutsatser om saker och ting utifrån dina egna förvrängda feltolkningar. Sen, när dina feltolkningar motbevisas, så avfärdar du det bara envist som efterkonstruktioner, självbedrägeri mm, istället för att faktiskt tänka att "ok , jag kanske misstog mig", och be om ursäkt. Kan du nånstans se att du är ute på  ganska hal is här? Jag säger inte detta för att bråka, utan bara som en... vädjan (i brist på bättre ord) till dig att inte lita för mycket på den där förmågan du tror att du har. Dels kan den komma att orsaka många onödiga problem för dig själv - men ok, det är ju din ensak om du vill utsätta dig för det - men ffa gör du ju livet surt för andra genom att sätta dig till doms över dem utifrån dina helt egna, hemmasnickrade tolkningar av saker och ting.

    Jag hoppas att du förstår vad jag menar, och inte tar detta som ett försök att provocera dig (för det är inte så det är menat), utan som en helt seriöst menad uppmaning till eftertanke och sund självkritik. Jag kanske inbillar mig... men det känns som att du lagt lite av den ilska och stridslystenhet som genomsyrat dina tidigare inlägg åt sidan i ditt senaste inlägg så jag har lite hopp om att du kan ta detta på ett konstruktivt sätt.
  • Anonym (Olust­ig) Trådstartaren
    Wed 14 Aug 2019 01:46
    Oerhörd skrev 2019-08-14 00:52:55 följande:
    Tror att det är lättare att missuppfatta när åsikterna går isär...

    Men du, hur går samtalen med din partner?
    Ja, visst är det så.

    Samtalen går faktiskt bra tycker jag :) Oklart än vad det slutliga beslutet blir (och det lär ju dröja ett tag till), men oavsett vilket så funkar vår kommunikation väldigt bra. Han känner sig tryggare och tryggare i det här säger han, och vi känner båda att vi har fullt förtroende för varandra, och respekterar och älskar varandra, och det är ju trots allt det viktigaste. Kommer han sen fram till att han inte fixar att leva i ett öppet förhållande så känns det väldigt sorgligt, men vi kommer i alla fall att skiljas åt som vänner, utan några hard feelings eller gammalt groll som ligger och lurar. Det känns väldigt skönt. 
  • Tintin i Amerik­a
    Wed 14 Aug 2019 09:29
    Anonym (Olustig) skrev 2019-08-14 01:37:30 följande:
    Starkt vet jag inte direkt... jag tycker att det är en självklarhet att man ber om ursäkt när man inser att man uttryckt sig på ett dumt sätt, precis som att det är en självklarhet att man inser att man kan göra misstag - och erkänner dem när man gör dem. Men tack för ditt erkännande i alla fall, det värmer :)
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-14 00:01:42 följande:
    Du har rätt jag skriver på ett sätt som är svårt att förstå sig på.
    Men jag ser bakom vad människor gör säger mm och många ggr är många inte medvetna om vad de vill och gör. Många är styrda av sin barndom. 
    Att vi människor inte alltid är medvetna om vad vi vill och hur vi beter oss kan jag absolut hålla med om. Att vi alla på ett eller annat sätt är en produkt av vår barndom håller jag också med om.

    Däremot tänker jag att du kanske ska vara lite försiktig med att tro att du har en speciell förmåga att "se bakom" det folk gör och säger. Du håller själv med om att ditt sätt att skriva är svårt att förstå sig på, vilket jag tolkar som att detta inte är första gången du har varit med om att det uppstått missförstånd i din kommunikation med andra. Och det är ju inte bara andra som har svårt att förstå dig - du tycks ju även ha problem att förstå andra. Bara i denna tråden är det ju tydligt hur du tolkar in saker i det du läser som öht inte stämmer någonstans, och hur du drar långtgående, helt felaktiga, slutsatser om saker och ting utifrån dina egna förvrängda feltolkningar. Sen, när dina feltolkningar motbevisas, så avfärdar du det bara envist som efterkonstruktioner, självbedrägeri mm, istället för att faktiskt tänka att "ok , jag kanske misstog mig", och be om ursäkt. Kan du nånstans se att du är ute på  ganska hal is här? Jag säger inte detta för att bråka, utan bara som en... vädjan (i brist på bättre ord) till dig att inte lita för mycket på den där förmågan du tror att du har. Dels kan den komma att orsaka många onödiga problem för dig själv - men ok, det är ju din ensak om du vill utsätta dig för det - men ffa gör du ju livet surt för andra genom att sätta dig till doms över dem utifrån dina helt egna, hemmasnickrade tolkningar av saker och ting.

    Jag hoppas att du förstår vad jag menar, och inte tar detta som ett försök att provocera dig (för det är inte så det är menat), utan som en helt seriöst menad uppmaning till eftertanke och sund självkritik. Jag kanske inbillar mig... men det känns som att du lagt lite av den ilska och stridslystenhet som genomsyrat dina tidigare inlägg åt sidan i ditt senaste inlägg så jag har lite hopp om att du kan ta detta på ett konstruktivt sätt.

    Anonym (Olustig) skrev 2019-08-14 01:37:30 följande:
    Starkt vet jag inte direkt... jag tycker att det är en självklarhet att man ber om ursäkt när man inser att man uttryckt sig på ett dumt sätt, precis som att det är en självklarhet att man inser att man kan göra misstag - och erkänner dem när man gör dem. Men tack för ditt erkännande i alla fall, det värmer :)
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-14 00:01:42 följande:
    Du har rätt jag skriver på ett sätt som är svårt att förstå sig på.
    Men jag ser bakom vad människor gör säger mm och många ggr är många inte medvetna om vad de vill och gör. Många är styrda av sin barndom. 
    Att vi människor inte alltid är medvetna om vad vi vill och hur vi beter oss kan jag absolut hålla med om. Att vi alla på ett eller annat sätt är en produkt av vår barndom håller jag också med om.

    Däremot tänker jag att du kanske ska vara lite försiktig med att tro att du har en speciell förmåga att "se bakom" det folk gör och säger. Du håller själv med om att ditt sätt att skriva är svårt att förstå sig på, vilket jag tolkar som att detta inte är första gången du har varit med om att det uppstått missförstånd i din kommunikation med andra. Och det är ju inte bara andra som har svårt att förstå dig - du tycks ju även ha problem att förstå andra. Bara i denna tråden är det ju tydligt hur du tolkar in saker i det du läser som öht inte stämmer någonstans, och hur du drar långtgående, helt felaktiga, slutsatser om saker och ting utifrån dina egna förvrängda feltolkningar. Sen, när dina feltolkningar motbevisas, så avfärdar du det bara envist som efterkonstruktioner, självbedrägeri mm, istället för att faktiskt tänka att "ok , jag kanske misstog mig", och be om ursäkt. Kan du nånstans se att du är ute på  ganska hal is här? Jag säger inte detta för att bråka, utan bara som en... vädjan (i brist på bättre ord) till dig att inte lita för mycket på den där förmågan du tror att du har. Dels kan den komma att orsaka många onödiga problem för dig själv - men ok, det är ju din ensak om du vill utsätta dig för det - men ffa gör du ju livet surt för andra genom att sätta dig till doms över dem utifrån dina helt egna, hemmasnickrade tolkningar av saker och ting.

    Jag hoppas att du förstår vad jag menar, och inte tar detta som ett försök att provocera dig (för det är inte så det är menat), utan som en helt seriöst menad uppmaning till eftertanke och sund självkritik. Jag kanske inbillar mig... men det känns som att du lagt lite av den ilska och stridslystenhet som genomsyrat dina tidigare inlägg åt sidan i ditt senaste inlägg så jag har lite hopp om att du kan ta detta på ett konstruktivt sätt.
    bra skrivet! Att be om ursäkt uppfattas som svagt i vårt samhälle idag. Och att tacka är något fullt enligt våra normer.

    Många ggr tänker man inte på men om man tittar noga så ber vi om ursäkt och tackar betydligt färre gånger än att verkligen göra det. 
    Och när vi väl gör det så uppfattas det som om man gör det av egoistiska skäl.
    De som inte känner igen sig i detta märker det ganska snabbt efter att ha umgåtts med mig ett tag :). Kanske vi ska ummgås :)  (skojar)

    Jag tar inte illa upp alls! Jag rannsaker mig själv dagligen och vill verkligen göra allt för att inte provocera eller vara kränkande.
    Jag har inte en speciell förmåga eller annat som gör mig speciell utan det jag vill säga är att jag är mkt medveten som människa. Många ggr gör det tyvärr svårare för mig att leva med mina medmänniskor. Jag försöker få människor att bli medvetena och kapa band med vad de har lärt sig genom sina föräldar. 
    Det finns så mkt som behöver förändras. 97% av alla beslut vi tar är baserade på vår barndom. Vår barndom är styrd mkt av påhittade traditioner , vita lögner m.m.

    Jag tänker inte ställa mig i ledet utan vill protestera mot den samhällsordning vi har idag som präglas av egoism! Jag står och vill stå för kärlek.
    Jag kanske inte alltid lyckas men det är min intention!

    Jag håller med dig att jag kan uttrycka mig lite väl hård och det är något min sambo hatar :) men jag är också styrd där av mina gener och barndom.
    Jag är väldigt hård men samtidigt väldigt mjuk människa :)

    Jag ber om ursäkt att du uppfattat mig som ilsken och stridslysten :) 
    Så var det aldrig min mening. 

    Avslutningvis :)
    Om man tar illa vid sig av vad en annan människa säger, beter sig  m.m. betyder det att man har en viss inlärd mottgalighet för det och behöver jobba med sig själv faktiskt för att tex inte känna sig provocerad. 

    Jag önskar dig lycka till hoppas du finner din lycka i livet!
    Om jag hade kunnat hade jag gärna gett min lycka till dig för du är en del av mig.
    Vi alla är ett!
  • Anonym (Olust­ig) Trådstartaren
    Wed 14 Aug 2019 10:51
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-14 09:29:00 följande:

    Anonym (Olustig) skrev 2019-08-14 01:37:30 följande:
    Starkt vet jag inte direkt... jag tycker att det är en självklarhet att man ber om ursäkt när man inser att man uttryckt sig på ett dumt sätt, precis som att det är en självklarhet att man inser att man kan göra misstag - och erkänner dem när man gör dem. Men tack för ditt erkännande i alla fall, det värmer :)Att vi människor inte alltid är medvetna om vad vi vill och hur vi beter oss kan jag absolut hålla med om. Att vi alla på ett eller annat sätt är en produkt av vår barndom håller jag också med om.

    Däremot tänker jag att du kanske ska vara lite försiktig med att tro att du har en speciell förmåga att "se bakom" det folk gör och säger. Du håller själv med om att ditt sätt att skriva är svårt att förstå sig på, vilket jag tolkar som att detta inte är första gången du har varit med om att det uppstått missförstånd i din kommunikation med andra. Och det är ju inte bara andra som har svårt att förstå dig - du tycks ju även ha problem att förstå andra. Bara i denna tråden är det ju tydligt hur du tolkar in saker i det du läser som öht inte stämmer någonstans, och hur du drar långtgående, helt felaktiga, slutsatser om saker och ting utifrån dina egna förvrängda feltolkningar. Sen, när dina feltolkningar motbevisas, så avfärdar du det bara envist som efterkonstruktioner, självbedrägeri mm, istället för att faktiskt tänka att "ok , jag kanske misstog mig", och be om ursäkt. Kan du nånstans se att du är ute på  ganska hal is här? Jag säger inte detta för att bråka, utan bara som en... vädjan (i brist på bättre ord) till dig att inte lita för mycket på den där förmågan du tror att du har. Dels kan den komma att orsaka många onödiga problem för dig själv - men ok, det är ju din ensak om du vill utsätta dig för det - men ffa gör du ju livet surt för andra genom att sätta dig till doms över dem utifrån dina helt egna, hemmasnickrade tolkningar av saker och ting.

    Jag hoppas att du förstår vad jag menar, och inte tar detta som ett försök att provocera dig (för det är inte så det är menat), utan som en helt seriöst menad uppmaning till eftertanke och sund självkritik. Jag kanske inbillar mig... men det känns som att du lagt lite av den ilska och stridslystenhet som genomsyrat dina tidigare inlägg åt sidan i ditt senaste inlägg så jag har lite hopp om att du kan ta detta på ett konstruktivt sätt.
    bra skrivet! Att be om ursäkt uppfattas som svagt i vårt samhälle idag. Och att tacka är något fullt enligt våra normer.

    Många ggr tänker man inte på men om man tittar noga så ber vi om ursäkt och tackar betydligt färre gånger än att verkligen göra det. 
    Och när vi väl gör det så uppfattas det som om man gör det av egoistiska skäl.
    De som inte känner igen sig i detta märker det ganska snabbt efter att ha umgåtts med mig ett tag :). Kanske vi ska ummgås :)  (skojar)

    Jag tar inte illa upp alls! Jag rannsaker mig själv dagligen och vill verkligen göra allt för att inte provocera eller vara kränkande.
    Jag har inte en speciell förmåga eller annat som gör mig speciell utan det jag vill säga är att jag är mkt medveten som människa. Många ggr gör det tyvärr svårare för mig att leva med mina medmänniskor. Jag försöker få människor att bli medvetena och kapa band med vad de har lärt sig genom sina föräldar. 
    Det finns så mkt som behöver förändras. 97% av alla beslut vi tar är baserade på vår barndom. Vår barndom är styrd mkt av påhittade traditioner , vita lögner m.m.

    Jag tänker inte ställa mig i ledet utan vill protestera mot den samhällsordning vi har idag som präglas av egoism! Jag står och vill stå för kärlek.
    Jag kanske inte alltid lyckas men det är min intention!

    Jag håller med dig att jag kan uttrycka mig lite väl hård och det är något min sambo hatar :) men jag är också styrd där av mina gener och barndom.
    Jag är väldigt hård men samtidigt väldigt mjuk människa :)

    Jag ber om ursäkt att du uppfattat mig som ilsken och stridslysten :) 
    Så var det aldrig min mening. 

    Avslutningvis :)
    Om man tar illa vid sig av vad en annan människa säger, beter sig  m.m. betyder det att man har en viss inlärd mottgalighet för det och behöver jobba med sig själv faktiskt för att tex inte känna sig provocerad. 

    Jag önskar dig lycka till hoppas du finner din lycka i livet!
    Om jag hade kunnat hade jag gärna gett min lycka till dig för du är en del av mig.
    Vi alla är ett!
    Men ett så fint avslut på vår ganska hetsiga diskussion! Utifrån det du skriver här verkar vi ha ganska mycket gemensamt trots allt, och tänka likadant i mycket :) Och jag uppskattar verkligen även din ursäkt och din förklaring om dig själv, och din lyckönskan värmer. Jag önskar dig allt gott också, och är verkligen, verkligen glad att vi kunde avsluta så här. Jag hör till den där sorten som liksom bara måste reda ut saker och ting med folk bara för att jag tycker att det är så hemskt om det ska finnas en massa dåliga känslor pga dumma missförstånd. Kram på dig!
  • Tintin i Amerik­a
    Wed 14 Aug 2019 12:30
    Anonym (Olustig) skrev 2019-08-14 10:51:33 följande:
    Men ett så fint avslut på vår ganska hetsiga diskussion! Utifrån det du skriver här verkar vi ha ganska mycket gemensamt trots allt, och tänka likadant i mycket :) Och jag uppskattar verkligen även din ursäkt och din förklaring om dig själv, och din lyckönskan värmer. Jag önskar dig allt gott också, och är verkligen, verkligen glad att vi kunde avsluta så här. Jag hör till den där sorten som liksom bara måste reda ut saker och ting med folk bara för att jag tycker att det är så hemskt om det ska finnas en massa dåliga känslor pga dumma missförstånd. Kram på dig!
    Tack för din förståelse! Jag är inte van att möta människor som har så mkt tålamod och förståelse och svarat mig på vart enda inlägg som jag skrivit till dig trots att du kännt dig provocerad och ev. känt andra känslor av frustration tex m.m. Det vanliga är tyvärr att man hugger till :).
    Du har, som du upplevt provokationer från mig, hjälpt mig delvis att vara mer tydligt och lite snällare :). Tack!

    Du har en fin egenskap det där med att reda ut !
    Många lägger locket på tyvärr.
    Kram tillbaka på dig :)
  • Anonym (Olust­ig) Trådstartaren
    Wed 14 Aug 2019 13:57
    Tintin i Amerika skrev 2019-08-14 12:30:34 följande:
    Tack för din förståelse! Jag är inte van att möta människor som har så mkt tålamod och förståelse och svarat mig på vart enda inlägg som jag skrivit till dig trots att du kännt dig provocerad och ev. känt andra känslor av frustration tex m.m. Det vanliga är tyvärr att man hugger till :).
    Du har, som du upplevt provokationer från mig, hjälpt mig delvis att vara mer tydligt och lite snällare :). Tack!

    Du har en fin egenskap det där med att reda ut !
    Många lägger locket på tyvärr.
    Kram tillbaka på dig :)
    Hjärta Solig
  • Anonym (Maske­n)
    Sun 13 Feb 2022 14:46
    Anonym (Olustig) skrev 2019-08-08 01:37:55 följande:
    hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?

    Hej alla

    Finns det någon här inne som har några tips/tankar/idéer kring hur man får ett öppet förhållande att fungera när bara den ena parten vill ha det öppet? Går det överhuvudtaget?

    Jag vill ha ett öppet förhållande, men min partner säger sig känna sig otillräcklig och värdelös av tanken att inte "räcka till" för mig. Jag har försökt förklara att det inte handlar om det (vi har f.ö. fantastiskt sex) utan om att jag helt enkelt behöver olika människor för sex.

    Vi är överens om att det vi har är för bra för att bara kasta bort, så vi vill verkligen båda två få det här att funka - men hur? Jag vet tyvärr redan att jag inte kommer att kunna ändra på hur jag är - om vi skulle bestämma oss för ett monogamt förhållande för min partners skull, så skulle det istället bli att jag träffade andra i smyg - och det vill jag inte. Så om det öht ska funka är det min partner som får ändra på sig, och acceptera att jag träffar andra. Frågan är om det öht är möjligt? Jag vill ju att vi båda ska kunna må bra i det här, inte att min partner bara ska bita ihop och stå ut liksom.

    Finns det någon som har några erfarenheter, tankar, råd, eller tips att dela med sig av här hade jag varit jättetacksam...


    Blir nyfiken på hur det har gått för er ts?
Svar på tråden hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?