• Tjejhär

    Vill inte lämna bort min dotter till barnvakter

    Hejsan alla föräldrar jag är mamma till en dotter på 1 år och är gravid igen med en pojke denna gången som kommer om knappt två månader. Jag vill bara veta hur ni resonerar över att lämna era barn till barnvakter såsom moster,faster , mormor och farmor o.s.v. jag har inte lämnat min dotter mer än 2 timmar d0 jag gjorde ett prov och jag grät när jag lämnade henne med min mamma men det gick ju jättebra men nu är det så att min sambos familj har börjat hackat på min uppfostran då dem tycker att jag förstör min dotter för att jag inte lämnar bort henne. Men jag känner att jag vill inte och har inte haft behov att lämna henne. Så jag hör bara mer o mer klagande o jag blir så ledsen o känner mig så påtvingad att lämna min dotter bär det verkligen är det sista jag vill. Ska man verkligen bli tvingad att lämna sitt barn när man inte vill o kan det skada min dotter att jag inte gör det . Jag känner att denna första tid med henne och hennes lillebror är tiden jag och min sambo vill ha och när dem sedan börjar dagis så lär det ju bli annorlunda och då är det klart att dem kan vara barnvakter men att sitta o trycka ner mig bara pga min dotter har blivit väldigt mammig så är det ett problem . Hur hade ni gjort och hur tänker ni kring detta ?

  • Svar på tråden Vill inte lämna bort min dotter till barnvakter
  • Bjoer

    Det känns ju mer som det här handlar om dina behov och inte ditt barns behov. Jag menar inte att det är dåligt att hon är med dig hela tiden men att det inte skadar att vara med andra heller. Det kan ju dessutom vara bra för dig att träna på att vara från ditt barn lite inför framtiden. Jag menar, tre eller fem timmar är inte speciellt stor skillnad eller länge.

  • Catnap

    Hej! Jag är i typ samma sits, förutom att min man har samma inställning som jag. Vi har inte lämnat bort vårt barn alls, barnet har alltid varit med någon av oss. När nästa barn föds kommer min man att vara hemma och jag att föda själv. Folk får tycka vad de vill, o h vi har varit väldigt tydliga med att i vår familj är det vi som bestämmer hur vi sköter såna här saker. Vill vi ha andras åsikter om vår barnuppfostran och annat så kommer vi att be om dem, annars är de helt ovälkomna. Vissa släktingar är trögare än andra på att förstå det, men nu efter snart ett år så verkar de ha fattat iaf.

    Mitt tips är att stå på dig. Var tydlig och upprepa din ståndpunkt tills de fattar/slutar tjata.

  • Bestemor
    Catnap skrev 2019-08-21 16:29:34 följande:

    Hej! Jag är i typ samma sits, förutom att min man har samma inställning som jag. Vi har inte lämnat bort vårt barn alls, barnet har alltid varit med någon av oss. När nästa barn föds kommer min man att vara hemma och jag att föda själv. Folk får tycka vad de vill, o h vi har varit väldigt tydliga med att i vår familj är det vi som bestämmer hur vi sköter såna här saker. Vill vi ha andras åsikter om vår barnuppfostran och annat så kommer vi att be om dem, annars är de helt ovälkomna. Vissa släktingar är trögare än andra på att förstå det, men nu efter snart ett år så verkar de ha fattat iaf.

    Mitt tips är att stå på dig. Var tydlig och upprepa din ståndpunkt tills de fattar/slutar tjata.


    Är du aldrig orolig att något ska hända dig eller din man?

    Man kan bli sjuk, ramla och skada sig, någon rattfull idiot kör bil och en krock inträffar. Då är det ju bra om barnen i alla fall är lite trygg med någon annan.
  • Catnap
    Bestemor skrev 2019-08-22 12:11:32 följande:

    Är du aldrig orolig att något ska hända dig eller din man?

    Man kan bli sjuk, ramla och skada sig, någon rattfull idiot kör bil och en krock inträffar. Då är det ju bra om barnen i alla fall är lite trygg med någon annan.


    Fast vad tror du sannolikheten är att både jag och min man dör eller blir allvarligt skadade samtidigt som våra barn (som alltid är med oss) är helt oskadda och behöver barnvakt? Vi lever inga risktagarliv, så det ingen mening med att gå runt och oroa mig för alla möjliga tragedier som med låg sannolikhet skulle kunna inträffa. Om en av oss ramlar eller blir sjuk så behövs ju ingen barnvakt heller.

    Själv så skulle jag nog söka psykologhjälp om jag lät mitt liv och mina väl styras av oro för att hemska saker ska hända. Lever du själv så? Är det inte väldigt jobbigt? Jag tror att det finns hjälp att få.
  • Bjoer
    Catnap skrev 2019-08-22 15:00:48 följande:
    Fast vad tror du sannolikheten är att både jag och min man dör eller blir allvarligt skadade samtidigt som våra barn (som alltid är med oss) är helt oskadda och behöver barnvakt? Vi lever inga risktagarliv, så det ingen mening med att gå runt och oroa mig för alla möjliga tragedier som med låg sannolikhet skulle kunna inträffa. Om en av oss ramlar eller blir sjuk så behövs ju ingen barnvakt heller.

    Själv så skulle jag nog söka psykologhjälp om jag lät mitt liv och mina väl styras av oro för att hemska saker ska hända. Lever du själv så? Är det inte väldigt jobbigt? Jag tror att det finns hjälp att få.
    Du har inga försäkringar på nått heller då, eller?
  • Catnap
    Bjoer skrev 2019-08-22 15:17:15 följande:

    Du har inga försäkringar på nått heller då, eller?


    Inte på allt, nej. Vissa försäkringar måste man ju ha. De vi har som är frivilliga (t ex för djur) beslutas om med en uppskattning om ifall det med stor sannolikhet kan ge minst lika mycket nytta som det kostar. Att t ex våra djur någon gång blir sjuka eller skadar sig bedömer jag som mer sannolikt än att min man och jag båda är med om en allvarlig olycka. Förstår du skillnaden i resonemanget?
  • Bestemor
    Catnap skrev 2019-08-22 15:00:48 följande:

    Fast vad tror du sannolikheten är att både jag och min man dör eller blir allvarligt skadade samtidigt som våra barn (som alltid är med oss) är helt oskadda och behöver barnvakt? Vi lever inga risktagarliv, så det ingen mening med att gå runt och oroa mig för alla möjliga tragedier som med låg sannolikhet skulle kunna inträffa. Om en av oss ramlar eller blir sjuk så behövs ju ingen barnvakt heller.

    Själv så skulle jag nog söka psykologhjälp om jag lät mitt liv och mina väl styras av oro för att hemska saker ska hända. Lever du själv så? Är det inte väldigt jobbigt? Jag tror att det finns hjälp att få.


    Jobbar ingen av er? Går ni alltid till affären tillsammans?

    Även om ni alltid är tillsammans kan man drabbas av sjukdom, både ni eller barnen.

    Hur många barn och vuxna som helst hamnar på sjukhus på grund av mer eller mindre allvarlig sjukdom.

    Det är inte bara andra det drabbar. Jag menar inte ni skulle lämna er barn hos andra, men barn bör ha andra de är trygga med.
  • Bjoer
    Catnap skrev 2019-08-22 15:22:58 följande:
    Inte på allt, nej. Vissa försäkringar måste man ju ha. De vi har som är frivilliga (t ex för djur) beslutas om med en uppskattning om ifall det med stor sannolikhet kan ge minst lika mycket nytta som det kostar. Att t ex våra djur någon gång blir sjuka eller skadar sig bedömer jag som mer sannolikt än att min man och jag båda är med om en allvarlig olycka. Förstår du skillnaden i resonemanget?
    Poängen var att det inte handlar om att gå och oroa sig för saker hela tiden, utan om att vara riskmedveten och att inte lägga alla ägg i en korg. Jag menar, jag har t.ex. kört MC på bana och tävlat. Jag oroade mig inte för att skadas ifall jag skulle köra omkull men är ändå rätt glad att de alltid har en ambulans på plats, utifall att. Att låta ens barn vänja sig vid andra människor och att klara sig själv lite grann känns som sunt beteende med låg risk och som dessutom gör att de skulle klara sig bättre OM något, mot förmodan, skulle hända er. Low risk, high reward.
  • Wolfie13
    Bestemor skrev 2019-08-22 15:28:00 följande:

    Jobbar ingen av er? Går ni alltid till affären tillsammans?

    Även om ni alltid är tillsammans kan man drabbas av sjukdom, både ni eller barnen.

    Hur många barn och vuxna som helst hamnar på sjukhus på grund av mer eller mindre allvarlig sjukdom.

    Det är inte bara andra det drabbar. Jag menar inte ni skulle lämna er barn hos andra, men barn bör ha andra de är trygga med.


    Ja håller faktiskt med här. Låt barn få trygghet i andra personer också, och dessutom är det bra träning för framtiden. Barnet kommer av flera anledningar inte sitta fast i sin förälder senare och då är det väl bra att iaf övat lite på att vara utan mamma å pappa ett tag då å då?
  • Catnap
    Bestemor skrev 2019-08-22 15:28:00 följande:

    Jobbar ingen av er? Går ni alltid till affären tillsammans?

    Även om ni alltid är tillsammans kan man drabbas av sjukdom, både ni eller barnen.

    Hur många barn och vuxna som helst hamnar på sjukhus på grund av mer eller mindre allvarlig sjukdom.

    Det är inte bara andra det drabbar. Jag menar inte ni skulle lämna er barn hos andra, men barn bör ha andra de är trygga med.


    Men återigen, hur ofta tror du det händer att båda föräldrarna plötsligt avlider eller hamnar på sjukhus samtidigt? Varför ska man låta en massa orimliga rädslor styra ens liv? Lever du med såna rädslor eller?

    Varför bör små barn vara trygga med andra? Risken är ju väldigt liten att de behöver bli bortlämnade till någon under tiden de är väldigt små, så jag tycker att det är ett väldigt svagt argument.
Svar på tråden Vill inte lämna bort min dotter till barnvakter