Äntligen lämnade jag honom

hoppas han låter dig vara ett tag nu! så du får tid och ork att fundera på vad allt har inneburit för dig.

kom ihåg också att det kan komma en tid då han inte hör av sig och du börjar sakna honom (ibland gör det det). Se då till att vara stark och stå emot!

Tack, det kommer jag nog vara. Jag har ju gått tillbaka en gång tidigare och vet vad jag får och vill inte hamna där igen. Jag har flyttat till Göteborg nu och han är kvar i Stockholm så avståndet är väldigt skönt. Jag har fullt upp nu med renovering, söka nytt jobb, träffa mina gamla vänner, återuppta hobbys, äntligen vara med min familj igen. Så jag har än så länge ingen saknad av just honom. Drömde att jag var på dejt och hånglade med honom. Vakande ur drömmen lite senare och ville bara somna för det kändes så bra :)

Grymt jobbat! Jag lämnade också en sådan förut, han sa hela tiden att han, som din kille, ville ha barn men när det kom till kritan så ville han inte alls. Jag har länge velat ha barn o visste att han inte va rädd. Nu bor jag med en fantastisk kille o ska få mitt första barn i mars! ??

Önskar jag var lika stark som dig!

Det är bara att bestämma sig och göra det. Det gör ont, det känns hemskt. Jag grät under hela tiden jag packade mina saker. Var ju inte många grejer jag hade i hans bostad så allt fick plats i min bil. En packning som skulle ta 3 timmar tog mig 9. Allt var jobbigt att packa ner och känslorna och ångesten sköljde över mig. Men jag visste att han aldrig kommer bli bättre. Fick ringa många samtal med olika vänner som backade upp och gav mig stöd under packningen. Sedan kom den sköna känslan att vara fri.