hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?

Han kanske inte måste byta läggning, det är möjligt för en del att förstå och acceptera sin partners annorlunda läggning utan att vilja vara likadan själv. Vi är olika och värderar olika saker i relationer och hos andra på olika sätt. Inte bara gällande sex och flersamhet.

Sant, risk att den monogama hittar en annan person som vill vara monogam. Det är en risk i alla relationer, att en är polyamorös betyder inte att dagens primära partner (om sådan finns) är morgondagens. Även i relationer monogama sinsemellan händer det att den ena hittar en annan hen hellre vill ha en relation med.

Du förstår inte det monogama tänket? Men det är ju det som fungerat bäst för barnen. Två föräldrar som stannat hos varandra och tagit hand om barnen. Om kvinnan inte är monogam, så kan mannen inte veta om barnen är hans. Om mannen inte är monogram, kan han lämna kvinnan och barnen för en annan, eller använda sitt jaktbyte/sina pengar på andra istf sin egen familj.

Har ni barn redan sedan tidigare, tänker ni skaffa barn eller har ni valt bort barn?

Jag förstår inte dig, däremot din man. Jag skulle också känna mig otillräcklig. 

Om din man går med på ett öppet förhållande bara för att han älskar dig så mycket att han vill ha kvar dig till varje pris, så tror jag det bästa för honom är att träffa en annan kvinna som också vill leva monogamt. Att gå från sin monogama instinkt till att bli polygam låter för mig som att gå från övertygat heterosexuell till att bli homosexuell (eller tvärtom). Finns ju många kvinnor som själva är monogama, otur att han skulle fastna för just dig.

Du kan börja med att fråga dig vad det är för knas med dig eftersom du måste ha sex med flera trots att ni har det bra på den fronten. Terapi kanske? 

Jag har varit den som var tvungen att bestämma mig om jag ville prova ett öppet förhållande eller ej. Är i grunden monogam, men blev ihop med en kille som var tydlig med att han vill ha ett öppet förhållande. Vi började som kk och utvecklade känslor så fick ta den diskussionen när vi började dejta på riktigt.

Vad för typ av öppet förhållande är du ute efter? Ett öppet förhållande kan se ut på många sätt. Vill du kunna ha sex med vem som helst utan säga till innan? Vill du kunna ha kärleksrelationer med andra (mer polyrelation)? Vill du att ni får lov ha kk vid sidan om som ni båda måste godkänna först? Hur tänker du dig kring regler och kommunikation? Vad skulle öppet förhållande betyda I PRAKTIKEN för er? Hur tänker du visa honom och bekräfta honom att han faktiskt är din nummer ett? Kommer han kunna ha veto om han inte vill du träffar någon? Kommer han kunna dra i handbromsen om det känns fel för honom eller ni går för fort fram, kommer du respektera hans känslor kring det och klara visa att du förstår och respekterar de känslorna eller kommer du bli arg för att du inte får göra som du vill just då? Hur mycket vill han veta/inte veta om du har sex med någon annan? Hur öppna skall ni vara? Hur mycket tänker DU försöka förstå HONOM, trots att du säger du inte förstår det monogama tänket? För du kan ju inte förvänta dig han skall förstå dig utan vidare om du inte kan förstå honom. Var går era gränser? Var går gränserna för otrohet (det går VISST att vara otrogen även i polyrelationer). Hur ska ni hantera det om någon av er blir förälskad i någon annan? Får ni sova över hos någon eller skall det bara vara sex och sen gå hem? Får ni ha sex med någon annan i ert hem eller är det bortaspel som gäller?

Livet är bra orättvist ibland, de flesta jag känner kämpar för att få loss tid till någon timme på cykeln, gymmet eller vad det nu kan vara. Oftast är man ju halvt stressad och har dåligt samvete mot barn eller partner.

Här blir det istället, jag ska pippa Slobodan från Tinder ikväll. Lugnt va?! Jag tar med insamlingen på vägen..

Ja du har samma val men du har ju redan gjort ditt val. Oavsett om det var samma val från början så ställer du honom inför ett ultimatum, det är ju vad ett ultimatum är.

hur i hellskotta blev ni ihop?
pratade ni inte om detta då?
eller kom detta som en överraskning i flingpaketet?

Han kanske inte måste byta läggning, det är möjligt för en del att förstå och acceptera sin partners annorlunda läggning utan att vilja vara likadan själv. Vi är olika och värderar olika saker i relationer och hos andra på olika sätt. Inte bara gällande sex och flersamhet.

Sant, risk att den monogama hittar en annan person som vill vara monogam. Det är en risk i alla relationer, att en är polyamorös betyder inte att dagens primära partner (om sådan finns) är morgondagens. Även i relationer monogama sinsemellan händer det att den ena hittar en annan hen hellre vill ha en relation med.

Men gud vilket bra och konstruktivt inlägg!!! Tusen tack - verkligen superbra och tänkvärt!! Jag kan väl säga så här: så länge jag får lov att ha sex med andra utan att han lägger in veto stup i kvarten så är jag beredd att låta honom styra och sätta upp alla regler. Jag kan vara så öppen han vill beträffande vem jag träffar när, eller låta honom leva i ovisshet om han hellre vill det. Helt ok om han vill godkänna innan, och han får lägga in veto när han vill - så länge det som sagt inte blir att han säger nej till varenda en. Jag kan hålla mig till enbart sex o sen gå hem osv. Han å sin sida skulle vara helt fri att att träffa vem han ville, hur han ville, när han ville - jag skulle verkligen inte ha något behov överhuvudtaget att styra  över det, så länge han bara ser till att skydda sig. (Eller, jag skulle så klart inte uppskatta om han ställde in saker som vi planerat att göra bara för att han plötsligt ska gå o ha sex med nån annan, men det är ju en annan sak). 

För min del är det inte aktuellt med poly - bara ett öppet förhållande. Jag har levt i polyrelation tidigare och älskat det, men sen är min kompetens vad gäller relationer öht tyvärr ganska miserabel... innan det började bli seriöst med mannen jag träffar nu hade jag bestämt mig för att aldrig mer ha en seriös relation öht - bara kk - så jag är definitivt inte intresserad av att plötsligt ha FLERA kärleksrelationer igen. Jag skulle däremot inte ha några problem med om han skulle bli kär i nån annan och därför vilja övergå till poly. Det troliga är väl dock tyvärr att han i så fall snarare skulle vilja göra slut med mig o istället leva med den andra. Det är ju i så fall en smäll jag får ta.

Jag skulle givetvis inte bli arg om han vill dra i handbromsen, men jag tror inte att jag skulle kunna ha ett förhållande som hela tiden innebär en massa kast mellan "jo men det är ok; du får träffa andra" och "nej förresten, det är inte ok; nu vill jag fundera igen på obestämd tid". Jag skulle inte klandra honom eller bli arg på honom för det, men det skulle inte fungera. Skulle det bli så så skulle jag vara tvungen att avsluta. Men förhoppningsvis på ett så bra sätt som möjligt. 

Det jag menade när jag sa att jag inte förstår monogami var inte att jag inte förstår det på ett intellektuellt plan, eller att jag tycker att det är dumt, fånigt, nåt man borde kunna frigöra sig från eller något annat sådant. Det jag menade var bara att jag har svårt att själv, känslomässigt, förstå det, och därför kan det också vara svårt för mig att stötta honom i hans känslor, helt enkelt för att jag inte vet hur det känns. Är du med? Jag förstår ju t.ex. ATT han känner sig otillräcklig, eftersom han har sagt det, men jag kan inte känslomässigt förstå VARFÖR han känner så, och då kan det vara svårt att veta hur jag ska stötta honom i det. Men jag förstår honom fullt ut i betydelsen att jag respekterar att han känner som han känner, och förstår att det är precis lika "valid" som mitt eget sätt att se saker och ting.

Gränsen för otrohet går där den ene går bakom ryggen på den andre och gör nåt som bryter mot de regler vi satt upp utan att säga nåt. Och ja, självklart kan man vara otrogen både i ett öppet förhållande och i en polyrelation.

Återigen: tusen tack för ett superkonstruktivt inlägg; jag ska ta alla de här frågorna med mig i diskussionen med honom :) Verkligen bra.

Slutligen: vad kom du o din partner fram till? Har du lärt dig att känna dig trygg i ett öppet förhållande, eller bestämde du dig för att säga nej?

Om vi ska utgå ifrån att monogam och polygam handlar om sexuell läggning så innebär det ju att byta läggning eller förneka sin sexuella läggning om man går från en monogam till en polygam relation. Vilket denna tråden handlar om.

Men visst vi kan kalla det livsval istället för läggning om det passar bättre. Det är väl snarare det det är om människor bara kan förväntas byta, alternativt välja att leva med och acceptera något som inte uppfyller ens egen sexuella läggning.

Jag tycker dock att det är ett nedvärderande och förminskande sätt att se på sexuella läggningar.