Dina barn blir behandlade som djur.
Och det är såklart skillnad på människor och djur.
Du är lat på barnens bekostnad. Väldigt bekvämt.
Hur länge kommer detta att pågå?
Jag har använt både och. Hagen var ingen hitt för sonen gillade den inte, men han var i alla fall i säkert förvar när jag gick på toaletten. Sen använde jag den en del som extrasäng i vardagsrummet. Selen var oumbärlig när vi gick längs hårt trafikerade vägar och när vi reste. Han hade en lång period i tvåårsåldern när han vägrade hålla handen, men selen/kopplet funkade bra, det verkade som om han kände sig fri då och kunde gå vart han ville (nästan) och hade båda händerna fria till att hålla i mjukisdjur och plocka upp pinnar. När jag flög med bagage, handbagage, vagn, resesäng och biljetter i högst hugg, behövde jag inte vara orolig att min nyfikne, livlige kille stack iväg. Dessutom älskade han att leka hund, så han kröp gärna omkring och voffade i kopplet (och slet ut rekordmånga byxknän). När han kröp omkring långa sträckor i koppel och lekte hund på flygplatser fick man ju en del blickar, men sonen var superglad och inte alls intresserad av att rymma då. Better safe than sorry, glad son och icke orolig mamma. Fast såg nog ganska knäppt ut!
Åh nej, allt för många förfasar sig över att man har ett barn i sele
Jag hade själv sonen i sele ett tag, för att han hatade att hålla i handen och var som de flesta små barn, impulsstyrd (mellan 1 och 2 år). Inte alltid och inte överallt, men där det behövdes.
I skogen och hemma gick han utan sele, men i stan och längs vägar med mer trafik, då var det sele som gällde (eller vagnen) hålla handen var inte ett alternativ.