• Pope Joan II

    ÄR allting mitt fel? Jag börjar tappa hoppet om allt

    Anonym (Båda sidor) skrev 2019-08-14 09:20:30 följande:
    Det var ett fint brev men kanske för avancerat för en man? Han kommer tappa tråden flera gånger och kanske tappa humöret?

    Sen avslutar du med att skriva ett bra scenarie om hur det blir om nu separerar. Det lät mer frestande än att tvingas vara kvar och behlva göra just det han fasar över och inte vill. Du ställer indirekt ett ultimatum. Kom hen och acceptera mina villkor annars flyttar jag. Varför inte kompromissa? Skriv att du vill sitta ner med honlm ich kompromissa om vissa punkter.

    Jag skrev nyligen en lista med min sambo. Vissa saker som jag absolut inte ville göra fick det att vända sig i magen. Han har aldrig ställt krav på mig men jag ställer massor pp honom som är mot hans vilja. Klart att det är jobbigt för båda partner. Dig för att du aldrig får svar eller gehör och han för att du pressar och tjatar och låter honom inte ens ha sitt hem som fristad.

    Brevet kommer leda till seperation så det är positivt.
    Vad märkligt att vilja vara tillsammans med någon som tydligen är så obegåvad. Matchar ni varandra?
  • Pope Joan II
    Anonym (Båda sidor) skrev 2019-08-14 09:32:52 följande:
    Ska bli intressant att höra DITT råd för en gångs skull istället för nån klyscha som du alltid drar. Totalt intetsägande är du.
    Du får naturligtvis tycka vad du vill om mig, det bryr jag mig inte om. Här reagerade jag på en helt fantastiskt felaktig generalisering rörande halva befolkningen. Jag har personligen aldrig varit tillsammans med, känt eller varit så mycket som ytligt bekant med en man som inte klarat av en text som den ts postade. Så det du påstår måste rimligen handla om ditt eget umgänge. 
  • Pope Joan II
    Anonym (Båda sidor) skrev 2019-08-15 09:40:36 följande:
    Det ska vara rak och enkel kommunikation. Det är Min erfarenhet med män. Och det var så jag menade. Ber om ursäkt om du och andra tog illa upp. Brevet verkade vara för invecklat för ts man. Om han redan nu tycker att hon tjatar så är det rätt dumt att älta det i ett brev OXÅ!

    Jag väntar fortfarande på ditt råd till ts.
    Jag ids faktiskt inte ge ts något råd. Jag hade inte kommenterat i tråden alls efter att ha sett vad den handlade om, om det inte varit för att ögonen föll på din orättvisa generalisering. 

    Anledningen till att jag inte har lust att ge några råd här är att det är ytterst osannolikt att hon skulle följa dem. 
  • Pope Joan II
    Anonym (orkar inte mer) skrev 2019-08-15 10:34:37 följande:
    Det funkade, ÄNTLIGEN!

    Han började till och med komma med konstruktiva förslag igår. Ibland funkar det att försöka alla vägar innan man ger upp!

    Han är ingen som ger upp när han väl FÖRSTÅR, hans komplicerade hjärna behöver ibland bara vägledas. Jag ger aldrig upp, vi kommer att lösa det här tillsammans. Många av er kanske undrar hur jag orkar - då har ni kansle aldrig älskat eller blivit älskade på riktigt - då orkar man, man ger sitt ALLT innan man ger upp - mitt allt är mycket. tack alla för fina råd och stöttning! Härifrån känns allt mycket bättre.

    Jrockyracoon - du har verkligen uppfattat allting rätt och kunnat hjälpa mig bara genom dina svar.
    Du har alldeles rätt i att jag aldrig vare sig älskat eller blivit älskad av någon som den du beskriver i den här tråden. Jag är helt ointresserad av att bli behandlad på det sätt du tydligen är villig finna dig i. 

    Med tanke på detta ditt senaste inlägg där du fått ny energi kanske du ska ändra ditt tillfälliga nick och rubriken på tråden. Eller det är nog säkrast att ha det kvar, det kan ju uppenbarligen svänga snabbt i den här sortens förhållanden. 
Svar på tråden ÄR allting mitt fel? Jag börjar tappa hoppet om allt