• Mon 12 Aug 2019 22:29
    1213 visningar
    30 svar
    30
    1213

    Hur få ihop det som bonusfamilj???

    Jag vet, jag vet.. inte så värst intressant ämne för många.. men ändå viktigt tycker Jag: )

    Jag undrar hur i skjutton ska man få ihop livet i en bonusfamilj med alla dess konflikter?!

    Jag är en bonusmamma och jag tycker givetvis om mina bonusar men ibland inte alls. Jag förstår inte min sambos tankesätt kring uppfostran alls ibland och blir så jäkla irriterad och besviken ibland! Finns så mkt risker med att se sin partner som förälder och sen får man kanske ett gemensamt barn.. kommer sambo att vara så där med VÅRAT barn också? Över min (irriterade) kropp!! Men hur gör ni alla?? Hur går ni det att inte explodera och hur håller ni ihop?? Hur pallar man i längden?? Är så svårt då man ser bonusbarn på ett helt annat sätt och i ett annat ljus (både negativt och positivt) än sin sambo. Ibland kan ens sambo inte se vissa saker hos sina barn som bonuaföräldern gör.. Hur ska man presentera det utan att låta som en slags uppläxande kärring??

    Ja men hjälp... alla tips och råd välkomnas

  • Svar på tråden Hur få ihop det som bonusfamilj???
  • Anonym (E)
    Mon 12 Aug 2019 22:46
    #1
    -1 +2

    Gör alla inblandade (inklusive dig själv) en stor tjänst och avstå från detta förhållandet och se sedan till att aldrig dejta någon med barn sen innan.

  • Mon 12 Aug 2019 22:59
    #2
    Anonym (E) skrev 2019-08-12 22:46:23 följande:

    Gör alla inblandade (inklusive dig själv) en stor tjänst och avstå från detta förhållandet och se sedan till att aldrig dejta någon med barn sen innan.


    Haha ok.. Tack (eller nått) för tipset.

    Har du själv valt att avstå det eller har du ingen erfarenhet??
  • Anonym (särbo­)
    Mon 12 Aug 2019 23:44
    #3
    +2

    Det bästa alternativet är att vara särbo. Dela vardagen när det är barnfritt och när man själv känner för och orkar när barnen är där, och sedan ha sin egen tid och boende helt utan bonus-livet att välja när man inte orkar mer.

  • Anonym (kkö)
    Tue 13 Aug 2019 00:36
    #4
    +2
    Anonym (särbo) skrev 2019-08-12 23:44:32 följande:

    Det bästa alternativet är att vara särbo. Dela vardagen när det är barnfritt och när man själv känner för och orkar när barnen är där, och sedan ha sin egen tid och boende helt utan bonus-livet att välja när man inte orkar mer.


    Hålelr med
    Enligt statisktiken har bonusfamiljen ännu högre risk att krascha
    Det du beskriver är ingen bra grund för att flytta ihop. Problemen försvinner inte av sig självt
  • Tue 13 Aug 2019 02:28
    #5
    Anonym (särbo) skrev 2019-08-12 23:44:32 följande:

    Det bästa alternativet är att vara särbo. Dela vardagen när det är barnfritt och när man själv känner för och orkar när barnen är där, och sedan ha sin egen tid och boende helt utan bonus-livet att välja när man inte orkar mer.


    Men då får vårat gemensamma barn som är litet varannan veckas boende och separerade föräldrar och det är inget som jag vill. Tyvärr, men hela den delen i vårat liv där bonus grejen är funkar inte och är skitjobbig. Men de (få) ggr då det bara är Vi, jag, sambo och gemensam är det super ! Kan även tycka att det är super när min bonus dotter är med men de övriga inte alls
  • Tue 13 Aug 2019 02:30
    #6
    Anonym (kkö) skrev 2019-08-13 00:36:14 följande:

    Hålelr med

    Enligt statisktiken har bonusfamiljen ännu högre risk att krascha

    Det du beskriver är ingen bra grund för att flytta ihop. Problemen försvinner inte av sig självt


    Little 2 Late vi bor redan ihop sen dryga 4 år tillbaka. Men då var det i alla fall varannan vecka bonusarna kom. Nu är det heltid sen va 3 år tillbaka. Det gick väl bra i början men nu säger jag bara "help me" :/
  • Tue 13 Aug 2019 02:41
    #7

    När vi planerade och fick vår gemensamma, hade jag aldrig tänkt att vi skulle separera eller att vårat barn skulle bo i två olika boenden! Aldrig! Och det är absolut inget jag vill. Men jag vill heller inte vara i detta!

    I somras var de borta nästan hela sommaren hos sin andre förälder. Alltså jag skämtar inte, det tog typ 2 veckor att återhämta sig och 3 veckor tills vi hittade tillbaka till sexlivet igen! Jag var så jäkla glad! Kändes bra! Sen kom de hem igen. Jag tänkte att "nu ska jag försöka vara positivt inställd istället" ändra min apporach lite. Det höll i knappt 1 vecka. Känns som jag är fast. Det sorgliga är att jag tycker så mkt om min bonus dotter, henne är det inga problem med. Hon kunde vara min egna dotter. Jag tycker hela grejen är svinjobbig. Kommer jag vara tvungen att gå? Pga att mitt mående försämras?

  • Anonym (41)
    Tue 13 Aug 2019 02:55
    #8

    Hej, så jobbigt det låter, har själv varit bonusmamma i mitt förra förhållande så lite erfarenhet har jag.

    Det känns känns lite svårt att trolla fram en lösning, men skönt att du fick ett" break" i somras.

    Ni skulle inte kunna tänka er att prata med någon familjeterapeut tillsammans? Innan det blir ännu värre.

    Känns som att det finns risk att det spricker annars.

  • Anonym (Gitta­n)
    Tue 13 Aug 2019 04:52
    #9

    För mig var det en olöslig ekvation och då hade vi ändå inte hans ungar på heltid. Min bodde heltid däremot då hans pappa är död sedan länge.

    Skillnaden var att min var äldre, tonår, och hans mycket yngre. Vi fick även ett ihop men det hjälpte inte... vi separerade när vårt barn var fem år.

  • Anonym (Ge upp)
    Tue 13 Aug 2019 10:19
    #10
    Alexa55 skrev 2019-08-13 02:41:00 följande:

    När vi planerade och fick vår gemensamma, hade jag aldrig tänkt att vi skulle separera eller att vårat barn skulle bo i två olika boenden! Aldrig! Och det är absolut inget jag vill. Men jag vill heller inte vara i detta!

    I somras var de borta nästan hela sommaren hos sin andre förälder. Alltså jag skämtar inte, det tog typ 2 veckor att återhämta sig och 3 veckor tills vi hittade tillbaka till sexlivet igen! Jag var så jäkla glad! Kändes bra! Sen kom de hem igen. Jag tänkte att "nu ska jag försöka vara positivt inställd istället" ändra min apporach lite. Det höll i knappt 1 vecka. Känns som jag är fast. Det sorgliga är att jag tycker så mkt om min bonus dotter, henne är det inga problem med. Hon kunde vara min egna dotter. Jag tycker hela grejen är svinjobbig. Kommer jag vara tvungen att gå? Pga att mitt mående försämras?


    Han kommer självklart vara lika dålig pappa till ert nya barn som han har varit till sina originalbarn. Det kommer bli tydligare ju äldre ditt barn är. Ditt barn kommer se upp till sina syskon och ta efter deras beteende. Om ni har olika regler för hans barn och ditt barn så blir allt bara värre.

    Troligtvis så kommer hans barn favoriseras och skämmas bort mer än ditt barn eftersom att hans barn är hos er mer sällan.

    Du visste väl att han var en dålig pappa innan du blev gravid? Du måste också förstått att risken för separation var väldigt hög redan från början. Bonusfamiljer har en statistiskt väldigt låg chans att överleva mer än 10 år.

    Tror tyvärr att ni har 0 chans att hålla ihop. Frågan är bara hur länge ditt barn ska behöva leva i en familj med dåliga relationer innan du lämnar.

    Förhoppningsvis så får ditt barn en bonusmamma som tycker om att ha hen hos sig och som tar väl hand om ditt barn när hen är hos sin pappa.
Svar på tråden Hur få ihop det som bonusfamilj???