• Anonym (dejti­ng är död)
    Fri 9 Aug 2019 14:25
    161 visningar
    12 svar
    12
    161

    Varför har folk lessnat på att dejta?

    Enligt nya undersökningar i både Europa och USA så har det visat sig att folk hellre kollar på Netflix än går på dejt. Apparna har förändrat dejtandet och tillgängligheten på många sätt, samtidigt som det aldrig varit svårare för människor att hitta just kärleken!

    Varför har det blivit så tror ni och varför orkar inte människor dejta och överger appar och dejtsidor?

    För egen del är det formatet som är så otroligt oattraktivt. Som en anställningsintervju och istället för en eller två korsförhör, ska du gå på 10, 20, 30 om du har tur, kan lika gärna bli 100, för så lite som ett ett mediokert ligg. Helt enkelt inte värt varken risk eller ansträngning.

  • Svar på tråden Varför har folk lessnat på att dejta?
  • Fri 9 Aug 2019 14:28
    #1

    Folk har inget att vinna på det längre. Det är billigare att vara själv, enklare än att leva upp till outtalade förväntningar och västvärlden är så självhatisk att man inte vill reproducera sig.

  • Anonym (Jo)
    Fri 9 Aug 2019 14:30
    #2

    Jag träffar hellre någon irl än via nätdejting. Det är ju så otroligt ospännande och charmlöst. Trist helt enkelt. Nä fy.

  • Fri 9 Aug 2019 14:39
    #3
    Robert 832 skrev 2019-08-09 14:28:30 följande:

    Folk har inget att vinna på det längre. Det är billigare att vara själv, enklare än att leva upp till outtalade förväntningar och västvärlden är så självhatisk att man inte vill reproducera sig.


    Ja faktiskt så kan jag hålla med dig. Vi har nog fått det för bra, blivit egoister med höga krav och det är för enkelt att överleva i västvärlden.
  • Anonym (A)
    Fri 9 Aug 2019 14:41
    #4
    Anonym (Jo) skrev 2019-08-09 14:30:27 följande:
    Jag träffar hellre någon irl än via nätdejting. Det är ju så otroligt ospännande och charmlöst. Trist helt enkelt. Nä fy.
    Håller med
  • Anonym (Dejti­ngless­)
    Fri 9 Aug 2019 14:51
    #5

    Jag tror också att nätdejting har haft sin peak, alltför många har blivit alltför besvikna alltför många gånger. Förr träffade man sin partner via vänner, föreningar, jobb, skola, hobbies. Utbudet blir mindre men kanske inte lika stressande, de man träffar har redan något gemensamt med mig.

  • Fri 9 Aug 2019 15:24
    #6

    Ren psykologiskt så händer det ju något med människan när man misslyckas allt för många gånger med att gå in en relation på det vis man gör vid dejting.
    Man tappar lätt tilltron till sig själv, relationer, människor och kanske även hela samhället.
    Det är liksom grunden i anknytningsteori att man ska våga lita på och jobba med det man har, och inte backa så fort man känner sig osäker.
    Så som det är nu har man väl förstört ett par generationer.

  • Anonym (Pelle­)
    Fri 9 Aug 2019 15:29
    #7

    Jag gav upp dejting ett par år sedan när jag insåg att jag helt enkelt inte är intressant för kvinnor. Varför då slösa både min egna och andras tid på något som aldrig kommer att hända?

    Lever själv nu, lite ensamt ibland, men det är min lott i livet helt enkelt.

    Sen gäller väl detta att träffa någon irl också, men det var mest nätdejting jag använde mig av förr.

  • Anonym (dejti­ng är död) Trådstartaren
    Fri 9 Aug 2019 15:37
    #8
    Tukt skrev 2019-08-09 15:24:41 följande:

    Ren psykologiskt så händer det ju något med människan när man misslyckas allt för många gånger med att gå in en relation på det vis man gör vid dejting.
    Man tappar lätt tilltron till sig själv, relationer, människor och kanske även hela samhället.
    Det är liksom grunden i anknytningsteori att man ska våga lita på och jobba med det man har, och inte backa så fort man känner sig osäker.
    Så som det är nu har man väl förstört ett par generationer.


    Vilket tänkvärt och intelligent svar. Något jag nog själv känt men inte kunnat formulera. Du satte verkligen ord på exakt den meningslösa känslan jag var ute efter. Det sedvanliga sättet att dejta innan dessa appar var ju inget likt denna slit och slängkultur vi skapat. Man använder människor som varor. Förr gav man ju av sin tid, träffades några gånger innan man gick hem och blev i regel ett par efter det, även om det inte var för livet. Idag är folk alltför rädda för känslomässigt engagemang efter att ha blivit dissade för många gånger och använder sig av sexkortet för att ha en ursäkt att legitimera tomheten de försöker fylla.

    Supertragiskt, men faktiskt ett gott tecken på att människor funkar väldigt traditionellt och inte förändras lika snabbt som tekniken vill tro. Tvåsamhetens engagemang, tillit och trygghet har blivit en nästan oåtkomlig lyxvara som ingen längre tror på men  innerst inne drömmer om.
  • Fri 9 Aug 2019 15:54
    #9

    Jag är så glad att jag sluppit dejta! Det är en så himla onaturlig företeelse! När jag var ung på 70- och 80-talet minns jag mest att man umgicks i olika gäng, fikade hos varandra, gick på bio, hängde på stan etc och om två bötjade gilla varandra drog man sig lite åt sidan för att sedan umgås mer privat. Dvs man kände redan varandra innan man började umgås på tu man hand, mycket mer naturligt sätt att träffas på än att dejta.

    Men nuförtiden verkar de som söker en partner inte umgås på det sättet, alla sitter själva med sina skärmar...

  • Anonym (dejti­ng är död) Trådstartaren
    Fri 9 Aug 2019 16:02
    #10
    MallaL skrev 2019-08-09 15:54:05 följande:

    Jag är så glad att jag sluppit dejta! Det är en så himla onaturlig företeelse! När jag var ung på 70- och 80-talet minns jag mest att man umgicks i olika gäng, fikade hos varandra, gick på bio, hängde på stan etc och om två bötjade gilla varandra drog man sig lite åt sidan för att sedan umgås mer privat. Dvs man kände redan varandra innan man började umgås på tu man hand, mycket mer naturligt sätt att träffas på än att dejta.

    Men nuförtiden verkar de som söker en partner inte umgås på det sättet, alla sitter själva med sina skärmar...


    Man var ju tvungen att gå ut eftersom det varken fanns mobiler eller internet. Konserter, hemmafester, föreningar, barer, caféer och sådant var ju naturliga mötesplatser och man såg samma människor om och om igen och kunde utväxla blickar och på så sätt fatta tycke. Tror de väldigt unga människorna gör så i stor utsträckning fortfarande. Det är nog mer efter 25-30  som skärmarna blir enda umgänge förutom jobbet. Även den äldre generationen efter 60 verkar hålla igång mer och träffas på danser och kryssningar och verkar hitta kärleken betydligt lättare.
  • Fri 9 Aug 2019 16:24
    #11
    Anonym (dejting är död) skrev 2019-08-09 15:37:42 följande:
    Vilket tänkvärt och intelligent svar. Något jag nog själv känt men inte kunnat formulera. Du satte verkligen ord på exakt den meningslösa känslan jag var ute efter. Det sedvanliga sättet att dejta innan dessa appar var ju inget likt denna slit och slängkultur vi skapat. Man använder människor som varor. Förr gav man ju av sin tid, träffades några gånger innan man gick hem och blev i regel ett par efter det, även om det inte var för livet. Idag är folk alltför rädda för känslomässigt engagemang efter att ha blivit dissade för många gånger och använder sig av sexkortet för att ha en ursäkt att legitimera tomheten de försöker fylla.

    Supertragiskt, men faktiskt ett gott tecken på att människor funkar väldigt traditionellt och inte förändras lika snabbt som tekniken vill tro. Tvåsamhetens engagemang, tillit och trygghet har blivit en nästan oåtkomlig lyxvara som ingen längre tror på men  innerst inne drömmer om.
    Tack!
    Själva grundtanken med dejting är ju god, och nätdejting förenklar ju saken avsevärt.
    Jag tror att problemet i sig är det stora utbudet. Det är lite som att komma in på "Godis-landet" som säljer 300 olika sorter smågodis.
    Man imponeras först av det massiva utbudet, men sedan kickar våra jägar-gener i gång och vi försöker direkt hitta de godaste bitarna i hyllorna.
    Eftersom vi inte får provsmaka så går vi på utseende och grova beskrivningar. Sedan går man hem och blir besviken när det ska mysas framför teven.

    Förutom de som till största del parar i hop sig på utseende och status, därför att det är viktigt, så bygger ju de mesta förälskelserna på kemi och att man kan känna sig trygg och skratta med den andra. Sådant tar tid och har svårt att växa fram över en fika eller ett glas vin. Man måste ofta göra saker, misslyckas med saker tillsammans, för det ska växa fram något.
  • Anonym (Jo)
    Fri 9 Aug 2019 19:58
    #12
    +1
    Tukt skrev 2019-08-09 16:24:52 följande:

    Tack!

    Själva grundtanken med dejting är ju god, och nätdejting förenklar ju saken avsevärt.

    Jag tror att problemet i sig är det stora utbudet. Det är lite som att komma in på "Godis-landet" som säljer 300 olika sorter smågodis.

    Man imponeras först av det massiva utbudet, men sedan kickar våra jägar-gener i gång och vi försöker direkt hitta de godaste bitarna i hyllorna.

    Eftersom vi inte får provsmaka så går vi på utseende och grova beskrivningar. Sedan går man hem och blir besviken när det ska mysas framför teven.

    Förutom de som till största del parar i hop sig på utseende och status, därför att det är viktigt, så bygger ju de mesta förälskelserna på kemi och att man kan känna sig trygg och skratta med den andra. Sådant tar tid och har svårt att växa fram över en fika eller ett glas vin. Man måste ofta göra saker, misslyckas med saker tillsammans, för det ska växa fram något.


    Du nämner något viktigt:kemi. Den kan man aldrig, av naturliga skäl, känna vid nätdejting och det är inget jag heller direkt känt när jag träffat folk från nätet irl. Man har blivit besviken eftersom man målat upp en helt annan bild av personen. I verkligheten däremot, t.ex. på jobb då har det hänt att jag blivit superattraherad och känt blodet pulsera i ådrorna. Det är spännande, det är livet. Summa summarum: nätdejting suger.
Svar på tråden Varför har folk lessnat på att dejta?