Min man berättade idag att han mår dåligt och har ångest över tanken att ha sex med mig

Nej, troligtvis väljer ni en man som har de egenskaper som ert ex saknade. Som i misshandelsfall. Då faller ni för en lugn snäll kille och tror att det är vad ni söker. Sen kommer ni underfund med att det egentligen är ett mellanting ni behlver. För exet skrek jämt och kommunicerade verbalt och med nävarna. Er nuvarande kan ni inte ens prata med överhuvudtaget.

Det bästa är att vara med sig själv ett tag tills man vet vilka värderingar en jämlike bör ha.

Värderingar är inget man kan säga att man har. Det är sånt man märker. En man kan säga att han älskar sex, han städar ofta, är bra på matlagning osv. Du faller som en fura. Men det är bara egenskaper som han tror att han har. Värderingarna är annorlunda. Då hade han agerat. Han hade städat självmant. Öppnat dörren åt dig av sig själv. Kramat dig när han kände för det osv.

Förstår du?

Ja, jag förstår. Själv hade jag paus i 10 år mellan man 1 och man 2, just av den anledningen... Men det finns ju vissa saker man bara kan lära sig genom att faktiskt vara i ett förhållande. Som vad man gillar och inte gillar. Har man en historia av så pass annorlunda män som både jag och TS har valt, så tror jag kanske att man måste göra något mer än att bara ta paus och tänka. Kanske terapi.

Vad tror du om det jag skrev ts?

TS, jag känner med dig. Det kan inte vara lätt att leva så som du gör. Samtidigt undrar jag vad du vill ha ut av de trådar du startar? Du får ju ganska samstämmiga svar på din fråga (som oftast lyder "Är detta normalt? Gör era män så här? Hade ni kunnat leva så här?").

Du måste börja ta tag i din situation. Du kan inte ändra på honom eller få honom att ändra på sig, du kan bara välja att fortsätta leva så eller att ta dig ur förhållandet. Beklagar

Jag kanske inte har någon annan att prata med. Kanske är helt ensam. förvirrad och nära att gå under, på riktigt.

Det är inte lätt för mig att försöka föra en dialog då jag så många gånger blivit nedtryckt och förminskad till intet. Jag vågar inte försöka, för jag har blivit så sårad så många gånger, och jag vänjer mig aldrig helt med kommentarer som "jag vill så gärna ha sex, med vem som helst, men inte med dig", och annat värre ändå.

Jag förstår. Jag hoppas du inte tar illa upp av mitt påpekande. Men att enbart prata hjälper ju inte din situation alls. Det är förfärligt att höra om varje gång han behandlar dig illa, igen. Vi kan ju inte göra något, på riktigt, för att hjälpa dig!

Du verkar söka bekräftelse på att hans beteende inte är det normala i ett förhållande. Tro mig, det är inte normalt för en man att bete sig så. De flesta lever inte så. Ingen BORDE behöva stå ut med det du står ut med. Jag är rädd att det "räcker" för dig att höra (igen) att det är honom det är fel på, inte dig. Och du behöver höra det om igen och igen för när du lever med honom så lyckas han(?) intala dig att det är dig det är fel på.

Problemet när du startar nya trådar är att du hela tiden får svar från nya personer som inte vet hela bilden.

Jag tror du skulle behöva kraft att faktiskt lämna. Jag har förstått att du inte vill lämna utan hellre hoppas på att hitta något sätt att "göra" honom bättre, men jag tror verkligen inte att han någonsin kommer genomgå någon beständig förändring. Tyvärr.

Kanske du kan starta en ny tråd där du söker hjälp och pepp att stärka dig själv och planera ditt liv så att du kan lämna honom. Länka i trådstarten till dina tidigare trådar för de som är intresserade av bakgrunden. Så kan du få riktigt, kontinuerligt stöd och ett ställe att ventilera dina känslor och frustrationer. Bara en tanke. Sedan tror jag du hade mått bra av en samtalskontakt i verkliga livet också <3 

Jag har ett antal gånger läst sex/relationsrådgivare ge just det rådet i er situation, att någon i förhållandet tappat lusten alltså, att ingå ett avtal- en tidsrymd man inte FÅR ha se inom för att spärren och stressen ska släppa och man förhoppningsvis ska våga vara nära i andra former, när det inte finns risk för att det ses som en invit till sex.
Men detta förutsätter att det finns en gemensam vilja att arbeta med situationen. I ert fall verkar den saknas. Har ni sökt rådgivning i någon form? Att ni inte har sex är enbart ett av era problem och oavsett hur det går med ert förhållande ska ni fortsätta vara föräldrar.

Hur ställer han sig till rådgivning/parsamtal ?

Redan provat att ingå i avtal om att inte ha sex, tror de va 3 veckor (hans förslag).. dey intressanta är att av olika skäl blev de inte ens något mys ellet umgänge i sängen mer än 1 dag under denna tid......

Läs mating i captivity av esther perel eller se hennes ted talk om hur vissa har svårt att ha sexlust i långa relationer och vad man kan göra åt det.