Du som blev kär när någon av er var gift

Jag hade en relation med en kollega i nästan två år. Vi var störtkära som tonåringar och  diskutera länge hur det skulle funka rent praktiskt att separera med våra respektive och flytta ihop. Jag valde tillslut att avbryta det hela och prata med min man om det. Han förlät mig och vi fick en nystart i vårt äktenskap. Det som gjorde att jag backa var att jag inte fick ihop det, vi bor i olika kommuner med skolbarn och ingen ville offra sina barns uppväxt.  Jag valde att sluta på mitt jobb och lämna den delen av mitt liv och starta om på nytt med min make. Min man är en fantastik person, väldigt snäll, omsorgsfull och romantisk. Men trotts det så tänker jag på min "älskare" minst 1g om dagen, trotts att det gått över 3år sedan vi avslutade. Jag vet inte om jag ångrar mitt beslut, jag har en fantastisk man och ett fint liv ihop med honom, men jag var kär i den andra. Jag intalar mig att kärleken/förälskelsen avtar, vad är det värt då? Jag önska att jag kunde raderat den delen av mitt liv så att jag aldrig behövt fundera över -tänk om.

Nej, han hörde av sig på sms och telefon några gånger efter att jag avslutade. Bland dom sista messen var att han ville satsa livet med mig, han vill inte mista det vi har hans enda kärlek och tänker på mig jämt. Men jag bad honom att inte höra av sig mer så att vi båda kunde gå vidare. Men visst tänker jag och hoppas att han bara ska dyka upp här hos mig och säga vad han känner. Min syster har träffat på honom några gånger i affären och då har hon sagt att han ät väldigt frågvis och vill veta allt, vad jag gör, om jag fortfarande är i relation om jag är lycklig osv.