Man kan ju fråga sig varför hon stannat i relationen i 25 år. Varför inte lämnat det tidigare eller ha tagit upp en diskussion. Har du förstått vad hon menar med att du varit dum? Finns det relevans eller bara ett svepskäl? Hur ser din situation ut just nu? Kan ni sätta er ner och planera hur ni vill göra och en ev separation? Det är henne du ska prata med. Ta hjälp av utomstående om det behövs. Tips och råd får du här.
Hur känns det nu du? Börjar du att smälta det hela. Klart en 25 årig relation har sin ups & downs. Ganska vanligt att hon skyller allt på dig. Man vill ju inte gärna se sina egna fel och brister. Hon VET att hon gjort fel men ha en syndabock och du ör den närmaste. Varför glider du ifrån dottern oxå? Var rädd om den relationen. Klarar mi inte att själva komma fram till en vettig bodelning så ra hjälp av familjejurist och ev tingsrätten. Dottern är väl då pass stor att hon kan välja själv var hon vill bo. Tror inte det där förhållandet har så mycket mer att ge. Lämna det innan du är ännu mer nedbruten.